Vad hände på LRF Sydosts regionstämma 2025?

Stämman beslutade i enlighet med regionstyrelsens förslag med Per Inge Petersson, Hultsfreds kommungrupps tilläggsattsats. 

att    uppdra åt regionstyrelsen att skicka en skrivelse till riksförbundsstyrelsen för att understryka vikten av tillgång på vatten för att verksamheter ska våga satsa och utvecklas, vilket är en förutsättning för att unga ska våga satsa på de gröna näringarna

att    i skrivelsen tydliggöra Riksdag och Regering skapar bättre förutsättningar och möjligheter för mer bevattning av livsmedel 

Motionstext

Lantbruket blev en samhällsviktig verksamhet under coronapandemin och politikerna har under de senaste åren arbetat fram “Livsmedelsstrategin 2.0” för att säkra livsmedelsförsörjningen. Men utan någon plan för hur resursen vatten ska hanteras anser vi i ungdomen att den nya strategin är minst sagt torr! Även Svenskt Vatten anser att regeringen helt missat vatten när de gjort sin planering för den nya livsmedelsstrategin. 

Kommunerna borde rimligen bära ansvar för att deras samhällsviktiga verksamheter har tillgång till kommunalt vatten om kris uppstår, finns andra källor till vatten bör de användas i första hand både för näringsidkarens ekonomiska fördel och för att värna om våra vattenresurser. Just nu grävs dock kommunalt vatten från fastlandet till Öland ner och varken befintliga eller nya lantbrukare får koppla på sina fastigheter. För att säkra livsmedelsförsörjningen och kunna göra det till säkra livsmedel av god kvalité behöver lantbrukare möjligheten att vid kontaminering eller brist av befintlig vattenkälla kunna använda kommunalt vatten. Det är en förutsättning för att dessa verksamheter överhuvudtaget ska etableras eller utvecklas av nästa generation. För en frodig framtid så vill vi addera vatten till en torr strategi!

Vi yrkar att 

att    regionstämman beslutar uppdra åt styrelsen att jobba för att säkerställa vattentillgång för alla lantbruksföretag 
att    regionstämman beslutar uppdra åt styrelsen att jobba för att berörda tjänstemän och myndigheter förstår att vatten är en livsviktig resurs för denna och nästa generations lantbrukare 

Stämman beslutade i enlighet med regionstyrelsens förslag.

Regionstyrelsens förslag:
att    regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta jobba med expansiva ogräs

att    motionen i övrigt anses besvarad med vad styrelsen i sitt yttrande anfört

Motionstext

Den ökande förekomsten av invasiva växter som t. ex hönshirs utgör ett växande hot mot svensk livsmedelsproduktion. Hönshirs har på kort tid etablerat sig i stora delar av södra Sverige och visat sig svår att bekämpa med mekaniska metoder. Andra invasiva arter som parkslide och lupiner påverkar även ekosystem och biologisk mångfald negativt.

Det krävs ett förhållningssätt där moderna växtskyddsmedel och alternativa metoder kan användas på ett ansvarsfullt sätt.
Med hänvisning till ovanstående vill vi fästa uppmärksamheten på att LRF visar handlingskraft och att stödja sina medlemmar i att hantera de utmaningar som invasiva växter utgör.

Vi yrkar:

Att     LRF ska arbeta för att myndigheter o politiker prioriterar forskning av nya, miljövänliga och effektiva växtskyddsmedel för att bekämpa invasiva växter som t.ex hönshirs,
Att    LRF ska verka för att lantbrukare får fortsatt tillgång till nödvändiga växtskyddsmedel genom rimliga regler och tillståndsgivning
Att    LRF ska driva på för en nationell handlingsplan för bekämpning av invasiva växter som hotar jordbruket med fokus på samverkan mellan lantbrukare, myndigheter och forskare
Att     motionen förs vidare till LRF:s riksförbundsstämma.

Motionstext Inlagring av kol

Hållbarhet har blivit tidens trendigaste ord. Och det med all rätt. Människan lever i ett överkonsumerande samhälle, där avtrycket i miljön aldrig varit större. Men - att denna debatt lyckats luta så starkt mot att det är lantbruket, att det är våra idisslande djur som är så starkt bidragande orsak, är oförsvarligt. Att det blivit accepterat att man endast räknar utsläpp och inte inlagring av kol i de klimatberäkningar som används både av FN, EU, politiker samt våra egna organisationer inom lantbruket är anmärkningsvärt.

En ko tillverkar inte något nytt kol. Den precis som allt annat levande på jorden, består till mesta delen av kolatomer. Den är del i det naturligaste kretslopp som finns. Kon äter gräs, den omvandlar detta till mjölk och kött och restprodukter i form av gödsel och urin som återförs till jorden igen. Debatten har dock fastnat i metanet från kons rapande.

Detta metan bildas när kon idisslar och mikroberna i vommen bryter ner växtmaterialet som kon ätit. Metanet består av väte och kol och som omvandlas till koldioxid i en relativt kort cykel och som återgår till kretsloppet. Växterna tar upp koldioxiden. Tillsammans med vatten och solljus ger detta ny mat till kon. I denna process tillförs inte en enda ny kolatom som inte redan finns. Hur har det blivit så tokigt i debatten att man kan peka ut den idisslande kon som en stor bov i klimatdebatten? Så tokigt och så cyniskt att man i vårt grannland Danmark infört lagkrav på att tillföra ett kemiskt ämne i kons matsmältning (läs Bovear 3-nitrooxypropanol) Så tokigt att även lantbrukets företrädare köper miljörörelsens extrema problembeskrivning?

Vi är många inom lantbruket som idag mår dåligt av denna debatt. Vi saknar att våra egna organisationer tar ställning för det naturligaste som finns. För det kretslopp vi arbetar med, för den inlagring av kol som varje jord och skogsbrukare bidrar med. Vi saknar att man tar ställning för att lantbruket är klimathjältar och inte de utpekade klimatbovarna som extrem rörelserna pekat ut oss som. Vi saknar att LRF och övriga lantbruksorganisationer samlar den forskarkompetens som finns inom beräkning av kolinlagring. Vi saknar att man kämpar för ett rättvist sätt att räkna klimatbalans och gör skillnad på brutto och nettoutsläpp. Vi saknar att vara de klimathjältar vi egentligen är.

Vi yrkar:

att     LRF tydliggör skillnad på brutto och nettoutsläpp i samhällsdebatten

att     LRF samlar och synliggör de forskare och den kunskap som finns etablerad inom klimatvetenskap som visar på effekterna av inlagring i det gröna kretsloppet. 

att     LRF säkerställer intern kompetens i att beräkna och kommunicera klimatfrågorna på ett sätt som tydliggör jord och skogsbrukets roll i inlagring av kol och det gröna kretsloppet.

att     motionen i sin helhet sänds vidare till riksförbund stämman

Motionstext Nötkreaturs metanutsläpp

Det har under de senaste åren varit en intensiv debatt om nötkreaturs klimatpåverkan, särskilt relaterat till metanutsläpp. Kor är en del av ett naturligt kretslopp, där metan från kor bryts ner inom 10 år och inte ackumuleras som koloxid från fossila bränsle. Dessutom bidrar betande djur för den livsviktiga biologiska mångfalden, öppna landskap och kolinlagring i marken.

Debatten att kor är ”huvudorsaken” till klimatförändringen är förenklad och riskerar att påverka personer en uppfattning som är felaktig och riskerar en av Sveriges viktigaste sektorer inom hållbar livsmedelsproduktion, dessutom riskerar det att minska förtroendet för det svenska jordbrukets bidrag till en hållbar framtid.

Vi yrkar:

Att     LRF genom informationskampanjer, såsom exempel betesdjurens positiva effekter på     ekosystemtjänster och biologisk mångfald

Att    Samarbetar med myndigheter och forskningsinstitut för att lyfta fram det svenska lantbrukets roll i kolinlagring och hållbart lantbruk

Att         LRF arbetar för att sprida kunskap om skillnaden mellan biogena och fossila utsläpp samt sambandet mellan metanets kortsiktiga påverkan och klimatbalansen

Att     motionen förs vidare till LRF,s riksförbundsstämma.

Motionstext

De ersättningar som betalas till markägare som drabbas av olika former av intrång i jordbruksmark bestäms med hjälp av olika värderingsmetoder. För kraftledningsintrång används åkerstolpsnormen och för intrång av allmänna vägar används vägnormen.

Båda värderingsmetoderna har många år på nacken. Åkerstolpsnormen togs fram i mitten av 1970-taletoch vägnormen i början av 1980-talet. Värderingsmetoderna bygger därför på hur jordbruksmark brukades på 1970-talet respektive 1980-talet. Mycket har hänt sedan dess som gör att alla konsekvenser så som kraftledningar och vägar innebär för brukande av jordbruksmark inte beaktas då ersättning bestäms enligt dessa normer och det finns därför stort behov av att se över dem. Att ta fram nya värderingsmetoder innebär ett omfattande arbete som lämpligen görs av en oberoende institution som t.ex. SLU och bekostas av skattemedel.

Eftersom det inte går att snabbt få fram nya värderingsmetoder behöver de gamla normerna uppdateras under tiden för att drabbade markägare ska få mer relevanta ersättningar fram tills dessa att nya värderingar finns.

I åkerstolpsnormen finns tabeller för beräkning av ersättning för olika stolpstorlekar och i olika delar av landet. Tabellvärdena räknas visserligen om med förändringen i konsumentprisindex (KPI) men eftersom brukningskostnaderna i lantbruket har ökat mer än KPI urholkas ändå ersättningarna. Redan då man tog fram åkerstolpsnormerna insåg man att tabellerna skulle behöva uppdateras med jämna mellanrum och det finns därför anvisningar för hur sådan revidering ska göras. Tabellerna har reviderats vid några tillfällen, senast år 2006 och 2016. Vid dessa båda revideringar höjdes ersättningsnivåerna med i storleksordningen 50-60%. Nu har det snart gått 10 år sedan den senaste revideringen och det är därför angeläget att en ny revidering görs.

Vägnormen innehåller beräkningsformler där resultatet av beräkningarna är beroende av prisfaktorer för t.ex. maskinkostnader och arbetskraft som används i beräkningarna. Tidigare har Vägverket/Trafikverket förhandlat med LRF om dessa prisfaktorer men sedan några år tillbaka bestämmer Trafikverket ensidigt prisfaktorerna.

Vi yrkar:

Att     nya värderingsmetoder för beräkning av ersättning för intrång av vägar och kraftledningar i jordbruksmark tas fram
Att     åkerstolpsnormens tabeller revideras snarast och återkommande fram tills dess att en ny värderingsmetod för intrång av kraftledningar i jordbruksmark finns
Att    prisfaktorerna i vägnormen årligen förhandlas tillsammans med Trafikverket fram tills dess att en ny värderingsmetod för intrång av vägar i jordbruksmark finns

Stämman beslutade i enlighet med regionstyrelsens förslag

Regionstyrelsens förslag: 
att     uppdra åt regionstyrelsen att stötta kommunavdelningarna att föra dialog med Trafikverket regionalt och kommunen om tidpunkt för underhåll

att    uppdra åt regionstyrelsen att skriva en motion till riksförbundsstämman om påverkansarbetet för ökad budgettilldelning till vägunderhåll på landsbygden

att    tredje att-satsen om att påverka Trafikverket att sluta lägga oljeblandat grus som beläggning avslås

Motionstext

Att bedriva företag på landsbygden är något vi alla i LRF brinner för, oavsett om vi själva äger ett företag eller inte. Men det finns flertalet saker som ständigt riskerar att sätta käppar hjulet för utveckling och fortsatt verksamhet på landsbygden. En av dessa saker är våra vägar och Trafikverket som har ansvaret för skötsel och underhåll av dessa. För att kunna driva våra företag så krävs det vägar som är farbara, både gällande beläggning och framkomlighet. Med dagens rationalisering av jordbruket med större och bredare maskiner så krävs det större förståelse för våra företag när Trafikverket planerar och utför underhåll av vägarna. 

Öland har enkelt förklarat två huvudvägar, en på östra och en på västra sidan. Under sommaren utförde Trafikverket ”underhållsarbete” av den östra vägen. Detta ”underhållsarbete” innebar att de la oljeblandat grus på vägen. Men alla som varit på Öland på sommaren vet att somrarna blir varma, vilket innebar denna beläggning inte blev något annat än en enda smörja. Lantbrukare fick stenskott i sina rutor på traktorer och andra maskiner, vilket resulterade i spruckna och krossade rutor. Det är inte heller roligt att varken köra bil eller gå längs dessa sträckor då man hör och känner hur det smattrar grus överallt. 

Det var precis samma sak på sydöstra sidan av Öland sommaren året innan, då la man också oljeblandat grus vilket resulterade i krossade rutor och småbarnsföräldrar som inte ville ut och gå på vägarna. Landsbygden är också en del av Sverige, då har vi också rätt till att ha vägar som är körbara och som vi kan gå och cykla på, det är inte bara städerna som har den rättigheten. Utan vägar med asfalt som håller högre standard än idag så kommer det bli både dyrt och svårt att bedriva jordbruk och andra landsbygdsföretag på östra Öland och även resten av Sveriges landsbygd. Vi vill ha till en förändring i hur man prioriterar budget och insatserna på landsbygden, det är inte meningen att vi åter igen ska glömmas bort och prioriteras ner för att vi ligger utanför tullarna i Stockholm. 

Vi yrkar:

att    Regionstyrelsen skickar en motion i motionärens anda till riksförbundsstämman
att    LRF påverkar Trafikverket i budgettilldelning till vägunderhåll på landsbygden 
att    LRF Sydost regionalt påverkar Trafikverket att sluta lägga oljeblandad grus som beläggning på landsbygden 

Motionstext Vilt och viltskador

Mer måste göras för att få ner stammen av Vildsvin samt begränsa utbredningen av Hjort!
Utbrottet av svinpest måste vara en väckarklocka för alla om att det är ett stort hot mot Sveriges livsmedelsproduktion när det finns en så stor stam av vildsvin. Det är inte hållbart att vi bönder dagligen måste kämpa mot de förödande svårigheter som vildsvinen orsakar. Hos oss i Kronoberg ger det otaliga förluster av grödor och foder, skador och onormalt slitage på maskiner och utrustning, produktionsstörningar p.g.a. förorenat foder med produktionsbortfall som följd, så är det på flera håll i vårt land, men för oss med mindre produktionsenheter eller dålig arrondering och mer svårodlade jordar blir det en ytterligare börda.
Om det skulle ske ett utbrott av afrikansk svinpest i vårt län med betydligt tätare vildsvinsstammar än i Fagersta skulle det ge förödande effekter på både jord och skogsbruket som vi är så beroende av, det skulle få förödande effekt både på enskilda näringsidkare och Sveriges land som helhet, bruttonationalprodukten står i fara.

Hjortstammarna är i vårt län ännu inte lika utbredd som i tex Norra Kalmar län, och Sörmland där det lokalt inte längre går att bedriva ett ekonomiskt hållbart jordbruk. Men hjortstammen är på kraftig tillväxt i vårt län, hjortarnas spridning får troligen hjälp på traven av illegala utsättningar, då det plötsligt dyker upp hjort på nya platser där det inte tidigare funnits några hjortar. Hjortstammarnas utbredning och storlek måste begränsas omgående innan de är lika utbredda både till antal och geografisk yta som vildsvinen om det överhuvud taget skall finnas något aktivt ekonomiskt hållbart jordbruk kvar i vårt län.
Vi anser att de åtgärder som hittills tillkommit inte ger någon märkbar effekt på vildsvinsstammen.

Vi yrkar:

Att     Staten måste ta sitt ansvar att begränsa viltstammarna till en acceptabel nivå, så att det går att bedriva ett ekonomiskt hållbart jord- och skogsbruk
Att    Utfodring av vilt måste upphöra.
Att    Utöka ordinarie jakttid på hjort, både Dovhjort och Kronhjort,
Att    Tillåta skyddsjakt på hjort på enskilds initiativ likt skrivningen som gäller för vildsvin på enskilds initiativ, både kalv och vuxna djur.
Att    Tillåta skyddsjakt på hjort med mörkersikte nattetid utan specifika tillstånd.
Att    Stävja illegal utplantering av vilt
Att    Vi måste ta vara på de erfarenheter som finns från Fagersta och utrotningen av vildsvin i samband med utbrottet av svinpest, för att minska vildsvinsstammen till en acceptabel nivå.
Att    Motionen skall gå vidare till riksförbundsstämman.

Motionstext Ang. vildsvinen

Att vildsvinsstammen har ökat, har alla lantbrukare konstaterat. Det har skett trots att jägarorganisationer framhåller att de har läget under kontroll. Vidare har Naturvårdsverket satt som mål att skadorna på de odlade grödorna skulle vara i princip kraftigt minskade till 2025.Dessutom har många jägare gjort stora insatser och skjutit många vildsvin. Men trots allt detta så ökar stammen. Vilket är oacceptabelt, dels ur lantbrukarens ekonomi, dels ur att beredskapsperspektiv, men också ett trafiksäkerhets perspektiv mm.
En organiserad satsning på fällfångst kan bidra till att minska vildsvinsstammen och den negativa påverkan på jordbruksmark samt skapa bättre förutsättningar för lantbrukare att skydda sina grödor.

Förslag till åtgärder
1.    Stöd till investering av fällor, kan finansieras ur jaktkortsbudgeten
2.    Förenklat regelverk, inklusive hantering av tillstånd och tillsyn
3.    Regionala samarbetsgrupper för organiserad fällfångst
4.    Pilotprojekt för organiserad fällfångst

Vi yrkar:

Att    LRF ska verka för ekonomiskt stöd till investera i godkända fällor
Att     LRF ska driva frågan att förenkla regelverket kring fällfångst
Att     LRF ska medverka till etablera regionala samarbetsgrupper för organiserad fällfångst
Att     LRF ska initiera och stödja pilotprojekt i utvalda områden, för organiserad fällfångst
Att     motionen sänds vidare till regionstämman i LRF Sydost, för vidare behandling till LRF.s riksförbundsstämma

Se stämmobeslut under motion 7

Att vildsvinsstammen har ökat, har alla lantbrukare konstaterat. Det har skett trots att jägarorganisationer framhåller att de har läget under kontroll. Vidare har Naturvårdsverket satt som mål att skadorna på de odlade grödorna skulle vara i princip kraftigt minskade till 2025.Dessutom har många jägare gjort stora insatser och skjutit många vildsvin. Men trots allt detta så ökar stammen. Vilket är oacceptabelt, dels ur lantbrukarens ekonomi, dels ur att beredskapsperspektiv, men också ett trafiksäkerhets perspektiv mm.
En organiserad satsning på fällfångst kan bidra till att minska vildsvinsstammen och den negativa påverkan på jordbruksmark samt skapa bättre förutsättningar för lantbrukare att skydda sina grödor.

Förslag till åtgärder
1.    Stöd till investering av fällor, kan finansieras ur jaktkortsbudgeten
2.    Förenklat regelverk, inklusive hantering av tillstånd och tillsyn
3.    Regionala samarbetsgrupper för organiserad fällfångst
4.    Pilotprojekt för organiserad fällfångst

Vi yrkar:

Att    LRF ska verka för ekonomiskt stöd till investera i godkända fällor
Att     LRF ska driva frågan att förenkla regelverket kring fällfångst
Att     LRF ska medverka till etablera regionala samarbetsgrupper för organiserad fällfångst
Att     LRF ska initiera och stödja pilotprojekt i utvalda områden, för organiserad fällfångst
Att     motionen sänds vidare till regionstämman i LRF Sydost, för vidare behandling till LRF.s riksförbundsstämma

Stämman beslutade i enlighet med regionstyrelsens förslag. 

Regionstyrelsens förslag: 
att    uppdra åt regionstyrelsen att skicka en skrivelse till riksförbundsstyrelsen om vikten av ett aktivt påverkansarbete efter att utredningen presenterats
att    motionen i övrigt anses besvaras med vad regionstyrelsen anfört

Motionstext

Vi är många som av egen erfarenhet eller åtminstone hört om exempel som visar på nödvändigheten av ytterligare en revidering av jordförvärvslagen. Dagens ordning där juridiska personer i bolagsform i de flesta fall inte äger rätt att förvärva jord och skogsfastigheter är långt ifrån tillräcklig.

Exemplen är många på att ägare av stora bolag via utdelning ger sig själva möjlighet att som privatperson förvärva jord- och skogsfastigheter vilket inte leder till en positiv samhällsutveckling. Vi varken kan eller ska förhindra utboägande men vill vi säkra en något så när socialt acceptabel ordning med människor bosatta på landsbygden behöver några avarter täppas till.

Beredskapsfrågan som närapå varje dag aktualiseras kräver att fler bor på landsbygden och helst som självägande fastighetsinnehavare. Det duger inte att konstatera att arbetstillfällen finns kvar även om stora aktörer i kraft av sitt ekonomiska övertag köper upp jord- och skogsfastigheter. Vill vi säkra en ordning med förbättrad beredskap så behöver vi fler, inte färre som kan kombinera ägande med boende, då behöver jordförvärvslagen åter revideras.

Vi yrkar:

Att     att ställa sig bakom tankarna i motionen och skicka den vidare till riksförbundstämman med en begäran om en översyn av jordförvärvslagen.

Stämman beslutade i enlighet med regionstyrelsens förslag.

Regionstyrelsens förslag: 
att                motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen i sitt yttrande anfört 

Motionstext

Svenska jord och skogsbrukare belastas sen EU-inträdet av en allt hårdare detaljstyrning från
myndigheterna. 

Vi yrkar:

Att     LRF centralt (förbundsstyrelsen) bör använda dom poliska kontakter som finns, att på ett mer offensivt sätt föra frågan mer framgångsrikt framåt.

Stämman beslutade i enlighet med regionstyrelsens förslag.

Regionstyrelsens förslag: 
att    avslå motionen med hänvisning till vad regionstyrelsen ovan anfört

Motionstext

Varför upplever jag att LRF blundar för det faktum att vindkraften sakta men säker ödelägger Sveriges landsbygd? Borde inte LRF värna om landbygden?

Är det inte hög tid att tillvarata drabbade medlemmars intressen och dags att se att dessa vindkraftsprojekt runt om i Sverige håller på att förstöra vår landsbygd? Plötsligt drabbas de som har fastigheter i närheten av de planerade vindkraftsindustriparker av kraftigt sänkta fastighetsvärden ibland ned till noll, de kan inte ta lån eller förnya lån, de kan inte ens sälja.

Problem med ljud, ljus och vibrationer. man kan ifrågasätta hur miljövänligt är det egentligen med stor påverkan på fåglar och övrigt djurliv. Makroplaster och utsläpp av bisfenoler - oljeläckage. Naturen omvandlas till industriområden med breda vägar, uppställningsplaner och enorma betongfundament. Vad händer med de här bolagen om de går med förlust och går i konkurs? Då åligger det markägaren att återställa marken vilket naturligtvis inte är möjligt till fullo- endast en tunn jordskorpa lämnas att täcka de kvarvarande fundamenten. Vindkraftsbolagen är till största del olönsamma och ägs till stor del av utländska aktörer. Detta är i högsta grad aktuellt då flera stora vindkraftsindustriparker är under rekonstruktion.

Vindkraft är en intermittent kraftkälla - den skapar el när det blåser och då ger den inte sällan ett överskott och priset går ner. Ingen el produceras när det inte blåser och då måste elnätet balanseras av andra kraftslag kärnkraft, kol/oljekraft och vattenkraft -det sistnämnda orsakar snabba nivåförändringar i älvarna vilket bland annat påfrestar dammkonstruktioner och påverkar livsmiljön nedströms. Sammanfattningsvis saknas konsekvensanalys av dessa etableringar av vindkraftsverk lika höga som Eiffeltornet, människor drabbas på ett exceptionellt sätt både ekonomiskt och av förstörd livsmiljö.

LRF behöver vakna upp och se vad som håller på att hända. Den nuvarande vindkraftspolicyn (presenteras i broschyren LRFs vindkraftspolicy 2013) är föråldrad och bygger på en rad faktafel och väger inte nog in de nackdelar som uppstår för de närboende vid uppförande av vindkraftsindustriparker. Det är hög tid att agera.

Vi yrkar:

Att     LRF reviderar sin vindkraftspolicy så att det framgår att man värnar hela landsbygden och inte bara de markägare som skriver avtal med vindkraftsbolagen. Den bör uppdateras och samtliga grundläggande faktafel korrigeras.

Att    Sydost regionstämma tar detta vidare till riksstämman

Stämman beslutade i enlighet med regionstyrelsens förslag.

Regionstyrelsens förslag: 
att    regionstyrelsen tar vidare motionärens förslag och ambitioner till kommunikationsavdelningen på riks

att    motionen i övrigt anses besvarad med vad styrelsen i sitt yttrande anfört

Motionstext

LRF behöver en medlemstidning för att visa på våra framgångar och kommunicera i medlemsleden.
Idag har vi Land Lantbruk som medlemstidning och kommunikation till medlemmen men den har mer och mer blivit en branschtidning och ingen medlemstidning. Inget fel i det men sedan man plockade bort gröna sidorna från tidningen har vi även plockat bort delen som man såg vad som hände ute i andra regioner.
En medlemstidning behöver sammanfatta vad som är aktuellt just nu och visa på våra framgångar inom LRF. Man kan även (visa upp) vilka som är förtroendevalda på olika nivåer och ansvariga tjänstemän. Den behöver inte skickas ut allt för ofta 2-4 gånger per året.

Vi har idag blivit mer digitala, LRF syns mer i media än tidigare och på sociala medier delar och gillar vi inlägg. Men vi konkurrerar med andra om hjärtan, tummar och delningar där inlägg försvinner fort på en sekund från skärmen. Men tidningen på köksbordet den ligger kvar med våra framgångar.
Vi kan även kommunicera med andra människor som inte är medlemmar på engagemang/ träffar tex i möte med politiker eller mässor.

Vi är flera organisationer i den gröna näringen som idag har uppskattade medlemstidningar för kommunikation och visa på vad den organisationen gjort.

LRF Syd skickade ut en tidning tillsammans med Jordbruksaktuellt är ett bra exempel på hur man visar vad som jobbas med och belyser framgång för medlem och icke medlem.

Även LRF Norr har skickat ut en tidning med framgångar i Norr till sina medlemmar som ett bra exempel.
En medlemstidning för hela organisationen vore önskvärt där vi kan ta del av vad som är på gång från Söder till Norr i landet.

Vi yrkar:

Att     LRF tar fram en medlemstidning för sina medlemmar
Att     Motionens intentioner tas vidare i en motion till riksförbundsstämman