Vi har goda förutsättningar för matproduktion – ge oss möjlighet att utnyttja dem!

”Korna gör att vi kan få kött och mejeriprodukter i hela landet, året runt. Ett levande beredskapslager kan man säga.” Läs Roger Gustafsson och Stihna Johansson Evertssons debattartikel om hur vi kan öka både livsmedelsproduktionen och Sveriges beredskap.

Sedan 1988 har 9 av 10 mjölkföretag försvunnit och antalet kor nästan halverats. Även för nötköttsproduktionen ser siffrorna mörka ut. Lite drygt hälften av nötköttet som svenskarna åt under 2023 var producerat i Sverige, och produktionsvolymen minskar.

Dessa fakta borde förskräcka alla som bryr sig om svensk livsmedelsförsörjning. När vi odlar mat till oss människor krävs goda jordar och varierad växtföljd, men kan vi använda alla typer av jordar som finns i Kronoberg, Kalmar och Blekinge län, även jordar som på grund av sin beskaffenhet eller arrondering inte fungerar att odla för humankonsumtion, blir det en vinst på flera sätt.

Gräset som skördas som foder till korna kan till exempel odlas på mindre produktiva marker i vår region, och på samma marker år efter år. Korna gör att vi kan få kött och mejeriprodukter i hela landet, året runt. Ett levande beredskapslager kan man säga.I slutet av augusti presenterades den utredning som på uppdrag av regeringen tittat på förutsättningarna för svensk djurproduktion. Utredaren konstaterar att om inte konkurrenskraften stärks kommer utslagningen av företag att eskalera och föreslår därför en rad viktiga åtgärder. Minskat regelkrångel i vardagen samt enklare förprövning av djurstallar, som är några av förslagen, skulle stimulera fler investeringar och därmed skapa tillväxt i företagen.

”En minskning av vargstammen och höjd ersättning vid rovdjursangrepp skulle skapa trygghet och framtidstro i företag med betande djur. Detta skulle också möjliggöra användning av så kallade virtuella stängsel som gör att djuren kan röra sig fritt och beta på olika platser, utan att behöva bygga fysiska stängsel som kan vara kostsamma och svåra att underhålla.” Roger Gustafsson, ordförande LRF Sydost.

En annan nödvändig del är en bättre fungerande vilt- och rovdjursförvaltning. Jordbruksverket föreslås få i uppdrag att utreda vilka effekter viltskadorna har för primärproduktionens lönsamhet, vilket skulle ge fakta på bordet om bland annat vildsvinens skador. Ökad möjlighet till skyddsjakt utan tillstånd skulle minska skadorna på åkrarna – och därmed kostnaderna. En minskning av vargstammen och höjd ersättning vid rovdjursangrepp skulle skapa trygghet och framtidstro i företag med betande djur. Detta skulle också möjliggöra användning av så kallade virtuella stängsel som gör att djuren kan röra sig fritt och beta på olika platser, utan att behöva bygga fysiska stängsel som kan vara kostsamma och svåra att underhålla.

Ett viktigt förslag är att låta djurägarna behandla fler sjukdomar utan att djuren har undersökts av veterinär. Detta skulle underlätta för djurhållare som har långt till närmaste veterinär, eller i akuta situationer där det är viktigt att kunna ge djuren snabb behandling.

Mycket fokus har hamnat på förslaget om att ge mjölkproducenter möjlighet att välja om de vill ha sina djur på bete eller inte. En förändring av denna för Sverige unika regel skulle kunna leda till att de svenska mjölkbönderna får betalt för att släppa ut korna på bete, vilket inte är möjligt idag.

Det är viktigt att komma ihåg att alternativet till att inte genomföra utredningens olika förslag blir färre betande djur och försämrad livsmedelsberedskap. ”Man saknar inte kon förrän båset är tomt” har sällan varit mer passande än i detta sammanhang. Nu har regeringen chansen att skapa framtidstro för en framtidsnäring - ta den!

Roger Gustafsson, ordförande LRF Sydost

Stihna Johansson Evertsson, vice ordförande LRF Sydost