Viltskador kostade 992 miljoner kronor förra året

Skörden i Sverige 2023 var avsevärt mindre än under ett normalår. På grund av torka i början av sommaren och senare stora mängder regn, med sen skörd och översvämningar som följd. Med dålig skörd blir förstås ytterligare förluster orsakade av vilt mer kännbara för jordbrukarna, än om skörden hade varit stor.

Värdet av viltskadorna 2023 i samtliga grödor beräknas av LRF, i 2023 års priser, till 992 miljoner kronor. I den kostnaden ingår inte fördyringar, som omsådd, ringvältning och maskinskador, till följd av viltets skador. Skördeförlusten motsvarar drygt 10,6 % av det preliminära överskottet, företagsinkomsten*, för jordbrukssektorn 2023 på 9,3 miljarder kronor.

Viltskadorna i jordbruket 2023 var mindre i antal ton uppäten gröda jämfört med förra undersökningen 2020. Vildsvinen är fortfarande den viltart som gör störst skada och står för en tredjedel av alla viltskador, trots att vildsvinen tidigare minskade i antal. Tyvärr visar statistik över vilttrafikolyckor från de första fem månaderna i år att antalet vildsvinsolyckor har ökat med 63 %, jämfört med samma period 2023. Skador av vildsvin kommer därför troligen att öka igen.

Undersökningen visar att skador av dovhjort ökar. Dovhjortar orsakar nu t.ex. ca. 45 % av viltskadorna i spannmål i Södermanlands län. Östergötland har de värsta skadorna av dovhjort i vall, där 76 % av skadorna orsakades av dovhjort. För hela riket har även skador av gäss i spannmål ökat med 54 %, jämfört med 2020. I Västerbottens län orsakade tranor över 80 % av skadorna i vårkorn.

Södermanlands län är fortfarande det mest drabbade länet när det gäller viltskador, räknat i andel viltskador av spannmålsskörd. Därefter följer Kronobergs län och Norrbottens län.

Sammantaget innebär det att viltskadorna fortsatt är ett avsevärt problem med stora förluster i jordbruket. LRF arbetar nu för att en allmänt vedertagen metod för att inventera viltskador tas fram för mätning i fält. Metoden ska kunna användas i ett utvecklat nationellt system för årlig statistik om och analys av viltskador.

Det är också uppenbart att vi måste få en jaktlagstiftning som kan bidra till att viltskadorna minskar, med hänsynsregler som verksamt motverkar överstora viltstammar som rör sig över fastighetsgränserna och skadar grannars jord- och skogsbruk. Även regeringens förslag om att tillåta drönare med kamera och en utökad skyddsjakt på vildsvin är viktiga åtgärder som måste komma på plats.

På Jordbruksverkets blogg kan du du läsa en djupare analys av undersökningen om viltskador i lantbruksgrödor.