I Dalarna täcker skogar hela 80 procent av ytan, och många bönder kombinerar traditionellt åkerbruk med skogsbruk. Trä från dessa skogar används till att tillverka allt från byggnadsmaterial till papper. Regionen stöder flera träindustrier som omvandlar råvaran till diverse produkter och bidrar därmed till sysselsättningen i området.
Trots att endast 4 procent av Dalarnas yta utgörs av åkermark, är denna mark särskilt fruktbar längs Dalälven där odling av vall är dominerande. Vallodlingen, som innefattar olika grässorter, är kritisk både som bete och som skördad foder till djur.
Dalahästen, kanske Sveriges mest ikoniska symbol, härstammar också från denna region. Denna tradition speglar hästens historiska betydelse i Dalarna, inte bara inom jordbruket men också inom gruvdrift och som transportmedel.
Nuförtiden spelar hästarna en viktig roll i sport och fritidsaktiviteter i Dalarna, och regionen är även känd för Gustafskorven, en distinkt delikatess tillverkad av hästkött.
Djurhållning är väl etablerat i Dalarna med en betydande population av mjölkkor och köttdjur, vilka gynnas av de goda förutsättningarna för att odla fodergräs. Antalet får har ökat de senaste åren, och renskötsel är vanligt i fjällregionerna. Dalarna upprätthåller också en stark fäbodtradition med flera aktiva fäbodar varje sommar.
Dalarna är även ett framstående potatisdistrikt och rankas som det femte största i Sverige. Odling av korn, havre, vete och grönfoderväxter är vanligt, och regionen är även hem för råg, ärtor, åkerböna och oljeväxter. Trots att grönsaksodlingen är relativt begränsad, är Dalarna en ledande aktör inom ekologisk odling i landet.
