Vad innebär NRL egentligen?

I somras antogs EU:s naturrestaureringslag (NRL), vilket innebär att Sverige och övriga EU-länder måste ta fram en plan för att skydda och restaurera naturtyper till 2026. Hur detta påverkar jord- och skogsbruket är ännu oklart.

En ny lag för att skydda naturen

Något oväntat antogs EU:s naturrestaureringslag i somras. Det betyder att Sverige och övriga EU-länder har fram till 2026 på sig att ta fram en nationell plan för hur Sverige ska skydda och restaurera vissa naturtyper. Vad det kommer att innebära för jord- och skogsbruket vet man inte ännu. Det beror på hur Sverige väljer att genomföra lagstiftningen.

– Det såg värre ut från början, säger Christer Jansson, regionalt sakkunnig på LRF Väst. Det finns nu större möjligheter att göra nationella anpassningar.

Syftet med naturrestaureringsförordningen

EU:s syfte med naturrestaureringsförordningen är att bidra till att natur som är viktig och biologiskt rik långsiktigt ska kunna återhämta sig. Det ska ske genom att medlemsländerna förbinder sig att återställa ekosystem, livsmiljöer och arter.

– Eftersom det är en förordning innebär det att alla EU-länder ska tillämpa den i sin helhet. Den är direktverkande, förklarar Christer Jansson.

Genomförandet i Sverige

Hur förordningen ska genomföras i Sverige är ännu oklart. Naturvårdsverket med flera myndigheter har fram till februari 2026 på sig att lämna ett förslag på genomförande som sedan regeringen fattar beslut om under hösten 2026.

– Den svenska restaureringsplanen kan sannolikt vara på plats någon gång i mitten av 2027, tror Christer Jansson.

Restaureringsmål och åtgärder

EU uppger i sitt ramverk att det ska finnas restaureringsmål för bland annat skog, marina- och sötvattenmiljöer, landekosystem, urbana miljöer och jordbruket. Det kan bland annat handla om utrivning av dammar eller verka för en positiv utvecklingskurva för pollinerare och vissa fågelarter.

Det ska också vidtas åtgärder för att återställa olika naturtyper till gott tillstånd med 30 procent fram till 2030. Sedan ökas det successivt till 90 procent 2050. De typer av natur det rör sig om är bland annat västlig taiga, näringsrik granskog och silikatgräsmarker.

Positiva förändringar för skogen

Det som dock är positivt är att referensåret för skogen, det vill säga det år som man jämför status med, och som tidigare var före industriell tid nu flyttats fram till 1995, det år vi gick med i EU. Detta gäller dock bara för skogen.

Mari Nälsén
regional kommunikatör LRF Väst