Visa alla resultat SökresultatSnabbresultat:
Ange 2 eller fler tecken för att söka.
Visa alla resultat

Mat från Sverige

Hälften av maten vi äter kommer från andra länder. Genom att förbättra villkoren för svensk produktion kan vi bygga ett mer robust livsmedelssystem för framtiden.

Mat från Sverige

Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad, trots att många gärna vill köpa mer svensk och lokalproducerad mat. För att möta denna efterfrågan behöver svenska bönder bättre konkurrensvillkor. De har både möjligheten och viljan att producera mer mat med låg klimatpåverkan, liten användning av antibiotika och begränsade mängder växtskyddsmedel.

Om Sveriges livsmedelsproduktion ökar blir vi dessutom bättre rustade att klara av kriser som pandemier, klimatförändringar och störningar i den globala handeln. Ju mer mat som produceras i Sverige, desto mindre blir vårt beroende av importerade livsmedel. Livsmedelsberedskap handlar inte bara om att ha lager med mat, utan också om att ha ett starkt och flexibelt system som snabbt kan skala upp produktionen vid behov.

Är du intresserad av det här? Du som är inloggad kan välja att följa det här sakområdet och kommer då få nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem eller skapa ett kostnadsfritt konto.

Är du intresserad av det här? Du som är inloggad kan välja att följa det här sakområdet och kommer då få nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem eller skapa ett kostnadsfritt konto.

Till sidomenyn

Så arbetar LRF

LRF arbetar för att förbättra förutsättningarna för svenska lantbrukare, både nationellt och regionalt. Genom en egen handlingsplan har LRF identifierat vad som krävs för att produktionen ska växa: bättre villkor för lantbruket, tydligare politiska prioriteringar och ökad efterfrågan på svenska råvaror.

Regionalt fortsätter arbetet med att ta fram och genomföra livsmedelsstrategier som utgår från varje regions förutsättningar. Det stärker både det gröna näringslivet lokalt och Sveriges förmåga till försörjning både i vardag och vid en eventuell kris.

LRF opinionsbildar aktivt för svensk mat i dialogen med politiken och allmänheten. Fokus ligger på att synliggöra värdet av en hållbar, trygg och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

För att göra det lättare att välja svenskt har LRF varit med och lanserat ursprungsmärkningarna Från Sverige och Kött från Sverige. Genom samarbeten med ICA, Martin & Servera och Årets Kock arbetar man även för att öka andelen svenska livsmedel i butiker, på restauranger och i offentliga kök.

Till sidomenyn

Därför ska du välja svenskt

Vad du än äter, välj svenskt – i matbutiken, på restaurang eller i offentlig upphandling. En ökad svensk livsmedelsproduktion bidrar till en bättre miljö och lägre klimatpåverkan globalt.

Läs mer
Till sidomenyn

Nyheter

Visa fler nyheter
Visa fler nyheter
Till sidomenyn

Frågor och svar

Ja, 70 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter kommer från importerad mat. Det innebär att vi exporterar miljöpåverkan när vi inte väljer svenskt. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige producerad inom landet. Sedan dess har värdet av andelen svensk mat minskat till omkring 50 procent. Sverige borde istället exportera klimatsmart mat. Vi har goda naturliga förutsättningar, gott om färskvatten, egen foderproduktion och betesmarker som gör att vi kan producera mer kött med låg miljö- och klimatpåverkan. 

 

Man brukar räkna med att vi slänger bort så mycket som var femte matkasse. Matsvinnet står för 8 procent av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med de 14,5 procent som uppstår när vi odlar maten. 

Sverige har jordar som är gynnsamma för odling och ett kallare klimat som minskar trycket från många typer av skadegörare. Detta gör att vi är ett av de länder i Europa som använder minst mängd växtskyddsmedel per odlingsyta. Dessutom är den svenska belastningen på grundvattnet är låg jämfört med många andra länder.

Svenska grönsaker, frukt och bär odlas med låg klimatpåverkan. Enligt statistik från Jordbruksverket har energiförbrukningen i växthusodlingen mer än halverat sedan början av 2000-talet, samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med över 80 procent. Äpplen från Nya Zeeland kräver till exempel 5,5-7,5 gånger så mycket energi som svenska äpplen. Den största skillnaden ligger i transporten.

I Sverige har vi bra förutsättningar för att hålla våra grödor fria från angrepp genom ett klimat med kalla vintrar som minskar trycket av svampar och insekter i odlingarna. Svenska trädgårdsföretagare arbetar mycket med biologiska växtskyddsmedel, särskilt i växthus.

Svenskt kött har en låg påverkan på klimatet jämfört med annat kött. Vi har också stränga djurskyddslagar och svenska bönder använder minst antibiotika i hela EU.

Svenska djur är bland de friskaste i världen. Sverige har en lång tradition att förebygga och kontrollera sjukdomar som sträcker sig ända från 50-talet. Genom olika åtgärds- och kontrollprogram är svenska djur välmående och slipper flera sjukdomar som finns i andra länder.  Detta har vi uppnått genom ett gott samarbete mellan veterinärer, bönder, branschen och myndigheter. Ett kvitto på att vi har lyckats är att vi använder minst antibiotika inom EU (15 gånger mindre än Tyskland, 3 gånger mindre än Danmark). 

Sanningen är inte riktigt så enkel. Konventionell produktion har lägre metanutsläpp per kilo mjölk, framförallt beroende på högre mjölkproduktion per ko. Ekologisk produktion har lägre utsläpp av lustgas per kilo mjölk, framförallt beroende på att man inte använder handelsgödsel. Utsläppen av koldioxid är lägre för ekologisk mjölkproduktion, vilket också förklaras av frånvaron av handelsgödsel samt mindre användning av kraftfoder. Kraftfoder orsakar större utsläpp av koldioxid vid odlingen än grovfoder. 

Till sidomenyn

Läs mer

Till sidomenyn

För förtroendevalda

Här hittar du som är förtroendevald material som kan användas i ditt påverkansarbete.

Detta innehåll är endast tillgänglig för förtroendevalda på LRF. Du som är förtroendevald kan logga in nedan för att se innehållet.