Vatten

1. Ingen ökning av fosforgödsel på 100 år. Fosforgödslingen med handelsgödsel ligger på samma nivå som i början av 1900-talet enligt SCB. Fosfortillförseln är därmed i medeltal för landet i balans med det som förs bort med skörden. 

2. Kvävebalans i världsklass. Enligt en rapport från OECD har bara Medelhavsländerna och Österrike bättre kvävebalans för åkermarken än Sverige. 

3. 30 procent minskad kväveutlakning. Kväveutlakningen har minskat med cirka 25 000 ton eller 30 procent sedan 1985. 

4. Minskade kväve- och fosforhalter rapporteras från flera jordbruksbäckar i miljöövervakningen och är statistiskt säkra trender. 

5. Bäst av Östersjöländerna. En studie visar att av Östersjöländerna har Sverige det lägsta kväve- och fosfor-läckaget från jordbruket per capita. 

6. Bättre rutiner. Allt fler lantbrukare har bättre rutiner vid kemisk bekämpning vilket minskar risken för rester i vattendrag. 

7. 48 000 miljöåtgärder. I Greppa Näringen har det gjorts drygt 60 000 rådgivningsbesök och 8 av 10 lantbrukare har gjort miljöåtgärder efter rådgivningen. 

8. 50 000 hektar strukturkalkning. Lantbrukare har investerat stora summor i strukturkalkning med hjälp av LOVA-stödet och sedan 2010 har sammanlagt cirka 50 000 hektar strukturkalkats för att minska fosforläckaget. 

9. Gräsbevuxna skyddszoner överträffade målet. Arealen gräsbevuxna skyddszoner längs vattendrag har överträffat arealmålet i Landsbygdsprogrammet. 

10. Tusentals hektar anlagda våtmarker. Under perioden 1995 till 2020 har cirka 14 000 hektar våtmarker anlagts med hjälp av EU:s landsbygdsprogram och LONA-stödet. Utöver det har våtmarker anlagts i LOVA-stödet och dessutom har många lantbrukare anlagt våtmarker på egen hand utanför stödsystem och de syns inte i den officiella statistiken.

11. Fler miljöåtgärder än vad statistiken visar. En enkätundersökning av LRF sommaren 2020 visar ett så kallat positivt miljömörkertal. Det betyder att lantbrukare gör miljöåtgärder i det tysta som inte syns i den officiella statistiken. Exempel på det är att många anlägger våtmarker med egen finansiering, många strukturkalkar med egen finansiering och allt fler använder modern teknik som satelliter eller sensorer för att mäta växtens behov av kväve och kunna variera gödslingen inom fältet för högre skörd och minskad kväveutlakning. 

12. Dubbelt så stor minskning av fosforläckaget. En beräkning av LRF visar att minskningen av fosforläckaget från hela den samlade åkermarken troligen är dubbelt så stor som en tidigare beräkning för perioden 1995 till 2011 visar.

Det svenska lantbruket har successivt minskat sin användning av vatten genom att bland annat investera i dammar för att kunna ta hand om vintrarnas regnvatten. Idag står svenskt jordbruk för endast tre procent (från 4,7 år 1990) av den totala vattenanvändningen i landet. Den svenska industrin står för 70 procent av svensk vattenförbrukning och hushållen för 18 procent. 

Internationellt står lantbruket genomsnittligt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning, på grund av exempelvis behov av bevattning. Med tanke på klimatscenarierna så kommer dessa länder få mycket svårt att bedriva jordbruk framåt. 

Mer extremt väder med större variationer i nederbörd kommer att påverka förutsättningarna för livsmedelsproduktion i Sverige under de närmaste decennierna. Förändringarna märks redan idag och innebär utmaningar för både jordbruket och samhället.  

Klimatförändringarna väntas ge större variationer i nederbörd med större variationer i vattentillgång som följd. I framtiden spås nederbördsmönstren förändras med bland annat fler skyfall. Samtidigt tros vattentillgången minska under sommaren, vilket kommer att kräva mer bevattning. Det beror på att avdunstningen kommer att öka när somrarna blir varmare, samt att nederbörden förväntas öka mest under vintern.  

Ökad och mer intensiv nederbörd ställer större krav på jordbrukets vattenanläggningar som diken och täckdiken för att leda bort vatten. Samtidigt kan behovet av att hålla kvar vatten som skydd för nedströms översvämningar eller som bevattningsvatten under torrperioder bli större. 

Lantbruket behöver fortsätta anpassa sig till ändrade förutsättningar, och kunna hantera både brist och överskott på vatten samt förstärka kompetensen inom odlingsteknik för växtskydd.