Regionstämma LRF Jönköpings län 2025

Hultsjö-Stockaryd LRF

Vi måste ta bladet från munnen och börja visa vargens skadeverkningar för den breda allmänheten.

LRFs politiska påverkan för en bättre rovdjursförvaltning, som framförallt tar bättre hänsyn till tamdjurshållningen, är viktigt och det är bra att frågan nu rör på sig både på nationell- och EU-nivå men vi behöver nå ut till allmänheten för att visa på vad dessa odjur ställer till med.

Ingen tamdjurshållare vill se varg i sina hagar, vargen ställer till med bekymmer för både får, nöt och hästägare och det måste bli ett stopp på detta om vi ska kunna känna framtidstro. Det bästa hade varit att få en dokumentär i tv som visar vargens skadeverkningar och tamdjurshållarnas oro, i brist på detta ser vi att LRF behöver göra motsvarande i egen regi.

Vi yrkar:

Att   LRF ska rikta en kommunikationskampanj med filmmaterial mot allmänheten som visar på vargens skadeverkningar och tamdjurshållarnas oro

Att   Motionen sänds vidare till Riksförbundsstämman.

Yttrande 1

Styrelsens redovisning:

Regionstyrelsen tackar för den inkomna motionen och delar motionärens uppfattning om vikten av att belysa vargens skadeverkningar för den breda allmänheten. LRF arbetar ständigt med vargfrågan för att skapa en förbättring utifrån den situation som många medlemmar idag befinner sig i. 

Politiken har i vår mening gjort vissa framsteg under den senaste tiden, både på det nationella planet och i EU.  Den politiska medvind som nu råder ger oss visst utrymme att trycka på andra knappar på den vargpolitiska paletten, där opinionsbildning är en del som vi bör prioritera. Styrelsen anser att en nationell informationskampanj i enlighet med motionens förslag riktad till allmänheten vore på sin plats. 

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att     Motionen i sin helhet skickas vidare till LRFs riksförbundsstämma.

Landsbrobygden LRF

Det finns brister i den nuvarande regleringen som innebär att nätföretagen överkompenseras i förhållande till sina faktiska kostnader. Den huvudsakliga bristen gäller hur nätföretagens anläggningar värderas. Idag värderas anläggningarna med hjälp av nuanskaffningsvärden, det vill säga vad motsvarande anläggningar kostar idag, något som inte återspelar företagens faktiska kostnader. För att komma tillrätta med bristerna i regleringen krävs ändringar i lag och förordning. Dessa ändringar behöver komma på plats så snart som möjligt för att Ei ska kunna genomföra nödvändiga förändringar till nästa tillsynsperiod.

De problem som vi ser med den metod som används idag gäller bland annat hur nätföretagens anläggningstillgångar värderas. Enligt nuvarande regelverk värderas anläggningstillgångarna utifrån vad motsvarande anläggningar skulle kosta att köpa in idag. Ei anser att det historiskt lett till att nätföretagen blivit överkompenserade i relation till deras faktiska kostnader.Anläggningstillgångar borde i stället värderas till verkligt anskaffningsvärde. Detta leder även till att elnätbolagen driver upp priset på nyinvesteringar för att kunna hävda högre värde på sina anläggningstillgångar. För att ändra beräkningsmetod krävs en lagändring. Om den kommer till stånd kan en ny beräkningsmetod vara på plats till intäktsramsbesluten för perioden 2028–2031.

Vi yrkar:

Att    LRF ska driva på för att få till en lagförändring som gör att elnätsbolagen får ersättning för sina faktiska kostnader istället för nuvärdesberäknade kostnader på sina anläggningstillgångar

Att     Motionen sänds vidare till LRF riksförbundsstämma.

Yttrande 2

Styrelsens redovisning:

I ”Förordning (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet” regleras intäktsramen för elnätsbolagen och i §§ 6-9 framgår det hur värdet för anläggningstillgångar ska beräknas. Elnätsbolaget ska redovisa sin kapitalbas för energimarknadsinspektionen (Ei). I kapitalbasen räknas de anläggningstillgångar in som används av nätkoncessionsbolaget. Varje anläggningstillgång ska ha ett fastställt nuanskaffningsvärde. Detta ska enligt förordningen beräknas utifrån  

• Utgiften för att förvärva eller tillverka anläggningstillgången 
• Om det finns särskilda skäl kan nuanskaffningsvärdet beräknas utifrån utgiften för tillverkning eller förvärv när den ursprungligen togs i bruk 
• Nuanskaffningsvärdet beräknas utifrån anläggningstillgångens bokförda värde 

Ei beslutar om intäktsramen för respektive elnätsbolag. Elnätsbolagen får ta ut avgifter av sina kunder som dels täcker deras kostnader dels ger en rimlig avkastning. Det är upp till varje bolag om de vill utnyttja hela sin intäktsram eller inte. Hur stor avgift elnätsbolaget tar ut av sina kunder kan bero på var nätet är beläget, förutsättningar att bedriva verksamheten samt företagets ägarförhållande och ägarnas krav på vinst. 

För att elnätsbolagen ska kunna bygga nya elnät samt utveckla elnäten vill Ei att intäktsramen ska beräknas på ett annat sätt än idag. En statlig utredning, ”Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät” (SOU 2023:64), tillsattes för att titta på detta. Syftet med utredningen va att skapa ett regelverk som är förenligt med EUs elmarknadsdirektiv respektive gasmarknadsdirektiv. Utredningen föreslår förändringar i samma riktning som motionen. Energimarknadsinspektionen har i sitt yttrande över remissen lämnat bifall till utredningens förslag som rör beräkning av intäktsramen. Utredningen ligger nu på Regeringens bord.  

Det är svårt att bedöma hur stor skillnad i kostnad det kan bli för LRFs medlemmar om intäktsramen beräknas utifrån anskaffningsvärde i stället för som nu, nuanskaffningsvärde. Motionären har muntligt framfört att ändring av beräkningsmetod skulle leda till lägre nätavgifter för konsumenten. Om så är fallet och hur stor skillnad det skulle göra för konsumenten kan inte bedömas. Med utgångspunkt däri är medlemsnyttan svårbedömd. 

Frågan är trots detta av intresse för en stor del av medlemmarna och det är därför angeläget att bevaka frågan och beroende på utvecklingen agera om så bedöms viktigt.  

Sammanfattningsvis bedömer styrelsen  dock att eftersom det i nuläget ligger ett förslag som går i motionens riktning att det inte finns skäl att för närvarande bedriva aktiv påverkan. Det är inte otroligt att det kommer att läggas fram förslag från regeringen, och då sannolikt om flera med detta ämne sammanhängande frågor inom energipolitiken. Att föregripa vilka detaljerade ståndpunkter LRF då bör driva bedöms som svårt i dagsläget.  

Att prioritera resurser i detta skede bedöms alltså sammantaget inte som prioriterat, främst eftersom beredning pågår och de förslag som finns går i motionens riktning. 

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att     Motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen i sitt yttrande har anfört

LRF Ungdom Jönköping

Inom 1 år har vi ingen praktisk grisproduktionsutbildning på något av våra naturbruksgymnasium i Jönköpings län. Tenhult har ingen grisproduktion och Stora Segerstad kommer att avveckla sin produktion. Stallarna för grisarna är i dåligt skick och 1 oktober beslutade regionen att upphäva tidigare beslut om nybyggnation på Stora Segerstad. Då beslutades att avveckla grisproduktionen när beslutet om nybyggnation upphävdes.  

Vi behöver attraktiva naturbruksgymnasier i Jönköpings län, som ligger i framkant och har breda linjer inom gröna näringen. Skolorna utbildar morgondagens producenter i vårt län. Skolorna ska ligga i framkant för att kunna visa upp en rättvis bild av branschen. Den gröna branschen gör stora utvecklingar i allt från modern teknik till moderna stallar. En byggnad från 1978 förstår vi alla inte är i närheten av dagens moderna svinhusstallar. Det behövs ett nytt svinhus för att kunna ge eleverna en bra och rättvis utbildning innan de kommer ut i arbetslivet. Gymnasieskolorna ska visa på samma moderna djurvälfärd i sina byggnader som i branschen.  

Några år i rad har nu båda lantbruksskolorna i Jönköpings län haft ett högt antal elever i varje årskurs då det har varit högt söktryck till utbildningen. För en bättre kvalitet i den praktiska undervisningen som är lagd på skolornas djurstallar och växtodling behövs mindre grupper. Genom att undervisa i både mjölkproduktion, grisproduktion och växtodling blir grupperna mindre. Instruktören får då större chans att hjälpa och visa de elever som behöver hjälp eller  inte förstår. Chansen ökar även hos eleven att den får göra fler praktiska moment. Mer praktisk tid med djuren ger ett mer tränat djuröga. Vi behöver bra och brett utbildade elever som slutar gymnasieskolan för att fylla den arbetskraft som behövs i branschen.  

Att bedriva grisproduktion och eleverna får vara med i det praktiska kan väcka intresse för grisar och grisproduktion. Ett intresse som inte fanns där från början. Även våra grisproducenter i Jönköpings län behöver personal med kompetens. Det kan vara avgörande för våra grisproducenter för att kunna fortsätta och utveckla sin produktion. Även för att kunna öka antalet producenter i framtiden i vårt län.  

Vi yrkar:

Att  LRF Jönköpings län ska arbeta för att det ska finnas praktiska gymnasium och yrkesutbildning inom grisproduktion i Jönköpings län. 

Yttrande 3

Styrelsens redovisning:

Vi håller med motionären, vi behöver attraktiva naturbruksgymnasier i Jönköpings län, som ligger i framkant och har breda linjer inom gröna näringarna. Skolorna utbildar morgondagens producenter. Skolorna ska ligga i framkant för att kunna visa upp en rättvis bild av branschen Den gröna branschen gör stora utvecklingar i allt från modern teknik till moderna stallar. Investeringar för naturbruksgymnasierna för att klara denna bild kräver stora ekonomiska resurser och de behöver uppgraderas hela tiden för att hänga med i utvecklingen. Att bedriva praktisk gymnasieutbildning inom de gröna näringarna kräver nytänk och utveckling i alla led för att skapa attraktivitet. Vi behöver ta vara på och vårda den attraktion som finns idag för att gå dessa utbildningar. 

Stora Segerstad Naturbrukscentrum har inte ekonomiska möjligheter att genomföra två stora investeringar samtidigt. Därför har det beslutats en satsning på nytt kostall och spannmålstork, medan en ny svinanläggning inte byggs. De beslutade investeringarna kan säkerställa att eleverna fortsatt får en kvalitativ utbildning inom lantbruksdjur, trots avvecklingen av svinproduktionen. Det är viktigt att påpeka att ämnesplanerna för lantbruksdjur inte specificerar vilka djur som måste finnas på skolan, och mycket av undervisningen kring svin kan ske via arbetsplatsförlagt lärande eller studiebesök. 

Många naturbruksskolor i Sverige har inte egen svinproduktion, men kan ändå erbjuda högkvalitativa utbildningar. Jämför vi med andra yrkesprogram på gymnasiet, t ex. det Industritekniska programmet, där är det vanligt att man samarbetar med lokala företag för att eleverna ska få tillgång till den senaste utrustningen och maskiner.                                                                                                                    

Naturbruksskolorna finansieras helt via den så kallade elevpengen från de kommuner vars elever går en naturbruksutbildning, dvs via kommunernas skattemedel. Investeringen i ett nytt svinstall skulle innebära en ekonomisk belastning som skolans verksamhet inte kan bära, och det är avgörande att de resurser som finns används på bästa sätt för att säkra skolans framtid och utbildningarnas kvalitet. Stora Segerstad är inriktad på att se över olika former för både svin och fårproduktion, när skolans ekonomi kan bära eventuell kostnad för nya investeringar, men då i mindre skala än i nuvarande form. Ett ansvar måste tas för en hållbar utveckling i en hållbar ekonomi för de kompetensbehov som efterfrågas i vårt län. 

LRF ska verka för att praktiska gymnasieutbildningar ska utveckla sina utbildningar med både teori och praktik som motsvarar dagens och morgondagens livsmedelsproduktion. De studerande får den kompetens som krävs för att känna attraktionskraft för att vilja fortsätta inom de gröna näringarna antingen som arbetstagare eller arbetsgivare.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att  Motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen i sitt yttrande anfört.

Gustav Adolf LRF och Habo LRF

Vi är några lantbrukare från kommunen som regelbundet tar emot studiebesök. Allt från den egna näringen, olika intresseorganisationer, media, poliktiker som vill skapa sig egna insikter, till olika myndighetsutövare m.fl. 

Vi känner att vi ofta förmedlar en AHA upplevelse! till besökare. Detta gäller inte minst besökare från Jordbruksverket. 

Det kanske är så att vi måste inse att Jordbruksverket, som av riksdagen är expertmyndigheten i vår näring, trots att den inte ligger i Stockholm behöver se mer av landsbygdens villkor och möjligheter. 

Vi yrkar:

Att    Jönköpings LRF region, som har ett naturligt geografiskt läger, tar ett tydligare ansvar att på ett positivt sätt bjuda in Jordbruksverket och dess personal att komma ut och "se verkligheten". Som deras arbete har så stor betydelse för. 

Yttrande 4

Styrelsens redovisning:

Motionären beskriver behovet av att öka myndighetsanställdas kunskap om lantbrukarens vardag genom studiebesök och potentialen i att visa upp medlemsföretag i den region där myndigheten, i detta fall Jordbruksverket, finns. Regionstyrelsen tackar för en viktig motion och instämmer helt i detta. Redan idag sker aktiviteter i motionens anda. Under 2024 har till exempel LRF i Jönköpings län arrangerat en regelsafari på Ingelsbo gård i samarbete med Jordbruksverket och Länsstyrelsen i Jönköpings län, med flera deltagare från Jordbruksverket. Regionstyrelsen ser dock, likt motionären, att det finns potential att göra mer.  

LRFs kontakt och dialog med nationella myndigheter sker framförallt på nationell nivå, så för att LRF inte ska uppfattas som splittrade är det viktigt att ett sådant arbete sker samordnat i nära samarbete mellan riks och region. Regionstyrelsen ser även att fler myndigheter än Jordbruksverket skulle vara betjänta att besöka LRFs medlemsföretag, då flera myndigheter likt Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen påverkar förutsättningarna för LRFs medlemsföretag. Därför krävs ett systematiskt arbete där LRF krokar arm nationellt och regionalt. 

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att    Regionstyrelsen får i uppdrag att i nära  dialog med LRF riks arbeta för att erbjuda anställda vid Jordbruksverket möjlighet att göra studiebesök hos medlemsföretag  i regionen. 

Att    Regionstyrelsen får i uppdrag att i dialog med motionären författa en motion till LRFs riksförbundsstämma med Att satsen att uppdra åt riksförbundsstyrelsen att arbeta för att anställda på för lantbruket relevanta myndigheter ges en bättre kännedom om lantbrukarens vardag.