Glyfosat
Glyfosat har funnits sedan 1970-talet och är världens och Sveriges vanligaste substans i växtskyddsmedel och används för att bekämpa ogräs. Det har ett mycket brett användningsområde och i dag finns inget annat preparat eller metod som lika effektivt bekämpar all oönskad växtlighet.
Vad händer, rent konkret, i frågan?
15 juni 2021 överlämnade AGG sina slutsatser till den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, och kemikaliemyndigheten Echa. Utredningen kom fram till att glyfosat lever upp till gällande lagkrav och föreslår därför att godkännandet förlängs.
Läs KemIs nyhet om utvärderingen här
Under hösten 2021 var de möjligt att lämna synpunkter på AGGs rapport och omkring 3 000 svar kom in i den öppna konsultationen. Dessa ses nu över av AGG.
I juni 2022 ska Efsa lämna över sina och Echas slutsatser till EU-kommissionen. Myndigheterna har då breddat underlaget genom bland annat dialog med olika experter.
I maj 2022 meddelade Eus expertmyndigheter EFSA och ECHA att utvärderingsprocessen blivit försenad. De räknar med att kunna publicera sina slutsatser i juli 2023.
15 december 2022 var det datum som glyfosat var godkänt till efter föregående utvärdering. Det gick inte att nå enighet mellan EU-länderna om en förlängning av godkännandet vilket gjorde att EU-kommissionen själva fick ta beslut om förlängning.
15 december 2023 löper nuvarande godkännande ut.
9 konsekvenser om glyfosat försvinner
Jordbruksverket har analyserat möjliga konsekvenser i Sverige om glyfosat skulle försvinna. De är bland annat följande:
De ekonomiska konsekvenserna beräknas uppgå till mellan 375 och 700 miljoner kronor per år på nationell nivå.
Den totala samhällsekonomiska förlusten med ökad kväveutlakning och växthusgasutsläpp uppskattas till 425-790 miljoner kronor.
Resultatförsämring för jordbruksföretag på mellan 300 och 1 500 kronor per hektar och år, även vid en bibehållen skördenivå
Effekterna skulle bli störst för gårdar med liten fältstorlek, stor vallodling och för växtodlingsgårdar med stor andel höstspannmål i Götalands och Svealands slättbygder.
Alla trädgårdsgrödor skulle drabbas och ett stort behov av manuell arbetskraft skulle uppstå.
Det skulle bli svårt att odla fånggrödor och finns risk för minskad höstsådd areal och att svårbrukad jordbruksmark tas ur produktion.
Ökad kväveutlakning på grund av ökad och tidigare bearbetning och mindre arealer som är bevuxna på hösten och vintern.
Ökat utsläpp av växthusgaser på grund av ökad bränsleåtgång och ökad odlingsareal om skörden minskar.
Påverkan på biologisk mångfald är svår att uppskatta. Det kan bli en påverkan på arter och organismgrupper genom direkt kontakt med glyfosat men också långsiktigt på grund av ändringar i hur odlingen sker. Det behövs mer kunskap om hur glyfosat påverkar olika arter.