Väst i topp när det kommer till svenskt på tallriken

Hur stor andel svenska livsmedel som används i de offentliga köken i landets kommuner varierar stort enligt statistik från Jordbruksverket och MATtanken. Kommuner från Västra Götaland, Halland och Värmland hamnar högt upp på listan.

Ihärdigt arbete från kommungrupperna

Det är stora skillnader mellan landets kommuner när det kommer till hur mycket svenska livsmedel som används i de offentliga köken. Det visar statistik i en ny databas från Jordbruksverket och MATtanken – en projektfinansierad verksamhet vars styrgrupp består av Jordbruksverket, LRF, Livsmedelsverket och Sveriges Konsumenter. Skillnaderna återspeglas även till viss del i Västra Götaland, Halland och Värmland. Dock ser ihärdigt arbete från flera av kommungrupperna ut att bära frukt då hela 14 av de 20 bästa kommunerna hör hemma i Väst. Bland annat Skövde som hamnar högst upp av alla i tabellen.  

En viktig pusselbit för höjd självförsörjningsgrad och beredskap

Axel Hansson, näringspolitisk expert LRF och styrelseledamot MATtanken, lyfter vikten av svenskproducerade livsmedel i det offentliga och hoppas på en ökning av svenska livsmedel i de offentliga köken.  

- Idag är vi det EU-land som importerar mest mat av alla idag vilket såklart blir väldigt sårbart. Vi har förutsättningarna att öka livsmedelsproduktionen i Sverige och att upphandla svenskproducerade livsmedel är viktig pusselbit för att höja landets självförsörjningsgrad och därmed även vår beredskap. Förhoppningsvis kommer fler att inse detta och följa kommunerna i toppen av listan, säger Axel Hansson.  

Ett verktyg för att öka andelen svenskt på tallriken  

Eva Sundberg, projektledare MATtanken, berättar mer om syftet med databasen och statistiken samt varför den kan vara är ett viktigt verktyg.  

- Det har saknats sammanställd statistik över inköp av livsmedel till måltiderna i offentlig sektor och hur skattepengar faktiskt spenderas runtom i landet. Det finns också en hel del okunskap och myter om den svenska offentliga måltidsbranschen som vi behöver råda bot på. Där fyller statistiken en viktig roll då den faktiskt visar hur det ser ut, svart på vitt. Så länge vi inte har samma bild av verkligheten är det svårt att göra framsteg och vi hoppas att detta verktyg kan bli en gemensam och faktabaserad bas att utgå från, säger Eva Sundberg. 

Eva hoppas precis som Axel Hansson på en positiv utveckling med mer svenskt på tallriken i landets kommuner. Där tror hon långsiktighet kommer vara en viktig faktor.  

- Även om det finns flera kommuner som gör ett fantastiskt jobb finns det fortfarande mycket kvar att göra för att öka den procentuella andelen svenskproducerat ännu mer. Många kommuner strävar efter att upphandla från lokala producenter men det är inte alltid så lätt. Den begränsade budgeten och logistiken är två hinder som måste övervinnas. För de kommuner som lyckats väl ser vi att nyckeln är en god dialog mellan köpare och säljare, samt förståelse för varandras förutsättningar, avslutar Eva Sundberg. 

Topp 20 Sverige 

Procentuell andel inköp av livsmedel med svenskt ursprung i kronor 

Skövde - 62,1
Gagnef - 59,3 
Torsås - 59 
Herrljunga - 59 
Karlsborg - 58,4
Dals-Ed - 58,3
Mellerud - 57,8
Varberg - 57,5
Vårgårda - 57,3
Tibro - 57,3
Tidaholm - 57,1
Falköping - 57,1
Hjo - 56,9
Bengtsfors - 56,8
Säffle - 56,6
Finspång - 56,3
Färgelanda - 55,9
Emmaboda - 55,7
Ödeshög - 55,6
Bräcke - 55,6 

Västra Götaland 

Procentuell andel inköp av livsmedel med svenskt ursprung i kronor  

Skövde - 62,1
Herrljunga - 59
Karlsborg - 58,4
Dals-Ed - 58,3
Mellerud - 57,8
Tibro - 57,3
Vårgårda - 57,3
Tidaholm - 57,1
Falköping - 57,1
Hjo - 56.9
Bengtsfors - 56,8
Färgelanda - 55,9
Gullspång - 55,4
Töreboda - 55,3
Götene - 55,2
Mark - 55
Mariestad - 53,9
Tanum - 53,9
Essunga – 53
Tranemo - 52,3
Ulricehamn - 51,9
Munkedal - 51,6
Åmål - 51,5
Bollebygd - 51,5
Skara - 51,4
Vara - 50,6
Borås - 49,9
Vänersborg - 49,3
Stenungssund - 48,4
Strömstad - 48,1
Sotenäs - 47,4
Lerum - 47,4
Svenljunga - 46,9
Grästorp - 45,3
Lidköping - 45,1
Lysekil - 44,9
Trollhättan - 44,3
Lilla Edet - 43,6
Kungälv – 43
Uddevalla - 42,8
Öckerö - 43,6 

Orust - statistik saknas
Tjörn - statistik saknas
Göteborgs stad - statistik saknas
Ale - statistik saknas
Härryda - statistik saknas
Mölndal - statistik saknas
Partille - statistik saknas 
Alingsås - statistik saknas 

Halland 

Procentuell andel inköp av livsmedel med svenskt ursprung i kronor  

Varberg - 57,5 
Kungsbacka - 50,8
Hylte - 50,8
Halmstad - 50,2
Laholm - 49,3
Falkenberg - 48,6 

Värmland 

Procentuell andel inköp av livsmedel med svenskt ursprung i kronor  

Säffle - 56,6
Hagfors - 53,8
Sunne - 53,5
Hammarö - 53,2 
Grums - 51,3  
Forshaga - 48,8
Kil - 48,2
Munkfors - 48,1
Storfors - 47,9
Kristinehamn - 47,6
Karlstad - 45,9
Filipstad  - 44,5
Torsby 39,7 

Årjäng - statistik saknas
Arvika - statistik saknas
Eda - Statistik saknas 

Pontus Widell
regional kommunikatör LRF Väst
pontus.widell@lrf.se  
010-184 26 28