Växtskyddsmedlens skördepåverkan i svensk växtodling
2024-03-08
EU-kommissionen presenterade under våren 2023 ett förslag till ny växtskyddsförordning som bland annat innehöll krav på halvering av användningen av växtskyddsmedel inom EU. Förslaget drogs tillbaks av EU-kommissionen i februari 2024 men frågan kommer sannolikt att komma tillbaka.
Sverige är ett av de länder i EU med lägst användning av växtskyddsmedel*. Med anledning av det föreslagna halveringsmålet ville LRF växtodling lyfta betydelsen av de viktigaste växtskyddsproblemen i lantbruksgrödor och hur avkastningen förändras vid användning av växtskyddsmedel.
I rapporten ”Växtskyddsmedlens skördepåverkan i svensk växtodling” har siffror från officiella fältförsök använts för att räkna på hur stora skördeförlusterna skulle bli om inga växtskyddsmedel används, eller andra åtgärder utförs mot ogräs och svampsjukdomar
*Mätt som kilo aktiv substans per hektar jordbruksmark.
Sammanfattning av rapporten
- Rapporten visar växtskyddsmedels betydelse för möjligheten att hantera de viktigaste växtskyddsproblemen i lantbruksgrödor. Ogräs begränsar skördevolymerna mest och utan växtskyddsmedel skulle höstveteskörden reduceras med ca en tredjedel och Sveriges spannmålsskörd med ca 20 %.
- Även sockerbetor och potatis påverkas mycket kraftigt av ogräs. Det finns möjligheter för mekanisk bekämpning i radodlade grödor men investeringskostnaderna är höga och de måste kombineras med kemisk bekämpning, eller manuell bekämpning.
Det är således viktigt för en god livsmedelsproduktion att svensk odling har tillgång till effektiva växtskyddsmedel.
Hur stor blir den totala skördeförlusten?
Om inga insatser mot ogräs och svamp görs blir den totala skördeförlusten för Sverige för de spannmåls grödor som vi räknat på följande:
Höstvete minus 1,3 miljoner ton
Vårkorn minus 0,2 miljoner ton
Uträkningen bygger på ett 5- årsmedelvärde för odlingsarealen av grödan.
Bakgrund
Rapporten beställdes av LRF Växtodling och genomfördes av Hans Augustinsson, senior rådgivare på Hushållningssällskapet i Östergötland, under 2023.
Rapporten har tittat på arealmässigt stora grödor (höstvete och vårkorn) samt grödor med stora behov och användning av växtskydd (potatis, sockerbetor och höstraps). Obehandlade led i Sverigeförsöken har jämförts med behandlade led. Ett medeltal över år har beräknats för skördebortfall. Eftersom marknadsvärdet på vegetabilier snabbt kan ändras fokuserar rapporten på avkastningsförändringar
Vill du ta del av hela rapporten? Maila anna.redner@lrf.se
