Svenska kostråd

De svenska kostråden ligger till grund för Sveriges offentliga måltider, vilket innebär att de har stora effekter på folkhälsa och beredskap. 

Det som köps in i offentliga kök påverkar primärproduktionen på både kort och lång sikt. Offentlig verksamhet serverar tre miljoner måltider per dag till bland annat barn och unga, sjuka, sköra och äldre. Vidare är svenska kostråd är normbildande, vilket innebär att de har en påverkan på vad morgondagens vuxna själva väljer att lägga på tallriken. Mjölk, mjölkprodukter och kött är näringstäta livsmedel med lättupptaglig näring. Det är viktigt, inte minst för de särskilt sårbara grupperna, som nämns ovan. 

I ett fall där kostråden förändras så att offentliga kök köper in mindre svenska animaliska och mer importerade vegetabiliska livsmedel kommer det inte bara få stora ekonomiska konsekvenser för Sveriges bönder. Det kommer också att påverka Sveriges beredskap och möjligheterna att uppfylla de svenska miljömålen som handlar om biologisk mångfald, eftersom betande djur är en förutsättning för att hålla landskapen öppna.

Kostråden tas fram av Livsmedelsverket med grund i de Nordiska Näringsrekommendationerna.

I september 2024 presenterades förslaget på nya kostråd för remiss. Remissperioden avslutades 22 oktober och LRF har skickat in ett gediget remissvar. Några av de viktigaste återkopplingarna från LRF ser du nedan.

LRF välkomnar att Livsmedelsverket lyfter fram svenska livsmedels mervärden och vikten av lokal produktion för biologisk mångfald och beredskap. Vi ser dock behov av att belysa att produktionen av vegetabilier och animalier hänger samman och att minskad köttkonsumtion kan påverka hela jordbruket negativt, särskilt i delar av landet där djurhållning är viktig. Därför menar vi att vi behöver göra en genomlysning av de riktlinjer, lagar, regler och förordningar som berör svenska primärproducenter, till exempel Livsmedelsstrategin, svenska miljömål, naturrestaureringslagen och kost vid höjd beredskap, för att se hur dessa rimmar med förslaget på uppdatering av svenska kostråd och identifiera målkonflikter. 

LRF efterlyser också en analys av svenska kostråd, dels för att säkerställa att näringsinnehållet når upp till näringsrekommendationerna i NNR 2023, dels för att biotillgängligheten är tillfredsställande. Det kan bli svårt att få i sig tillräckligt med inte minst järn om man ska byta ut kött mot till exempel baljväxter, där järnet är hårt bundet och därför tas upp i mycket liten utsträckning. Det syns inte i näringstabellerna, och både vanliga konsumenter och till och med personal som arbetar med att laga maten i de offentliga köken kan därför missa detta.

Här är en sammanfattning av förslaget som gick ut på remiss:

• Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris.
• Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna. (ändrat råd eftersom baljväxter inte längre ingår i mängden)
• Ät baljväxter ofta – gärna varje dag. (nytt råd)
• Ät 20–30 gram nötter om dagen. Fröer kan också gärna ingå i kosten.
• Välj rapsolja eller andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.
• Magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ (förtydligat råd)
• Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter.  (ändrat råd)
• Ät fisk 2–3 gånger i veckan.
• Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och framför allt sockersötade drycker.
• Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.
• Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.
• Välj vatten framför andra drycker.