”Vi behöver nyansera bilden av att verka och jobba inom hästnäringen”

Karolina Lagerlund är VD på Hästnäringens Nationella Stiftelse och representerar en mångfacetterad bransch som omfattar både producerande företag och olika hästsporter. Kvinnorna är i numerärt överläge – majoriteten av de aktiva är kvinnor – men hur ser det ut med jämställdheten? 

Utövandet av hästsport är att anse som jämställt i sak, män och kvinnor tävlar emot varandra över generationsgränserna och på lika villkor. Utövarna ses ofta däremot som flickor och kvinnor. Det stämmer förvisso för ridsport, där 90 procent av de aktiva är kvinnor.

Andra delar av hästnäringen rymmer betydligt större diversitet, travsporten är till exempel traditionellt manlig. Historiskt har den yppersta eliten inom alla sporter varit kraftigt mansdominerade, berättar Karolina Lagerlund. Men där sker just nu en förskjutning, det blir allt vanligare med kvinnor i världseliten. Karolina Lagerlund pekar dessutom på framstegen inom hästnäringens styrning, där ledande positioner länge haft en manlig övervikt.

– Det har funnits en skevhet i styrelser och ledningspositioner, men den bilden förändras gradvis. De senaste fem åren har flera stora organisationer fått in kvinnor som högsta tjänstemän (inklusive mig själv!) och även på tunga styrelsepositioner, säger hon.

Hästhållaren är en kvinna

När det gäller hästhållning vet vi att den vanligaste hästhållaren är kvinnlig, säger Karolina Lagerlund, men även att näringen skulle behöva ny statistik:

– De senaste siffrorna finns i Jordbruksverkets rapport om hästhållningen i Sverige, från 2016. Den visade då att den vanligaste hästhållaren var en kvinna i övre medelåldern. Men själva ägandet av hästföretag behöver vi veta mer om, säger hon.

Statistik från de gröna näringarna i allmänhet visar att företagen i mycket stor utsträckning ägs av män. 

– Vi behöver mer data på detaljnivå, kopplat till ägande i hästnäringen. Där är Jämställdhetsakademin ett väldigt bra forum, där vi byter erfarenheter och får kunskap. Vi inom hästbranschen kan till exempel dra lärdom av hur de andra gröna näringarna tittar på exempelvis ägande och företagande, säger Karolina Lagerlund.

En mängd yrkesroller

I övrigt ser hon ett behov av att belysa jämställdhetsfrågan ur flera olika perspektiv.

– Det handlar inte bara om könsbalans. Vi behöver nyansera bilden av att verka, jobba och vara aktiv inom hästnäringen och hästsporterna, och synliggöra branschens alla möjligheter, från de traditionella rollerna som ridlärare till mer tekniska yrken som hovslagare eller banskötare. Samtidigt vill vi visa att kön inte har någon betydelse, utan att vi kan locka en mångfald av människor. Här tror jag att goda ambassadörer i branschen kan inspirera och visa vägen, säger hon.

Att nå ut till hela den breda målgruppen inom hästnäringen är en stor utmaning. De som sysslar med olika hästsporter har inte samma ingångar som producerande företag. Här tror Karolina Lagerlund att det påverkansarbete som Jämställdhetsakademin står inför kan ge draghjälp.

– Jämställdhetsakademin tar nu ett samlat grepp och går från ord till handling. Det finns en djup kunskap samlad i en mängd rapporter som vi har tagit fram under akademins 15 år. Den ska vi ska luta oss mot, när vi nu vänder oss utåt och pratar om hur viktig jämställdhet är för lönsamhet, innovation och utveckling i hela näringen, avslutar hon.