Lagar och regelverk

Den nya modellen utgår från företagens olika produktkategorier, aktiviteter och årsvolym, vilket genererar en kontrollfrekvens, det vill säga hur många kontrolltimmar företaget får. Mindre företag med diversifierad produktion riskerar få en kraftigt ökad kontroll.

Riskklassningsmodellen gäller företag inom övrig livsmedelsproduktion och kopplar till den svenska avgiftsmodellen. För två år sedan höjdes timtaxan med 40 procent och ligger nu strax under *2 000 kr. Nu riskerar kontrollkostnaderna att bli orimligt höga för de minsta företagen – i värsta fall utgöra flera procent av omsättningen.

*Livsmedelsverkets timtaxa för livsmedelsanläggningar efter primärledet föreslås öka med +30 kr till 1970 kr/h i det nya remissförslaget. 

Om modellen införs som den ser ut nu, riskerar den att hämma utveckling och försämra företagens konkurrenssituation. Det kan leda till att företag lägger ned sin verksamhet. Bland Sveriges 5 000 småskaliga livsmedelsförädlare finns en stor potential, men om de ska kunna utvecklas behöver de ha långsiktiga spelregler med proportionerliga regelverk.

Tillsammans med Sveriges Gårdsmejerister och Eldrimner har LRF Lokal mat & dryck diskuterat behovet av justeringar med Livsmedelsverket. De har lovat att justera modellen till en mer rimlig nivå för småskaliga producenter i de vägledningar som ska vara klara under december. Från branschens sida är det uppskattat med den här typen av dialog för ökad kunskap och förståelse, och viktigt för att företagen ska känna tillit till sin kontrollmyndighet.