Guldmedaljen

Med Guldmedaljprogrammet vill mejeribranschen premiera den svenska mjölkbondens kvalitetsarbete. Programmet är ett komplement till mejeriföreningarnas egna kvalitetsarbete.

Mejeriföreningarna kontrollerar regelbundet att mjölkgårdarna uppfyller vissa kvalitetsparametrar som rör djurhälsa, miljö, foder och hygien. På själva mjölken tas prover minst en gång per vecka, året runt, i samband med att den hämtas på gården. Proverna analyseras på laboratorium.

Guldmedaljen delas ut till den som levererat mjölk av mycket hög kvalitet i minst 23 år. För att mjölkleveranserna ska bli godkända enligt Guldmedaljprogrammet krävs att en rad krav uppfylls varje år. För det första måste den aktuella mejeriföreningens alla leverans- och kvalitetsregler följas. Utöver detta finns extra höga krav på innehållet av bakterier och celler. Det så kallade celltalet är en viktig indikator på kons juverhälsa. Guldmedaljprogrammets bestämmelser är betydligt tuffare än de lagar och förordningar som gäller på området. Exakta siffror och intervall finns i broschyren "Mjölk guld värd”.

Den eller de personer som har det direkta ansvaret för mjölkning, disk- och djurskötsel. I många fall är det man och hustru som tillsammans är ansvariga.

Antal medaljörer kan variera stort från år till år men de brukar vara cirka 20-40. År 2023 är det 26 stycken.

Från början hade mejeriföreningarna i Sverige olika regler för de mjölkbönder som kvalificerade sig till en Guldmedalj. Den något ovanliga kvalificeringsgränsen 23 år är en kompromiss mellan olika regelsystem.

Det var 1958. Då delades de 15 första Guldmedaljerna ut av Gustaf VI Adolf. Men Guldmedaljprogrammets historia börjar redan 1915 när det första förslaget till kvalitetsbetalning av mjölk togs fram. De första utmärkelserna delades ut 1928.

Guldmedaljprogrammet består av flera steg: diplom efter 3 år, bronsplakett efter 8 år, silverplakett efter 13 år, guldplakett efter 18 år, och så slutligen Guldmedalj efter 23 år.

Enstaka år kan det vara många medaljörer från ett län i Sverige och färre från ett annat, men över en längre tidsperiod jämnar det ut sig. Det finns inga mätbara kvalitetsskillnader i mjölken från olika delar av landet.

På en stor gård finns det ofta anställd personal som ansvarar för mjölk, disk- och djurskötsel. Dessa ska naturligtvis också kunna får guldmedalj. I guldmedaljprogrammet kallar vi det för mjölkskötare. Mjölkskötaren kan även flytta mellan olika mjölkgårdar och tar då med sig tidigare godkända år i guldmedaljprogrammet. En riktigt stor gård kan maximalt registrera fem mjölkskötare i programmet.

2024 är det 23 mjölkbönder som får en guldmedalj. Här hittar du årets medaljörer.  

Varje års guldmedaljörer bjuds på en fullmatad och festlig vistelse i Stockholm. Dagen börjar med den högtidliga ceremonin där mjölkbönderna får ta emot medaljen ur en medlem ur kungafamiljens hand. Att det är en medlem i kungafamiljen som delar ut medaljen har varit en viktig tradition ända sedan starten 1958. Under utdelningen hålls det också tal och underhållning. Därefter tar en intensiv dag vid med bland annat sightseeing, gemensam lunch, fotografering av medaljörerna etc för att på kvällen avsluta med en bankett.

TT Bild tar ett foto av varje medaljör när hon/han tar emot medaljen ur en medlem ur kungafamiljens hand. Upplysningar fås av TT Bild på telefon 08-692 26 60. LRF Mjölks egen fotograf Jann Lipka tar en gruppbild på samtliga medaljörer.