Ytterligare en guldmedalj till guldbyn Svensbyn i Piteå

Svensbyn med sina cirka 300 invånare är kanske mest känt för sina guldsamlande skidskyttesystrar Hanna och Elvira Öberg. Men nu är det ett annat par från byn som väntar på guldmedaljutdelning på Slottet: Anders och Ulla Bergström på Algots Gård.

– Vi ser fram emot att ta emot LRF Mjölks guldmedalj på slottet. Den blir en bekräftelse på kraften i företaget och mjölken som ett fantastiskt livsmedel. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver. Fler borde dricka mjölk inte minst som sportdryck.

Tredje generationens mjölkbönder

Ulla och Anders driver Algots gård i Svensbyn utanför Piteå och det är årets nordligaste guldgård. De tog över Ullas föräldragård 1995 som tredje generationens mjölkbönder. Då fanns det 40 kor. Nu har gården vuxit till 75 kor som går i en lösdrift där korna själva kan röra sig fritt och mjölkas när de själva vill.

– Det var som en boll som kom i rullning. När mina föräldrar skulle sluta kändes det jättetråkigt om markerna inte skulle brukas. Det öppna landskapet kommer inte till av sig själv. Vi såg också tjusningen med omväxlingen, att följa årstiderna och hur man hela tiden kan utveckla  företaget, säger Ulla.

För att mjölken ska bli av högsta kvalitet är det mycket som ska stämma. Det handlar om en helhet med djuromsorg, odling och maskinvård.

– Det börjar redan på fälten där man ska få fram ett kvalitativt och smakligt foder. Man måste sköta om djuren så att de mår bra och har de bästa förutsättningarna, från den lilla kalven till att de är mjölkkor. 

Tekniken underlättar det förebyggande arbetet

I exakta tal jobbar 4,25 tjänster på gården i dag. Medarbetaren Jonas Ståhl har varit med i 28 år och sonen Erik och dottern Lisa de senaste åren.

– Vi är inne i en utvecklingsfas för gården och är ganska många men vi både bygger och sköter underhåll och har en del entreprenad själva, säger Ulla Bergström.

I ladugården är det viktigt att ha blick för korna och hur de har det. Mjölkroboten bidrar också med bra management som hjälper till i det dagliga arbetet.

– Tekniken underlättar vårt förebyggande arbete. Är det något som avviker t ex i viktnedgång eller idissling gäller det att agera direkt. Kor är otroliga djur om man ger dem rätt förutsättningar, säger Ulla Bergström.

Gården är med i satsningen ViLA, villkorad läkemedelsanvändning, och Ulla har utbildat sig för att kunna ge vissa behandlingar utan veterinär. Då kan de jobba mer förebyggande och slipper akuta besök, förklarar hon. Även avel spelar in för att gården ska ha friska välmående djur.

– Vi har avlat på både friska djur men också produktiva djur med bra mjölkflöden. Vi lever ju främst på mjölken så mjölk per timme är ett viktigt mått. Grunden i ladugården är våra ko-familjer Kajsa och Mona, där Mona-släktet hängt med ända sedan mina föräldrar drev gården. Det är roligt att kunna följa släktleden under så lång tid.

Mjölkgårdar är en viktig del av beredskapen

Även om Ulla och Anders gillar arbetet som sådant, så ser de också sitt yrkesval som viktigt ur ett större samhällsperspektiv och som en viktig del i civilberedskapen.

– Här i norra Sverige, där man inte kan odla vad som helst, är det extra viktigt. Kor och vall har räddat många människor historiskt. Det är bekymmersamt att mjölkgårdar lägger ner här i Norrbotten. Det är ett tecken på att Sveriges livsmedelsstrategi inte fungerar. Mjölkgårdar är en viktig del av beredskapen och behövs även i framtiden.

För att trygga produktionen skulle Ulla gärna se att politikerna gjorde om EU-stöden så att de gynnar lantbruk som satsar och producerar mer och utvecklas. Att man visar att man menar allvar med att matproduktion är prioriterat. Med en större säkerhet i marker och jordbruk skulle tilltron hos bankerna öka och det skulle bli enklare att satsa.

– Den som bygger en ladugård i Norrbotten i dag kan i princip se hur värdet har halverats när den är klar. Det är klart att det är tufft att investera då och innebär en stor risk. Jag tror också att vi generellt behöver öka kunskapen om var maten kommer från. Många i dag lever långt från lantbruket, säger Ulla Bergström.

Öppna landskap

Ett annat mervärde med mejeriprodukterna är landskapet. Markerna brukas och de betande djuren håller ängar öppna och bidrar till att en mångfald av djur och växter trivs. Det skapar miljöer där människor vill leva och bo, konstaterar Ulla Bergström.

– Man ser hur fort det växer igen där gårdar har lagt ner och där blir det mindre attraktivt att bo. Men en levande landsbygd skapar inte sig själv. Det behövs bönder och mular. Vi som lever av jorden värnar den och vill producera mat på ett hållbart sätt med god djuromsorg, biologisk mångfald och en levande landsbygd. 

När familjen Bergström hinner visar de gärna upp gården och bland annat har de betessläpp och är på sociala medier, kopplat till Norrmejerier.

– Det är roligt att våra kor uppskattas även av andra! Egentligen önskar jag att vi hade mer tid att ta emot folk på gården, för vi märker att det finns ett stort intresse när vi är ute och pratar med människor. Men det är mycket som ska hinnas med.

Hur ser ni på framtiden?

– Vi fortsätter att utvecklas och bland annat har vi investerat i en flispanna genom Klimatklivet. Med den kan vi torka spannmål, värma vatten och flera byggnader. Vi har precis byggt en ny maskinhall och drömmen är en ny ladugård. Men de stora besluten får nästa generation ta. Vi har startat en generationsväxling och vi tror på framtiden för denna gård, säger Ulla Bergström.