"Välj lokal mat och bidra till samhällets beredskap"

I dag beräknas den mat vi producerar i Sverige räcka till hälften av svenskarna – förutsatt att lantbruket har tillgång till de insatsvaror som behövs. I Norrbotten ligger vår försörjningsförmåga på cirka 20 procent. När konsumenter väljer de lokala alternativen i matbutikerna bidrar de till samhällets beredskap. Det skriver Jenny Karlsson, LRF Norrbottens ordförande, i en debattartikel som publicerats i Piteå-Tidningen.

"Vårbruket i Norrbotten sätter igång inom kort. Ett sådant här år, när kostnaderna på insatsvaror (det som bönderna behöver för att kunna ta fram mat) som drivmedel, gödning, utsäde, el med mera, exploderat är det viktigare än någonsin att skörden blir god. En torka eller ett ihållande regn under vårt korta odlingsfönster i norra Sverige skulle i dagsläget vara förödande. Det kan lätt bli det som avgör att ännu fler lantbruk slås igen, för att aldrig mer komma tillbaka.

Ett samhällsintresse
I media brukar skördeutfallet uteslutande speglas ur lantbrukarens perspektiv: ”Bönderna nöjda med skörden” eller ”Stor oro i lantbrukarled för uteblivet regn”. Det är kanske logiskt. Men borde inte rubriksättarna tänka lite längre? Det är inte främst bonden som ska vara nöjd eller orolig över tillgången till mat, utan hela samhället.
I Sverige har vi länge haft lyxen att ha näst intill obegränsad tillgång till mat, till en väldigt låg kostnad både jämfört med bakåt i tiden och med många andra länder. Vi lägger bara drygt en tiondel av vår disponibla inkomst på det som håller oss vid liv. Nu stiger matpriserna i butikerna, till följd av de allt högre produktionskostnaderna, som till stor del beror på Rysslands krig i Ukraina.

Skör livsmedelsberedskap
Våra styrande har under lång tid haft en naiv syn på hur mycket mat vi själva bör producera. Faktum är att de förlitat sig på importen för att kunna förse befolkningen med mat. I dag beräknas den mat vi producerar i Sverige räcka till hälften av svenskarna – förutsatt att lantbruket har tillgång till de insatsvaror som behövs. I Norrbotten ligger vår försörjningsförmåga på cirka 20 procent*. Den regionala försörjningsförmågan har kommit allt högre upp på den politiska agendan. Det är viktigt att det finns möjlighet att få fram mat ute i landet om till exempel transportvägar förstörs vid en kris eller krig. Vår landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) upprepade som ett mantra vid krigsutbrottet och tiden efter att ”Sveriges livsmedelsförsörjning är god”. Nu har hon tillsatt en utredning för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Det är bra. Vår livsmedelsförsörjning är i själva verket skör.

Konsumenter kan göra skillnad
För att stärka den behövs långsiktiga och konkurrenskraftiga regelverk för de företagare som i dag arbetar med väldigt små ekonomiska marginaler. De behöver också känna stödet från de styrande och konsumenterna för att orka vidare. Men att som konsument välja de lokala alternativen i matbutikerna, även när priserna går upp, handlar inte bara om att ge bonden möjlighet att fortsätta sin verksamhet. Det är att bidra till samhällets beredskap.

Klimatsmart matproduktion
Samtidigt främjar man en livsmedelsproduktion som är hållbar. I vår landsände är det största hotet mot biologisk mångfald igenväxning av åkrar och öppna landskap. Vi har också en mycket klimatsmart matproduktion som skulle kunna öka betydligt mer. Förutsättningarna till en miljömässigt hållbar ökad djurhållning, men även potatis- och grönsaksodling, är goda i vårt län. Vi har gott om mark och vatten, och ett klimat som håller skadetrycket på grödorna nere.

Nu hoppas vi – för allas skull – på en riktigt bra sommar och goda skördar.

Jenny Karlsson
ordförande LRF Norrbotten

*Från rapporten ”Betydelsen av mjölkproduktion i Norrland, sett ur ett miljö- och systemperspektiv” 2021, som bygger på siffror från 2019.