Gårdsförsäljning av alkohol

Start
Sakområden
Gårdsförsäljning av alkohol

Om gårdsförsäljning

Gårdsförsäljning av alkohol är en av flera viktiga reformer som behövs för att fler ska kunna leva och verka på landsbygden. Den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker har utvecklats snabbt de senaste åren med nya vinproducenter, mikrobryggerier, cidermakare och destillerier som etableras runt om i Sverige.

Utredningen om gårdsförsäljning, med färdiga författningsförslag, lades fram 2021. Förslaget innebär en restriktiv besöksnäringsmodell som inkluderar alla hantverksmässigt tillverkade drycker, och ställer besöket hos tillverkaren i centrum, snarare än själva försäljningen.

Utredningens viktigaste fokus var att ta fram en modell som klarar de EU-rättsliga kraven och samtidigt värnar den svenska alkoholpolitiken, vilket LRF anser att utredningsförslaget gör.

Stort intresse bland konsumenter

Medvetna konsumenter som värdesätter matkultur visar ökat intresse för lokala råvaror och närproducerade produkter. Efterfrågan på att förstå produktionsprocessen för mat och drycker har ökat markant. Genom gårdsförsäljning av alkohol och andra lokala drycker kommer en positiv inverkan både på dryckesföretag och det lokala samhället.

Det finns en betydande entusiasm bland konsumenter att besöka svenska producenter och samtidigt kunna köpa med sig produkter i direkt anslutning till besöket. Idag är inte det möjligt.

Avsaknaden av gårdsförsäljning hämmar landsbygdsutveckling

Gårdsförsäljning är en tillväxtfråga, framför allt för landsbygden.

En svensk modell för gårdsförsäljning skulle lyfta svensk mat- och måltidskultur och främja en växande turist och besöksnäring. Det skulle också stärka marknaden för inhemskt producerade råvaror, och svara upp mot ett växande intresse från konsument.

Många dryckesföretag väntar nu på besked för att kunna expandera och anställa fler.

Småföretag utgör en viktigt del av dryckesbranschen. Det flesta företag har endast ett par anställda och en närvaro som är särskilt stark i mindre befolkade regioner. Gårdsförsäljning är avgörande för dessa företag när det kommer till att skapa nya arbetstillfällen.

LRF vill att:

Lagstiftningen kring gårdsförsäljning ska utformas med ett fokus på småföretagande och landsbygdens bästa, samtidigt som Systembolagets monopol bevaras.
Riksdagen beslutar om en gårdsförsäljningsmodell som inkluderar alla småskaliga tillverkare av hantverksmässigt producerad alkoholdryck att sälja från sitt produktionsställe.
LRF vill därför att regeringen håller fast vid utredningens ursprungliga författningsförslag och anmäler det till EU-kommissionen.
Intresset från konsument finns, kunskap hos producenterna finns. Det som saknas är politiska beslut som ger goda förutsättningar för gårdsförsäljning i hela Sverige, vilket är viktigt för tillväxten på landsbygden.

Vad är samhällsvinsten?

Gårdsförsäljning skulle stärka och utveckla näringslivet på landsbygden från norr till söder och skapa fler arbetstillfällen.
Gårdsförsäljning skulle stärka besöksnäringen, göra landsbygden mer attraktiv och öka intresset för Sverige som en dryckesnation
Svenska dryckesföretagare står för ett högt hantverkskunnande och yrkesskicklighet. Kvalitetsmässigt står svensk dryck sig mycket väl i en internationell jämförelse. Den kunskap svenska dryckestillverkare förmedlar i samband med ett besök eller en provning bidrar också till utvecklingen av vår måltidskultur och sunda dryckestraditioner, där smakupplevelsen ställs i centrum

Frågor och svar

I december 2021 lades utredningen En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker på regeringens bord, med ett förslag på hur gårdsförsäljning kan införas i Sverige, samtidigt som Systembolagets monopol säkras.

Utredningens främsta och avgörande uppdrag var att besvara frågor om hur gårdsförsäljning kan harmoniera med Sveriges modell för alkoholmonopol enligt EU-rätten, samt vilka eventuella folkhälsokonsekvenser som gårdsförsäljning kan innebära.

Utredningens slutliga bedömning landade i att en restriktiv form av gårdsförsäljning är förenlig med EU-rätten utan att försvaga detaljhandelsmonopolets ställning i Sverige.

Det förslag som utredningen lade fram är en mycket restriktiv besöksnäringsmodell som är begränsad till småskaliga och oberoende tillverkare med hantverksmässig produktion.

En besökare får max köpa med sig 0,7 liter sprit, 3 liter vin eller 3 liter starköl under förutsättning att de i anslutning till besöket först har betalat för ett studiebesök eller en provning.

På detta sätt särskiljer sig gårdsförsäljningsmodellen från Systembolagets detaljhandelsmodell genom att den ställer besöket på tillverkningsstället i centrum snarare än själva försäljningen.

Fler arbetstillfällen
Stärka näringsliv på gles- och landsbygd i hela Sverige
Öka intresset för Sverige som en besöksdestination, på samma sätt som i andra EU-länder
Skapa attraktionskraft och utveckling på landsbygden
Öka intresse från nya typer av långsiktiga investeringar
Ny teknik och innovationer inom de gröna näringarna

De företag som kommer att vara föremål för att kunna ansöka om gårdsförsäljning, d.v.s. hantverksmässig produktion, småskaliga och oberoende – motsvarar idag knappt 0,7% av den totala produktionen alkoholdrycker i Sverige.

Det finns inget fall genom EU:s historia där en medlemsstat blivit tvingad att avstå ett nationellt monopol.

I Finland samexisterar gårdsförsäljning med detaljhandelsmonopolet. Juridiskt har man gjort bedömningen att åtgärderna är proportionerliga, samt de skäl som åberopas för monopol rörande bland annat folkhälsa inte utnyttjas för att diskriminera andra medlemsstater.

Hade däremot de finska villkoren för gårdsförsäljning underkänts, hade den finska gårdsförsäljningsmodellen behövt justeras - inte det finska alkoholmonopolet.

Vi kan aldrig på förhand säkert få veta hur EU-domstolen kommer att se på saken, om de får möjlighet. Men även om de i efterhand skulle underkänna en införd rätt till gårdsförsäljning, betyder det inte att det svenska detaljhandelsmonopolet äventyras.

För att reformen ska få den träffsäkerhet som var utredningens avsikt är det viktigt att regeringen nu anmäler förslaget till EU-kommissionen. Därigenom ges Sverige möjlighet att föra dialog med kommissionen, och vid behov justera förslaget, innan ett eventuellt beslut om gårdsförsäljning kan tas i riksdagen.

Här är det angeläget att regeringen klargör att gårdsförsäljning inte handlar om en ny försäljningskanal exklusivt för svenska producenter, utan om en modell som ska stärka besöksnäringen och att det är besöket på tillverkningsstället som ska stå i centrum.

Om det skulle visa sig att EU inte anser att det går att förena gårdsförsäljning med ett detaljhandelsmonopol så får Sverige avstå gårdsförsäljning. Någon prövning av det svenska detaljhandelsmonopolet kommer däremot inte att ske.