Mjölkkvalitet

Celltalet är ett mått på kons juverhälsa och därmed också ett mått på god djuromsorg. Celltalet analyseras för att säkerställa att mjölken kommer från friska kor. Juverhälsan påverkar i sin tur också mjölkens sammansättning. Exempelvis försämras ostutbytet vid höga celltal. 

Syrningshämmande ämnen/antibiotika 

Kor som blir sjuka måste ibland behandlas med antibiotika. Mjölken får då inte lämnas till mejeriet. Regelbundna analyser görs på mjölken från varje gård och all mjölk analyseras på mejeriet innan den används. 

Fryspunkt 

Mjölk har normalt en fryspunkt som är -0,53 °C. Om fryspunkten avviker tyder det på att vatten hamnat i mjölken (sköljvatten efter diskning). 

Bakteriesporer 

En del bakterier kan bilda sporer, en viloform som är mycket motståndskraftig och överlever pastörisering. Clostridium tyrobutyricum är en sådan sporbildare som orsakar feljäsning av ost. 

Sensorisk analys 

Vid sensorisk analys kontrolleras mjölkens lukt och smak samt utseende. Bismak i råvaran kan uppstå på flera olika sätt och det finns stor risk att ett lukt- eller smakfel i råvaran kan överföras till produkten. Mjölkens sammansättning 

Fett- och proteinhalt 

Mjölkens fetthalt och proteinhalt utgör fortfarande ett viktigt mått på normal sammansättning. Halterna av fett och protein utgör grund för betalning av mjölken. 

Ureahalt 

Mjölkens ureahalt används som markör för utfodringsbalans. En balanserad foderstat är bra för gårdens ekonomi, kornas välbefinnande och för miljön. 

System för kokontroll 

De flesta mjölkproducenter är via husdjursföreningarna anslutna till ett frivilligt system där mjölkprov tas regelbundet från varje ko och analyseras med avseende på celltal, fetthalt, proteinhalt och ureahalt. Analyserna används för uppföljning av kornas hälsa, foderoptimering och avel.