Regionstämma LRF Jönköpings län 2024

Stöd till användning av fossilfria bränslen

Norra Solberga-Flisby LRF

Denna motion behandlar reglerna vid användning av bio-diesel, HVO och E85. I LRF’s arbete med klimatomställning finns det många parametrar att ta hänsyn till. En del som är mycket viktig under den första fasen, är att kunna använda befintlig maskinpark, men ändå kunna köra fossilfritt. Idag finns det ett antal bränslen som fungerar, där HVO är det som i princip är direkt användbart i alla dieselmotorer som kräver standarden MK2-diesel.

Att köra på ren biodiesel, RME, tallolja eller HVO har i dag inget stöd i form av skattelättnad eller bidrag. Andelen som kör på fossilfritt bränsle(ej biogas) inom jord och skog-bruk är försumbar idag, kan förmodligen räknas i nåt 1000-tal kubikmeter/år.

Den som köper en bensin-bil och konverterar den till att kunna använda E85 får en skattelättnad på fordonsskatten utan att ens behöva tanka E85. För en ny bil av typ Subaru Forester, kan skatten sänkas med drygt 30 000 kr de första 3 åren. Konverteringen kostar ca 15 000 kr. Klimatnyttan av den skattelättnaden är högst tveksam och djupt orättvis. Vi är några inom jord och skogs-bruk som kört, och kör, på HVO, men inte fått, eller får nåt stöd alls, trots att vi kör fossilfritt.

Oljebolagen får hantera reduktionsplikten på ett sätt som göra att om de säljer 1 m3 HVO97(som används för inblandning i fossil diesel) så kan de sälja 2 m3 blankdiesel och ändå hävda att de uppfyller reduktionsplikten. Detta innebär att vi vet inte vilken blandning som kommer ur pumpen vid macken.

Vi yrkar:

Att Få till ett system som premierar riktig användning av fossilfria bränslen

Att Motionen sänds vidare till riksförbundsstämman 

Yttrande 1

Styrelsens redovisning:

Styrelsen instämmer med motionären om att det upplevs som orättvist och olyckligt att drivmedel som inte är fossilfria premieras men den som väljer att köra helt eller nästan helt fossilfritt inte får någon ersättning eller kompensation alls.

I LRF:s arbete med den gröna omställningen bör alla delar som stödjer detta arbete premieras och stödjas. Elektrifiering är en bra väg, att kunna behålla befintlig maskinpark men köra dem på flytande fossilfria bränslen är ytterligare ett sätt att bidra i omställningen. 

I den gröna omställningen bör vi stödja alla sätt att sänka vårt klimatavtryck varför LRF bör arbeta för ett system eller en omställningspremie för att driva och motivera omställningen till fossilfrihet.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Kretsloppet

Hultsjö–Stockaryds LRF

Jordbruket är inte en klimatbov som vi får höra hela tiden, allt levande, vi själva och vår produktion utgår från fotosyntesen. Vatten och koldioxid binds med hjälp av solens strålar och gröna växter bildar syrgas och kolhydrater. Förbränningen av biologiskt material ger utsläpp av vatten och koldioxid vilket igen blir en förutsättning för gröna växters liv. Detta är samspelet som hela naturen och vi själva lever av och som oftast beskrivs som det korta (eller gröna) kolomloppet. Vi kan inte jämföra den koldioxiden eller metangas/lustgas som våra idisslare släpper ut, med de utsläpp som kommer från förbränningen av fossila bränslen.

Rapporten koll på kolet är ett mycket bra exempel, se bifogat. (kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift Nummer 2 • 2021 Årgång 160) i denna rapport tar man med fotosyntesen som visar hur mycket kol växterna tar ner från luften. 

Figur: Kolbalans för djur – ut

I denna rapport tar man ej med skogen men där arbetar LRF med en siffra som säger att skogen binder 83% av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Ett erkännande av fotosyntesen behövs för att kunna fokusera på att förbättra åtgärder för en långsiktigare inbindning av kol och kunskapen att hög produktion binder mycket kol. Det är givetvis fortsatt lika viktigt att minska användning av fossil energi via insatsvaror men det måste bli ett slut på att bara se jord- och skogsbrukets utsläpp utan att räkna med inbindningen.

Lyckas vi inte med att förklara detta inom snar fram tid kommer jordbruket drabbas mycket negativt på felaktiga grunder. 

Vi yrkar:

Att LRF förklarar att jordbruket är en förutsättning med sitt kretslopp och till stor del ett kort kolflöde

Att LRF tar fram informationsmaterial som förklarar hela kolflödet i jordbruket

Att LRF ordnar utbildningsträffar i jordbrukets kolflöde

Att Motionen skickas vidare till Riksförbundsstämman

Yttrande 2

Styrelsens redovisning:

Styrelsen instämmer med motionären om att det behöver framkomma tydlig och bra information kring hur kolets kretslopp fungerar och hur det påverkar natur och miljö.

Det finns många och starka röster som gör gällande att lantbruket är en miljöbov och styrelsen håller med motionären om att det behövs en motkraft. För att möjliggöra detta behöver vi själva ha bra och tydliga argument kring varför fotosyntesen är viktig och hur den bidrar på ett positivt sätt. Idag glöms den ofta bort i hållbarhetskalkyler och i argumentation kring klimatet.

Vi tror att bästa sättet att nå ut med information och kunskap i ämnet, är via bra utbildningsmaterial. Vi tror inte att LRF övergripande ska orda utbildningsträffar utan dessa bör organiseras lokalt. Därför vore det en styrka om LRF producerar ett enkelt och tydligt material som kan användas på lokala träffar för att utbilda oss inom LRF. Materialet kan också finnas tillgängligt på lrf.se tex också i form av infographics som enkelt kan delas och spridas i sociala media. Detta skulle kunna hjälpa till att ge oss kunskap och ett större självförtroende i att sprida en annan, mer sann bild, av hur lantbruket bidrar till den gröna omställningen.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att Avslå första, andra och tredje att-satsen i motionen

Att LRF tar fram informations-/ utbildningsmaterial som på ett enkelt sätt förklarar hela kolflödet i jordbruket samt skillnaden mellan kolets långa och korta kretslopp

Att Regionstyrelsen tillsammans med motionären får i uppdrag att
omformulera motionens brödtext, fortsatt i motionärens anda och med regionstyrelsens tillägg

Att Bifalla motionens fjärde att-sats

Stämman beslöt enligt regionstyrelsens förslag.​

Samhällets syn på vår livsmedels- och energiproduktion från de gröna näringarna

Gustav Adolf LRF

Näringen har under många år tvingats acceptera nya och mer omfattande regler för attvara verksam i den gröna branschen. Flera av våra verksamheter klassas som miljöfarlig verksamhet, med därtill hörande byråkrati. Vi är många som känner att detta land hållerpå att byråkratisera ihjäl oss själva.

Feltänket börjar med att livsmedelsproduktion och grön energiproduktion inte klassas som samhällsnyttig verksamhet. För ingen annan näring än växtodling och skog kan stoltsera med koldioxidminskande siffror, ALL annan verksamhet är koldioxidbelastande. Utan livsmedel och energi behövs i inget försvar heller.

Denna sanning borde lyftas mer av LRF i media och mot politiker. För att vi ska få en livskraftig landsbygd.

Vi yrkar:

Att LRF med kraft skall driva på en förändring av klassningen av vår
verksamhet, till att betraktas som samhällsnyttig

Att LRF med kraft skall driva opinionen för att tydliggöra den absoluta nyttan med en inhemsk livsmedelsproduktion

Att LRF med kraft skall driva förenklingsförslag i vår omfattande byråkrati, speciellt runt tillståndspliktiga verksamheter

Yttrande 3

Styrelsens redovisning:

Motionären lyfter flera olika frågor som var och en är viktig, men samtidigt hänger ihop i ett större sammanhang. Det är regionstyrelsens uppfattning att alla punkterna är både aktuella och av stor betydelse, såväl för lantbruket som för samhället i stort. 

Livsmedelsproduktion – en samhällsviktig verksamhet

Det är LRFs uppfattning är att primärproduktionen bör klassas som en samhällsviktig verksamhet och att lantbruket inte bör klassas som “miljöfarligt” i Miljöbalken.

För LRF är livsmedelsproduktionens betydelse en central fråga i mycket av det näringspolitiska arbetet som görs. Det gäller såväl i påverkansarbetet inför en ny livsmedelsstrategi, i politiska kontakter kring civil beredskap och livsmedelsförsörjning och om lantbruksföretagens villkor och förutsättningar.

Det är nu äntligen fler än LRF som pekar på vikten av att livsmedelsproduktionen klassas som samhällsviktig. I en nyligen publicerad redovisning av ett regeringsuppdrag ”Åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan” påtalar Jordbruksverket och Livsmedelsverket att livsmedelsproduktion bör ses som en samhällsviktig verksamhet.

Betydelsen av inhemsk livsmedelsproduktion

LRF har i sitt näringspolitiska arbete under lång tid påtalat riskerna med en så låg självförsörjningsgrad av livsmedel som 50 %, och att livsmedelsförsörjningen är en viktig del i Sveriges försvar. Det är därför glädjande att Försvarsberedningen i sin delrapport Kraftsamling om civilt försvar som släpptes 231219, nu också tydligt beskriver att Sveriges livsmedelsförsörjning är avgörande för samhället motståndskraft samt primärproduktionens förutsättningar som en del i det civila försvaret. Beredningen lyfter även behovet att främja svenskproducerade varor som en del i att minska vår sårbarhet. Med detta framgår också att Försvarsberedningen ser livsmedelsproduktionen som en samhällsviktig verksamhet.

I början av 2024 väntas också betänkandet från den pågående statliga utredningen om en ny livsmedelsberedskap. LRF kommer då omgående att lämna förslag och synpunkter till regeringen inför det fortsatta arbetet att bygga upp beredskapen och stärka samhällets krisberedskap. Därutöver arbetar LRF näringspolitiskt med den uppdaterade nationella säkerhetsstrategin samt med finansieringsfrågan kopplat till det civila försvaret.

Förenkling av regler och processer

Kontroller och tillståndsprocesser behöver förenklas och tydliggöras. Det är inte rimligt att en enskild företagare ska förhålla sig till och kunna hantera en sådan mångfald av regler och processer som är fallet idag. LRF har tagit fram ett förslag på nya rutiner för miljökonsekvensbeskrivningar, “En förenklad miljötillståndsprocess för djurhållande företag” som riktar sig till såväl politiker som myndigheter.

LRF driver frågan om ökad tydlighet och transparens, både kring handläggningstider och rättssäkerhet i tillståndsprocesser. LRF vill också se samordnade kontroller som kan sänka kostnader och tidsåtgång för företagen. Myndigheterna bör i högre utsträckning också fokusera på att stödja och hjälpa företagen i stället för att hitta fel.

Arbetet börjar nu ge resultat och framsteg kan ses, bland annat i att regeringen nu tillsatt en förenklingsutredning. Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan och skapa en mer effektiv kontrollstruktur som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor och förenklar för företagen. Utredningen ska vara klar i mars 2024. 

Regelförenkling kommer fortsatt vara en nyckelfråga som LRF jobbar med under 2024. Bland annat planerar LRF Jönköpings län att bjuda in politiker och myndigheter till en sk regelsafari på ett lantbruksföretag. Där vi kan visa på vad det i praktiken innebär i ett lantbruksföretag med omfattande och krångliga regelverk och processer.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att Motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen i sitt yttrande har anfört

Stämman beslöt enligt regionstyrelsens förslag.​

Stämman beslöt enligt regionstyrelsens förslag.​

Varför ska vi betala för att stängsla ut statens djur

Sydvästens LRF

Företag med betande djur som får och nötkreatur har en viktig roll att spela för att uppnå Sveriges miljömål om ett rikt odlingslandskap. Utan betande djur riskerar en mängd miljönyttor och biologisk mångfald att minska. Det är även ett hot mot våra kulturmiljöer.  Med vargrevir etablerade i länet ökar risken för vargangrepp och ytterligare revir.

Ett sätt att skydda sig mot vargangrepp är att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Detta är dock en dyr investering som dessutom inte garanterar att djuren skyddas från rovdjur. Lantbrukare som sätter upp rovdjursavvisande stängsel kan söka en ersättning på 50 kr per meter godkänt stängsel. En ersättning som inte på långa vägar täcker kostnaderna för att sätta upp stängslet. Utöver det tillkommer kostnaden för att underhålla stängslet.

Vi yrkar:

Att LRF arbetar för att öka ersättningen för rovdjursavvisande stängsel 

Att LRF arbetar för att det ska gå att söka stöd för underhållet av rovdjursavvisande stängsel 

Yttrande 5

Styrelsens redovisning:

Regionstyrelsen delar motionärens beskrivning av situationen och förutom att våra betandedjur behövs för mångfald och miljömål så spelar de också en viktig roll för vår livsmedelsförsörjning och beredskap, frågor som i närtid kommit högre på den politiska agendan.

Det är LRFs åsikt att alla de kostnader som skador och förebyggande av skador medför, skall fullt ut bekostas av staten. Det är inte enskilda personer och näringar som skall bekosta allmänhetens och statens ambitioner i förvaltningen av rovdjuren. Vargens ökning och spridning är ett resultat av politiska beslut och då ska staten stå för de kostnader som följer av dessa.

Bidrag för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel finansierades fram till och med 2023 både genom Landsbygdsprogrammet (LBP) och genom viltskadeanslaget via länsstyrelserna. I nya strategiska planen finns inte stöd till rovdjursavvisande stängsel utan detta skall framöver hanteras av nationella medel. Bidraget är fortfarande en schablon på 50 kr metern oavsett hur det finansieras, vilket oftast inte täcker de verkliga kostnaderna för att göra ett stängsel rovdjursavvisande vilket LRF påtalat under många år.

Det finns även ersättning för underhåll av rovdjursavvisande stängsel ur viltskadeanslaget, men det är ett stöd som faller under regelverket om stöd av mindre betydelse, och en lantbrukare som slår i taket för sådana stöd kan inte få mer ersättning under en viss tidsperiod. Viltskadecenter rekommenderar att bidrag kan lämnas med 5 kr/meter för röjning under stängsel som uppfyller kriterierna för RAS en gång per år. Obegränsat antal år så länge stängslet används för att förebygga rovdjursskador på tamdjur. Bidrag lämnas inte för att röja kring fårnät med fasta knutar, då de inte har någon låg eltråd. 

En översyn och höjning av ersättningar är särskilt viktig nu eftersom kostnader för det mesta som har med djurhållning, stängsel och merarbete att göra har ökat markant på grund av pandemin och kriget i Ukraina. LRF har en representant i Viltskadecenters permanenta referensgrupp, tillsammans med övriga berörda organisationer och myndigheter, och arbetar aktivt med frågan i denna grupp och i övrigt påverkansarbete.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att Bifalla motionen

Stämman beslöt enligt regionstyrelsens förslag.​

Begränsa kronhjortens skador

Sydvästens LRF

Kronhjorten sprider sig sakta men säkert över länet. Med kronhjorten kommer även skador på skog och grödor. Kronhjorten söker till viss del föda genom bark vilket innebär att de barkgnager träd. Detta resulterar i värsta fall i totalskadade träd och i bästa fall i mycket kraftiga kvalitetsnedsättningar.

Även för lantbruket ställer kronhjorten till med bekymmer genom att de trampar ner och betar växande grödor. Om kronhjortens utspridning inte begränsas kommer skadorna att öka och försvåra möjligheten att bedriva lönsamma skogs- och lantbruk. 

Vi yrkar:

Att LRF arbetar för att underlätta bildandet av Kronskötselområden

Yttrande 6

Styrelsens redovisning:

Regionstyrelsen delar motionärens oro för kronviltsstammens utbredning i länet och de skador på skog och växande gröda som det medför. Regionstyrelsen följer inte bara utvecklingen utan har också under de senaste två åren uppmanat områden med kronviltsförekomst att sondera möjligheterna för att bilda kronskötselområden där förvaltningen ska utgå från att skadorna på skog och växande gröda minimeras. 

Det är Länsstyrelsen i respektive län som registrerar kronskötselområden. Idag är gången att det ska finnas en förvaltningsbar stam i området innan ett skötselområde kan registreras. Detta anser vi vara problematiskt då det ofta är för sent att få i gång en tillräckligt effektiv förvaltning i det skedet. Att vara ut i god tid och direkt kunna starta jakt vid förekomst av kronvilt borde vara att föredra. Där för tillstyrker vi motionen och ökar påverkansarbetet kring bildandet av nya kronskötselområden.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att Bifalla motionen

Stämman beslöt att avslå motionen.​

Mät andelen svenska råvaror i offentlig verksamhet

LRF Ungdomen Jönköpings län

I en undersökning i Land lantbruk våren 2023 undersökte rapporten hur stor del av det offentliga köket som var från Sverige. Svaret blev att 8 av 13 kommuner i Jönköping län inte mäter andelen svenska livsmedel eller svarade inte på enkäten. De få kommuner som svarade angav en stor variation, lägst var på 35% och högst var 65% svenska råvaror. Det borde vara givet att offentlig verksamhet som svenska skolor och äldreomsorgen serverar svensk mat. Detta för att gynna svenska livsmedelsproducenter.

För att kunna höja andelen svenska råvaror i offentlig verksamhet måste vi i LRF veta vad utgångspunkten är. Detta för att det ska bli lättare för medlemmar och förtroendevalda att följa upp och arbetat med frågan om svensk mat i offentlig verksamhet i kommunen.

Vi yrkar:

Att LRF ska verka för att kommuner i Jönköpings län mäter andelen svenska råvaror och att det sker på likartat sätt

Yttrande 7

Styrelsens redovisning:

En bra motion med regional prägel, där vi har möjlighet att med gemensam kraft påverka, förbättra och samverka med den regionala livsmedelsstrategin.

Det har tyvärr varit en viss otydlighet gällande rapporten som motionären hänvisar till. De offentliga köken har gjort olika tolkningar på frågorna som ställts. Svaren i undersökningen blev därför spridda och svårtolkade. Men LRF kan bland annat via kommungrupperna aktivt bearbeta ansvariga för att få en tydlighet i frågan och också förmedla kunskap om den regionala och svenska produktionen som finns och som är möjlig. 

Vi kan också i samverkan med den regionala livsmedelsstrategin delta på gemensamma träffar där kostchefer och upphandlare finns på plats, förmedla kunskap och önskemål. Här finns redan nu ett antal tillfällen att medverka på.

De försörjningsbalanser som har tagits fram i ett antal kommuner, utifrån ett bereskapsperspektiv, klargör hur länets produktion ser ut samt påtalar betydelse av en stark regional livsmedelsproduktion. Försörjningsbalanserna är också redskap för politiska beslut som påtalar vikten av densamma.

Att mer regional mat ska finnas på de offentligt serverade tallrikarna är ett måste ur flera synvinklar där det viktigaste är att vår regionala livsmedelsproduktion finns kvar, växer och utvecklas. Det är därmed önskvärt med tillförlitlig statistik på området. Jordbruksverket kommer under våren 2024 offentliggöra statistik för åren 2022 och 2023 utifrån myndighetens insamlade uppgifter. Om Jordbruksverkets statistik är mer tillförlitlig kan där finnas underlag för fortsatt påverkansarbete. 

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att Motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen i sitt yttrande anfört

Stämman beslöt enligt regionstyrelsens förslag.​

Vart kommer maten ifrån?

Sydvästens LRF

Fler och fler hamnar längre ifrån primärproduktionen och kopplingen mellan lantbruket och livsmedlen blir mer och mer diffus för allt fler i samhället. LRF har arbetat och arbetar med ett antal projekt för att bromsa denna utveckling och sprida kunskap om livsmedelsproduktion både till barn och unga och samhället i stort. Ett exempel på ett sådant projekt är Bonden i skolan. Trots dessa ansträngningar upplever vi begränsade effekter.

Vi yrkar:

Att LRF arbetar mer med att informera barn och unga om vart maten kommer ifrån samt med att förtydliga kopplingen mellan djurvälfärd och priset på animaliska livsmedel.

Att LRF arbetar för att fler både barn och skolpersonal ska upptäcka Bonden i skolan och annat material

Att Motionen skickas vidare till Riksförbundsstämman

Yttrande 8

Styrelsens redovisning:

Kommunikation är ett svårt men ständigt pågående arbete från LRF:s sida. Bonden i skolan har under hösten haft en mycket stor aktivitet med närmare 45 000 deltagare, skolelever och lärare, från hela landet. En stor del av lärarna var förstagångsbesökare på Bonden i skolan-sidan. 

Ett aktivt arbete pågår också bland annat i många av våra lokalavdelningar och kommungrupper där man förmedlar kunskap, visar gården och det svenska lantbruket. Men betydelsen av ett än mer intensifierat arbete kan inte underskattas, både för betydelsen av attraktionskraften för gröna näringarna samt för ökad kunskap om vikten av svensk livsmedelsproduktion. Vi tror att den satsningen som gjordes hösten 2023 med Bonden i skolan-materialet, kan återupprepas och ytterligare finslipas i hela Sverige.

Det är av vikt att de svenska mervärdena blir mycket tydliga i den fortsatta dialogen. Här driver LRF, förutom genom Bonden i skolan, även påverkansarbete genom att i media uppmärksamma hur vi med våra förutsättningar bedriver lantbruk i Sverige och dessas koppling till livsmedelspriser. Det har under senaste året bland annat skett genom kampanjen ”Från Sverige – För Sverige”. Genom LRF:s delaktighet i ursprungsmärkningen ”Från Sverige” bedrivs arbetet även fortsatt på flera plan.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att Motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen i sitt yttrande har anfört

Stämman beslöt enligt regionstyrelsens förslag.​

Lagförändring angående öronmärken

Landsbrobygdens LRF

De senaste åren har öronmärkena till djuren blivit väldigt dåliga och vi har en stor del som lossnar och vi djurägare måste köpa och sätta i nya ersättningsbrickor. Från stallmästaren fick jag veta att de hade en siffra på 26% som det beställs ersättningsbrickor till. I vår verksamhet är det ett väldigt stort arbetsmiljöproblem att sätta i ersättningsbrickorna på vuxna djur. En del av detta problemet ligger i att EU har satt lagar som säger att märkena ska släppa redan vid 17 kg belastning.

Vi yrkar:

Att Få till en förändring för att få öronmärken som sitter bättre så att vi som jobbar med djuren inte behöver skada oss i onödan

Att Motionen går vidare till riksförbundsstämman

Yttrande 9

Styrelsens redovisning:

Motionären lyfter att när tappade öronmärken på djuren ska ersättas så är det ett arbetsmiljöproblem. En uppfattning som regionstyrelsen helt delar. Det kostar även både tid och pengar. 

De plastmärken vi har idag anser många tappas i allt för hög utsträckning och de är känsliga för handhavandefel när de sätts i vilket är olyckligt Det finns även frågetecken kring själva materialet och dess hållfasthet. Vilken dragkraft märket ska tåla innan det släpper regleras av bestämmelser i ICAR, en internationell organisation som ansvarar för standards och riktlinjer för bl.a. märkning av djur. Det krav som gäller är att märket ska hålla för en dragkraft på 260 Newton vilket motsvarar ca 30 kg. 

Det är en grannlaga balansgång mellan hållfasthet och djurskydd för att undvika sönderrivna öron.  LRF Kött har en fortlöpande dialog kring behovet av produktutveckling med de två aktörer som levererar godkända märken på den svenska marknaden. Stallmästaren som är den största aktören uppger att man sedan november 2022 har ett uppdaterat märke med nytt material.

Användning av elektroniska öronmärken tappas i betydligt mindre omfattning och ger mervärden då de kan integreras med andra system runt djuren. Teknikutvecklingen är konstant och hög och skapar hela tiden nya möjligheter för styrning och uppföljning av produktionen. En ökad digitalisering kommer vara viktig för vår konkurrenskraft. Regionstyrelsen menar att användningen av elektroniska öronmärken innebär stora möjligheter att utnyttja modern teknik och kan öka i omfattning   

LRF är också i startgroparna för ett projekt med inriktning att få fler godkända märkningsmetoder som är säkra, minskar kostnaden och arbetsbelastningen för företagarna och som är hållbara över tid. 

Även om mycket arbete redan sker i den fråga motionen belyser ser regionstyrelsen det som viktigt att LRF håller fortsatt hög aktivitet i sitt påverkansarbete.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att  Motionens första att-sats bifalles

Att LRF verkar för ökad användning av elektroniska öronmärken

Att Regionstyrelsen tillsammans med motionären får i uppdrag att omformulera motionens brödtext, fortsatt i motionärens anda och med regionstyrelsens tillägg 

Att Motionens andra att-sats bifalles 

Stämman beslöt enligt regionstyrelsens förslag.​

Fika och grillåda året om till förtroendevalda

LRF Ungdomen Jönköpings län

LRF har de senaste åren uppmuntrat lokalavdelningar att genomföra en medlemsaktivitet där det bjuds på en grillåda. Grillådan har varit mycket uppskattad hos både förtroendevalda och medlemmar och bidragit till gemenskap. Grillådan har också gjort att det är enklare för förtroendevalda att komma på medlemsaktiviteter samt bidragit till ett mer jämlikt medlemskap eftersom alla erbjuds samma sak.

Dock finns det begränsningar som att grillådan bara går att nyttja på sommaren. Vi ser ett behov av att även kunna locka till aktiviteter på andra delar av året för att ytterligare stärka gemenskapen och stötta förtroendevalda i att arrangera medlemsaktiviteter året om. Det borde även vara tillgängligt för fler förtroendevalda än enbart de i lokalavdelningen.

Vi yrkar:

Att Förtroendevalda i LRF erbjuds en fikalåda och en grillåda året om

Att Vidareutveckla konceptet med grillåda till fler året om erbjudanden

Yttrande 10

Styrelsens redovisning:

tyrelsen instämmer med motionären att konceptet med grillådor till lokal-avdelningar är lyckat. 

En anledning till att det har varit möjligt att erbjuda grillådorna är att det har varit under en begränsad tidsperiod. Den begränsade tiden har gjort det praktiskt genomförbart rent logistiskt men också att vi har fått en bra prisbild från leverantören av grillådorna. Den koncentrerade tidsperioden gör också att det finns en tidsram att förhålla sig till vilket brukar vara bra för att möten verkligen planeras in och genomförs.

Vår intention är att kunna erbjuda grillådor även det kommande året och precis som tidigare år är lådorna tillgängliga både för lokalavdelningar och LRF ungdomen.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att Motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen i sitt yttrande anfört

Stämman beslöt enligt regionstyrelsens förslag.​

Stöd av medmänniska efter användande av paragraf 28

Bellöortens LRF

Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper ett tamdjur har dess ägare eller skötare rätt, enligt jaktförordningens paragraf 28, att i första hand skrämma rovdjuret, om inte det hjälper har de rätt att skjuta för att döda.

När det har inträffat ska man omedelbart ringa Länsstyrelsen och meddela vad som hänt varvid en tjänsteman från Länsstyrelsen kommer för att bedöma om allt gått rätt till. Tycker tjänstemannen att det inte har gått rätt till kontaktas polisen och skytten riskerar att dennes samtliga vapen omhändertas. 

En sådan händelse är omskakande och inte vardag för en djurägare. Vid djurskyddsärenden medverkar personer från LRF:s omsorgsgrupp, det stödet vore bra att få tillgång till även när ovanstående situation händer.

Vi yrkar:

Att LRF arbetar för att bilda en organisation tillsammans med t ex jägarförbunden så skytten får stöd vid paragraf 28 situationer

Yttrande 11

Styrelsens redovisning:

Motionären efterfrågar stöd till skytt efter paragraf 28 situationer, liknade det stöd man kan få som LRF medlem vid djurskyddskontroller. 

Omsorgsarbetet i LRF Jönköping har människan i centrum, oavsett vilken typ av händelse det rör sig om. Sett i backspegeln var det tidigare nästan uteslutande djurskyddsärenden som omsorgsgruppen jobbade med. Idag är arbetet bredare. Vi hanterar alla former av problem, där man kan behöva en medmänniska, eller stöttning för att hitta rätt hjälp. Det kan handla om ekonomiska problem, akuta sjukdomsfall eller psykisk ohälsa, innan det gått så långt att det blir ett djurskyddsärende. 

Att hamna i en situation där man får sina djur angripna av rovdjur är en traumatisk händelse för alla djurägare. Att använda sig av paragraf §28 är något som många förknippar med rädslan för att bli betraktad som en brottsling i Länsstyrelsens granskning. Statistiken visar att det sällan blir några problem, men oron är ändå lika sann. 

För den som hamnar i denna situation är det självklart för omsorgsgruppen att finnas med som stötting om medlemmen önskar det, likväl som om det varit ett akut djurskyddsärende. Dock är det viktigt att komma ihåg att omsorgsgruppen kan göra en insats som medmänniska, inte som sakkunnig i lagtexten kring §28. 

I vårat arbete med omsorgsgruppen är de goda samarbeten och relationer vi har med olika aktörer avgörande. Det pågår ett ständigt arbete för att upprätthålla och förbättra dem. Här kan vi bli bättre med information även till rovdjurshandläggarna på Länsstyrelsen.   

Vi för även dialog med jägareförbunden om bland annat rovdjursproblematiken. Men en organiserad form för samarbete i just stöttning vid användning av paragraf 28 är i dagsläget inte aktuellt.

Styrelsen föreslår stämman besluta:

Att Regionstyrelsen får i uppdrag att informera länssyrelens
rovdjurshandläggare om omsorgsarbetet

Att Regionstyrelsen får i uppdrag att sprida informationen bland medlemmar att omsorgsgruppen har ett bredare uppdrag än bara rena djurskyddsärenden

Att Motionen i övrigt anses besvarad med vad styrelsen i sitt yttrande anfört

Stämman beslöt enligt regionstyrelsens förslag.​