Motioner, yttranden & uppföljning

Motion 1: Utformning av gång- och cykelvägar

Gång- och cykelvägars utformning styrs av Trafikverket, vars styrande dokument säger att ju mer trafik och ju högre hastighet desto längre avstånd skall finnas mellan körbana och gång- och cykelbana. Där gång- och cykelbana dras över produktiv åkermark innebär denna lösning att mark inte bara tas i anspråk för själva gång- och cykelvägen utan även för en mellanliggande skyddszon. Förutom skyddszon är skyddsräcke mellan vägbana och gång- och cykelväg också en godtagbar lösning. Denna innebär att mindre mark tas i anspråk.
 
Idag föredrar Trafikverket att använda skyddszon i stället för skyddsräcke av ekonomiska och byggtekniska skäl, men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ett nationellt slöseri. LRF Åre föreslår därför att LRF kraftfullt skall verka för ett principbeslut på nationell nivå om att skyddsräcke skall användas i stället för skyddszon i de fall gång-och cykelväg dras över åkermark. 

Regionstyrelsen ser vikten av att utforma gång- och cykelbanor men beklagar att åkermark tas i anspråk. I de fall jordbruksmark måste tas i anspråk instämmer styrelsen med motionären om att lösningen där minsta möjliga areal nyttjas, skall väljas. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta att regionstyrelsen får i uppdrag att utforma en motion till riksförbundsstämman i enlighet med intentionerna i motionen.

Motion 2:  Beredskap för energi vid kris

Det talas väldigt lite om beredskap kopplat till energi. Dagens lantbruk är ofta rationella enheter som har många krav, bl.a. ska tillgång till reservkraft finnas på gården, men det är inte okomplicerat. Idag är det tillåtet att lagra stora mängder diesel på gården. Om man ska ha fler tankar för att klara av längre störningar krävs ekonomiska medel som sällan finns pga. låg lönsamhet. Motionären anser att det behövs snabba beslut om riktlinjer för lagring och kostnadsersättningar när det gäller energi för att ha en tryggare beredskap vid eventuell kris.

LRF Hammerdal uppmanar därför regionstämman att uppdra till regionstyrelsen verka för att skyndsamt skapa förståelse hos riksdag och regering för behov av lagring av diesel utspritt över hela landet för att klara en krissituation utan att lägga kostnaden på enskilda gårdar. 

Regionstyrelsen instämmer med motionens intentioner. Lagring av energi, främst diesel, är en viktig fråga. LRF Jämtlands styrelse och tjänstemän är representerade i flera sammanhang där beredskapsförmågan är i fokus och där det är tydligt hur viktig frågan om diesellagring är. I dessa sammanhang lyfter vi att det inte är rimligt att våra företagare själva skall stå för den kostnaden.

Styrelsen anser dock inte att vi behöver skicka motionen vidare till riksförbundsstämman då frågan redan är etablerad och arbetas fokuserat med, både hos oss regionalt och på nationell nivå. Vi uppmuntrar våra kommunavdelningar att detta är något att ta med sig i möten med våra kommuner och stödjer gärna eventuella behov av samverkan kring detta. Regionstyrelsen föreslår därför stämman besluta att motionen med vad som anförts anses besvarad.

Motion 3: Brytning av mineral i alunskiffer

Brytning i alunskiffer oroar lantbrukare vars verksamhet ligger inom områden som prospekteras. Idag är det lätt att få undersökningstillstånd och varken boende, näringsidkare eller marknyttjare behöver beaktas för att få ett sådant. Problemen med alunskiffer är kända sedan tidigare, bland annat saknas goda reningsprocesser vid brytning. Räcker dagens miljölagstiftning för att hindra en etablering av högriskgruvor i aktiva jordbruksbygder? Bevakar LRF att miljölagstiftningen med tillhörande föreskrifter inte ändras i syfte att sopa banan för gruvetableringar? LRF bör verka för att sätta ljus på frågan i det politiska rummet.  

Regionstyrelsen delar motionärens åsikt om att frågan är synnerligen viktig. LRFs Riksförbundsstyrelse har tillsatt resurser och debatterat frågan, men trots detta tycks inga konkreta vinster framkommit. De få politiska uttalanden som görs från regeringen pekar på ökad gruvdrift utan undantag för alunskifferområden. LRF behöver därför bli ännu tydligare. Politiker behöver ta ställning till ökad livsmedelsproduktion, kontra miljöexperiment med risk för extrema miljökatastrofer. Regionstyrelsen anser att det finns flera nationella forum där LRF kan lyfta frågan. Därför föreslår regionstyrelsen att uppdra till regionstyrelsen att formulera en motion till riksförbundsstämman i linje med motionens intentioner.

Motion 4: Möjlighet att söka stöd på avlägset belägen jordbruksmark

Under ett antal år har vi sett kapitalstarka personer köpa upp skogsfastigheter. Ibland medföljer också en del jordbruksmark. Denna mark har många gånger arrenderats och brukats av en lokal lantbrukare.  Ett nytt fenomen är att lantbrukare från andra delar av landet söker stöd för marken samtidigt som den lokala lantbrukaren får fortsatt bruka den. Detta får till följd att välbehövliga pengar inte hamnar lokalt utan någonstans längre bort. Tyvärr kan den lokala lantbrukaren se sig nödd att bruka marken, utan stöd, för att få tillgång till foder i närområdet. Länsstyrelsen har genom åren vidmakthållit att det är den som brukar marken som ska ha stödet.  

Strömsunds LRF kommunavdelning föreslår stämman uppdra till regionstyrelsen att det inte ska gå att söka stöd längre bort från brukningsenheten än 20 mil.  

Styrelsen anser att frågan är inte helt enkel då den berör både ett ägande- och brukandeperspektiv. Utifrån ett äganderättsligt perspektiv anser styrelsen att det måste vara upp till den enskilde att själv välja vad man vill göra med sin mark utifrån givna förutsättningar. Det i sig innebär inte att man ska kunna tillgodogöra sig stöd som kompensationsstödet, om man inte bärgar en skörd.

Styrelsen vill lyfta frågan till riksförbundsstämman och håller med om att det inte är rimligt att ett distansägande ska ges möjlighet till att nyttja stödsystemet om det inte syftar till egen verksamhet. Stödens syfte måste vara utgångspunkten. Stöd som är områdesbaserade skall vara knutet till att man bärgar en skörd eller betar marken. Regionstyrelsen föreslår därför stämman besluta att regionstyrelsen får i uppdrag att skriva en motion till riksförbundsstämman i motionens anda, samt att LRF Jämtland anser att områdesbaserade stöd som exempelvis kompensationsstödet kräver en bärgning av skörd eller betande djur för att vara berättigat till stöd.

Motion 5: Juridisk hjälp

Som medlem i LRF ska man kunna få juridisk hjälp. Vi anser dock att den nuvarande rådgivningen har stora brister. I Jämtland har en gård blivit anmäld och tvingas göra flera provtagningar eftersom en granne till gården tror att deras brunn påverkar hens vatten. Gården har redan gjort en provtagning som de fått bekosta själva. Grannen är fortfarande inte nöjd och vill att de ska ske fler provtagningar.  

Gårdens ägare har hört av sig till LRF för stöd men upplever sig inte ha fått det stöd som den förväntade sig. I kommunikationen med rådgivare har lantbrukaren upplevt att kompetensen varit låg. Det har tydliggjort att LRF behöver hålla med egen kompetens för att säkerställa att den finns tillgänglig för medlemmarna. Därför yrkar LRF Ungdomen i Jämtland att LRF ska verka för att säkerställa att lämplig juridisk vägledning och kompetens finns att tillgå. Att detta ska ingå som en medlemsförmån för företagsmedlemmar och att skicka en motion till Riksförbunds stämman med denna som bakgrund.

Styrelsen anser att det är viktigt att rätt kompetens finns att tillgå när våra medlemmar behöver den. Styrelsen delar uppfattningen om behovet av kompetens med våra näringar som utgångspunkt, samt att det ligger i linje med en organisation som LRF att också tillhandahålla sina medlemmar den kompetensen. Trots att LRF erbjuder juridisk vägledning idag finns en avsaknad av funktionen som motionären efterlyser.

Om LRF skulle utöka tjänsten till att innehålla mer än vägledning innebär det också att LRF tar steget mot en egen advokatbyrå vilket styrelsen inte tror är vägen fram. Styrelsen anser att behovet som LRF Ungdomen efterfrågar ändå behövs och vill därför undersöka möjligheterna att regionalt skapa en medlemsförmån med juridiska tjänster såsom det efterfrågas i motionen men med en extern part. Regionstyrelsen föreslår därför stämman besluta att styrelsen får i uppdrag att se över regionala förutsättningar för en medlemsförmån med juridiska tjänster samt att avslå yrkandet om att skicka en motion till Riksförbunds stämman med denna som bakgrund och att i övrigt anse motionen besvarad.

Motion 6 och 7: Dags att nyansera klimatdebatten / Felaktiga beräkningsgrunder lägger ned vår bransch

Den globala uppvärmningen är ett allvarligt hot. Emellertid är debatten starkt kritisk till lantbruk och djurhållning vilket är onyanserat och missvisande. Flera sätt att beräkna klimatpåverkan är missvisande, eftersom kolinlagringen inte tas med i beräkningen för lantbruk. Detta har satt ljus på kors klimatpåverkan, som har fastnat i att handla om metanet i kors rapar, där man missar att det kol som finns i metanet inte är uppumpat från jordskorpan utan kol från växter som kon har ätit. Beräkningsmodeller är anpassade för industrin, och inte för naturens kretslopp. 

Såväl livscykelanalyser (LCA) och GWP-metoden saknar den finess som krävs för att ge en rättvis bild av lantbrukets klimatpåverkan. Metanets påverkan på den globala uppvärmningen blir överestimerad, och omräkningen till koldioxidekvivalenter blir problematiska. 

Därför yrkar LRF Krokom och LRF Åre att LRF tydliggör skillnad på brutto- och nettoutsläpp i samhällsdebatten. Att LRF synliggör de forskare och den kunskap som finns inom etablerad klimatvetenskap som stärker medlemmarnas perspektiv om olika klimatgasers värmevärde. Därutöver yrkar LRF Krokom att LRF nyanserar klimatdebatten gällande nötkreaturens klimatpåverkan. Skillnaden mellan biogent metan och metan från fossila källor.  Att LRF samlar och tydliggör kompetens inom klimatvetenskap som visar på effekterna av inlagring i det gröna kretsloppet. Därutöver yrkar LRF Åre
Att LRF initierar och driver samhällsdebatt som beskriver olika klimatgasers värmevärde/utsläppsvärde och därmed klimatpåverkan på kort och lång sikt.  Att LRF säkerställer intern kompetens i att beräkna och kommunicera klimatfrågorna på ett sätt som tydliggör komplexiteten i klimatpåverkan från olika klimatgaser. 

Regionstyrelsen anser att båda motionerna är väl utformade och håller med andemeningen i dem. Båda motionerna yrkar att de skickas i sin helhet till riksförbundsstämman. Eftersom de båda är mycket likartade yrkar regionstyrelen att brödtexten från motionen från Åre skickas vidare, med kompletteringen till att-satserna som var unika från Krokom också skrivs in. Regionstyrelsen yrkar därför
att ge regionstyrelsen i uppgift att utforma en motion till riksförbundsstämman innehållande Åres motion i sin helhet och tillägger Krokoms första och fjärde att-sats.

Läs motioner och yttranden i sin helhet här:

Läs motionerna och regionstyrelsens yttrande här.

Läs motionsuppföljningen från 2024 här.

Från och med i år ska även förslag på fullmäktigefördelning röstas igenom se förslag nedan:

Förslag fullmäktigefördelning för LRF Jämtland till
regionstämma 2026