Om de gröna näringarna i Mälardalen

Det gröna näringslivet i Stockholms län omsätter 42 miljarder kronor och genererar 4 300 arbetstillfällen.

I länet finns många hästar, ungefär 27 400 stycken, det är betydligt fler än antalet nötdjur, som är cirka 16 000. Hästnäringen bidrar lika mycket till landsbygdens ekonomi som livsmedelsproduktionen.

I norra delen av länet har man också en hel del kor och grisar. Där finns det också mycket skog som blir till virke, ved, papper och energi.

I länet bor 23 procent av Sveriges befolkning, men bara 3 procent av Sveriges jordbruksmark finns här. Dock har länet lika mycket åkermark som bebyggd mark. Mycket av länets jordbruksmark finns runt Mälaren. Här är odlingsmarken bra och man odlar mycket spannmål, alltså de fyra sädesslagen vete, råg, korn och havre, som används till foder till djuren och till att göra mjöl.

Många bönder odlar också vall, det är gräs som blir hö och ensilage (konserverat gräs) till djuren på vintern. I länet finns också växthusodling av kryddor, sallad och prydnadsväxter.

Många bönder har också entreprenadverksamhet, som till exempel snöröjning, och grusning och sopning av vägar.

I Stockholms skärgård finns det över 30 000 öar, 200 av dem är bebodda och på några öar finns det små skärgårdsjordbruk.

Skogarna i Uppsala län binder varje år koldioxid för nära 250 000 personer. Det gröna näringslivet genererar 3 300 arbetstillfällen i länet.

I Uppsala län odlas mycket spannmål, det vill säga vete, korn, havre och ibland råg. Även raps och ärter är vanliga grödor här. Runt Enköping, Uppsala och Tierp finns bördiga slätter med lerjord och stora åkrar som passar bra för att odla spannmål. Spannmålen blir till mjöl och foder. Av en del spannmål gös etanol. 

I andra delar av länet där åkrarna inte är lika stora, finns det fler gårdar med djur, oftast kor. I länet finns 40 000 nötdjur, varav 8 900 är mjölkkor. Lantbrukare som har kor odlar mycket gräs (vall) som korna äter, men även spannmål. Gräset betas på sommaren och skördas också och blir ensilage som korna äter på vintern. Det är konserverat gräs som förvaras lufttätt i en silo eller i plastade rundbalar. Det är de man ofta ser som stora vita marshmallows ute på fälten.

Runt Mälaren är klimatet särskilt milt och gynnsamt och där finns flera äppelodlare. 

I länet finns inte mindre än fem slakterier som ger dig stora möjligheter att köpa lokalproducerat kött.

Det västmanländska lantbruket består av ungefär 1 500 företag som brukar 100 000 hektar åkermark och 7 000 hektar betesmark. Det producerar ungefär 290 000 ton spannmål, 40 000 ton mjölk, 2 000 ton nötkött och 2 600 ton griskött varje år.

Västmanland har ett varierat landskap och det ligger till grund för hur jord- och skogsbruket bedrivs. Livsmedelsproduktionen är koncentrerad till landskapets sydöstra delar där den bördiga slättbygden finns och i områdena där slättlandet gör djupa inbrytningar längs de större vattendragen. Mot nordväst höjer sig landet sakta, jordbruksbygden avtar och skogsbygden blir dominerande och därmed även skogsproduktionen.

Förutom växtodling, djurhållning och skogsproduktion, har många bönder en kombination av olika verksamheter. Det kan vara semesterboende på gården, gårdscafé, förädling och försäljning av gårdsprodukter, vedproduktion eller snöröjning på vintrarna.

För lantbruk med djur är det vanligt med får, nötkreatur och mjölkkor. I Västeråstrakten finns det väldigt många grisar, kommunen är gristätast i landet. I länet finns Sveriges största lammproducent. Den större delen av spannmålsodlingen finns runt Mälaren.