Markhälsa

EU-kommissionen presenterade den 5 juli 2023 ett nytt förslag på ett rättsligt bindande regelverk för skydd av jord och mark inom hela EU – förslag till direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens, även kallat markdirektivet. Det långsiktiga syftet är att uppnå god markhälsa i hela EU till år 2050. Förslaget gäller all mark och all markanvändning inom unionen. Ambitionen är att fylla de luckor som identifierats i befintlig lagstiftning avseende markskydd.

Status för jordarna ska följas upp

Förslaget föreskriver en skyldighet för EU:s medlemsstater att skapa nationella markdistrikt och etablera ett övervakningssystem för markhälsa. Genom övervakningssystemet ska medlemsstaterna regelbundet mäta och följa upp tillståndet för jordarna utifrån ett antal parametrar. Jordprovtagning och analyser ska utföras av den utsedda myndigheten. Utifrån övervakningssystemet ska EU-kommissionen och medlemsstaterna sedan kunna bedöma status för marken.

Väl fungerande system finns redan i Sverige

Det är positivt att EU:s medlemsstater ska förbättra sina system för markövervakning. I Sverige har vi sedan länge ett väl fungerande system för miljöövervakning av jord- och skogsmark och en viktig utgångspunkt för LRF har därför varit att länder som redan har system på plats ska kunna utgå från dessa.

LRF är kritiska till reglering av hållbara brukningsmetoder

LRFs främsta kritik mot förslaget har varit att direktivet även avser att reglera vad som är hållbara brukningsmetoder. Den typen av detaljreglering hör inte hemma i ett direktiv som avser att sätta upp jämförbara markövervakningssystem.

Lagförslaget har behandlats i både Europeiska rådet – En rad förbättringar när rådet antog sin position kring markdirektivet – och Europaparlamentet – Europaparlamentet enas om sin position om markdirektivet – under våren 2024.

• LRF anser att god markhälsa är en viktig fråga.
  
  
• För att underlätta genomförandet, minimera kostnader och administration av markdirektivet menar LRF att det är av stor vikt att använda befintliga system för övervakning. I Sverige har vi redan ett robust system för miljöövervakning och detta ska vara grunden för markövervakning.
  
  
• Ett område där LRF anser att markdirektivet kan göra en verklig skillnad är i dess tydliga ambition att skydda jordbruksmark från onödig exploatering. Jordbruksmarken är en oerhört värdefull tillgång som behöver skyddas, särskilt mot omfattande anspråk för etablering av infrastruktur, industri eller bostäder.
  
  
• LRF anser att direktivet inte ska specificera vad som är hållbara brukningsmetoder. Brukningsmetoder avgörs bäst av lantbrukaren och måste anpassas till lokala förutsättningar, klimat och rådande väder. En bedömning som inte kan avgöras av ett EU-direktiv.
  
  
• En EU-gemensam definition av hållbara brukningsmetoder riskerar att vara en begränsande faktor för innovation och utveckling.
  
  
• LRFs erfarenhet är att rådgivning, som till exempel Greppa Näringen, är en bra arbetsmetod för att främja en förbättrad markhälsa.

I dokumentet nedan finns listan med hållbara brukningsmetoder som ska ligga till grund för de metoder som beslutas av medlemsländerna och som enligt förslaget till markdirektivet ska implementeras på all mark.