Rennäringen i länet

Inom koncessionsområdet i nordöstra Norrbotten kan ägande av renar vara ett ytterligare verksamhetsben för lantbruksföretag. Personer som äger eller brukar en jordbruksfastighet inom området kan nämligen ha skötesrenar. 

Koncessionsrenskötsel

Koncessionsrenskötsel är en särskild form av renskötsel som får bedrivas under hela året nedanför lappmarksgränsen i Kalix och Torne älvdalar. Koncessionsområdet omfattar Pajala, Överkalix, Övertorneå, Haparanda och Kalix kommuner. Själva renskötselrätten innehas av den som är same, så även inom koncessionsrenskötsel.

Länsstyrelsen beslutar efter ansökan om vem som blir koncessionsinnehavare och är ansvarig kontrollmyndighet. Beslutet om koncession innehåller vissa villkor och gäller högst i 10 år.

Koncessionsinnehavaren får bedriva renskötsel med egna renar och med skötesrenar. De som får äga skötesrenar är de som bor i området och äger eller brukar en jordbruksfastighet inom koncessionsområdet. Däremot behöver man inte vara same för att ha skötesrenar.

Varje hushåll får ha högst 30 skötesrenar hos koncessionsinnehavaren. Denna form av renägande är tänkt som ett husbehovsägande. Enligt rennäringslagen får koncession bara lämnas om renskötsel är ”till övervägande nytta” för orten och om koncessionsinnehavaren ”antas komma att driva renskötsel på ett ändamålsenligt sätt”.

Åtta koncessionssamebyar

Det finns åtta koncessionssamebyar; Muonio, Sattajärvi, Tärendö, Korju, Pirttijärvi, Ängeså, Kalix och Liehittäjä. Dessa åtta koncessionssamebyar i Norrbotten har tillstånd att ha sammanlagt 16 100 renar, varav 5250 renar ägs av koncessionsinnehavare och 10 850 skötesrenar, enligt beslut 2021-01-01 som gäller även idag.

Renskötseln administreras och organiseras av respektive sameby och själva renskötselansvaret åvilar den som erhållit koncession. Varje renägare beslutar, i samråd med koncessionsinnehavaren, om sina egna renar. I samebyn och dess högsta beslutande organ, byastämman, har varje skötesrenägare rösträtt. 

Att skaffa skötesrenar

Om du är intresserad att äga och inneha skötesrenar så kontaktar du koncessionssamebyn verksam inom ditt område. Kontaktuppgifter hittar du här. För att äga och inneha renar behöver du införskaffa ett renmärke. Kontakta samebyn så får du ytterligare information och hjälp. Förvärvar du ett renmärke och avser inneha skötesrenar skall ansökan om detta göras hos Sametinget som efter samebyns bedömning prövar din ansökan. Sametinget ansvarar även för renmärkesregistret. På Länsstyrelsen i Norrbotten är det Naturresurs- och rennäringsenheten som handhar dessa frågor.

Denna text har tagits fram tillsammans med ordförande för en koncessionssameby.

LRF Norrbotten får en del frågor från markägare som har problem med renar på sina marker. Nedan går vi igenom vad du kan göra om problem skulle uppstå. Här hittar du också urklipp från rennäringslagen som kan vara bra att känna till. Det är naturresurs- och rennäringsenheten vid Länsstyrelsen i Norrbotten som är kontrollmyndighet.

• Kontakta samebyn, du hittar kontaktuppgifter här och påtala problemet. Gäller det koncessionssameby så ska koncessionsinnehavaren kontaktas.
• Fota, filma eller på annat sätt dokumentera när, var, vilken typ av gröda det rör sig om, hur stor areal och ungefär hur många renar det handlar om.
• Länsstyrelsen är ansvarig myndighet, om problemet kvarstår med renar på åkermark så behöver länsstyrelsen få kännedom om detta. Anmälan görs till norrbotten@lansstyrelsen.se så att ärendet diarieförs och därefter lämnas det till rätt instans.
• Om pågående skadegörelse sker ska polis kontaktas, på telefon: 114 14.
• Länsstyrelsen rekommenderar kontakt med Hushållningssällskapet för att bedöma skadornas omfattning. Kostnaden för kontrollen är beställaren ansvarig för, men brukligt är att parterna kommer överens om hur kostnaden ska fördelas. Kontakta Marie Lundberg, Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten, så snart som möjligt, även om det är vinter, för att förboka in tid när bedömning kan göras på våren. Det är ett kort tidsspann för skadebedömning. Du hittar kontaktuppgifter här.  
• Om markägaren och samebyn inte kommer överens kan det leda till civilrättslig process.

Hela rennäringslagen (1971:437) finns att läsa här.

Renarnas skötsel m. m.

65 § Vid renskötselns utövande skall hänsyn tas till andra intressen.
Renarna skall såvitt möjligt hindras från att komma utanför samebyns betesområde eller att annars vålla skada eller olägenhet.
Flyttning av renarna skall ske i samlade flockar. Väg skall tas där minsta skada vållas. Vid flyttning skall tillses att renar inte lämnas kvar på område där renskötsel inte är tillåten.
Flyttning som äger rum utanför samebys betesområde skall ske utan onödig tidsutdräkt. Lag (1993:36).

65 a § Rennäringen skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. […]

71 § Uppehåller sig renar utanför renskötselområdet eller på mark inom detta område under tid då renskötsel inte får bedrivas där, kan länsstyrelsen på framställning av den som därigenom lider skada eller olägenhet av någon betydelse vid vite förelägga samebyn att föra bort renarna. Vitesföreläggande enligt första stycket får meddelas endast om samebyn underlåter att inom skälig tid efter anmaning ta hand om renarna. Lag (1993:36).

89 § Bryter en sameby eller en koncessionshavare mot villkor som gäller för verksamheten, får länsstyrelsen vid vite förelägga byn eller koncessionshavaren att vidta rättelse. Om en koncessionshavare innehar fler egna renar än vad länsstyrelsen medgett med stöd av 88 § första stycket 3, eller om en ägare av skötesrenar har fler renar i koncessionshavarens vård än vad som följer av 88 § andra stycket, eller samebyns beslut, får länsstyrelsen vid vite förelägga renägaren att minska renantalet till det tillåtna.

Efter ansökan av samebyn får länsstyrelsen besluta om slakt och försäljning av de övertaliga renarna, om renägaren inte efter uppmaning själv låter minska renantalet. Kostnaden för slakten och försäljningen skall tas ut ur köpesumman, medan återstoden av köpesumman tillfaller renarnas ägare. Har förutsättningarna för koncessionen ändrats, kan länsstyrelsen återkalla koncessionen eller besluta om nya villkor. Lag (2006:802).

Ansvar, skadestånd och besvär m. m.

90 § Har ren orsakat skada
1. under tiden juni—augusti på åker, äng eller trädgård som är belägen ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen eller under tiden maj—september på åker, äng eller trädgård som är belägen inom annat område där renskötsel får bedrivas under hela året,
2. på mark inom renskötselområdet under tid då renskötsel ej får bedrivas där eller
3. på mark utanför renskötselområdet, skall skadan ersättas av sameby inom vars byområde skadan har uppkommit eller som vid tiden för skadans uppkomst haft renar i trakten, om det ej visas att skadan ej orsakats av byns renar.

Åvilar ersättningsskyldighet enligt första stycket flera samebyar, fördelas ansvarigheten lika mellan byarna inbördes. Kan det visas att renar från någon av byarna orsakat skadan, svarar den byn gentemot de övriga för hela skadan.

Har skada orsakats av renar från flera samebyar och kan ej utredas i vilken omfattning varje bys renar har del i skadan, fördelas ansvarigheten mellan byarna inbördes efter antalet renar från varje by som vid tiden för skadans uppkomst fanns i trakten och som ej stod under bevakning.