Utgå från fakta när älgstammen diskuteras
2024-09-10
Älgen är en tillgång och given i vår fauna som vi både jägare och markägare värnar och gemensamt förvaltar. Vi har redan varg, björn och antijakt-aktivister som komplicerar tillräckligt, vi ska föra vettig dialog lokalt, inte generalisera på sociala medier. Det skriver Jenny Karlsson, regionordförande LRF Norrbotten.
Tideräkningen älgjakt står för dörren här i Norrbotten. Det finns få ämnen som skapar så mycket resonemang i min värld.
Diskussionen kring älgstammen förs rätt ofta utifrån tyckande istället för fakta, och ibland är man i resonemanget långt ifrån sin egna lokala förvaltning i sitt jaktlag och älgförvaltningsområde.
Älgstammen varierar, både årsvis och över tid. Det gör det svårt att jämföra. Men ändå debatteras det mest utifrån en mängd nationella uppmaningar och upprop, långt bortom den lokala förvaltningen. Motiven är att älgstammen är för liten, för svag och älgens risk för rödlistning. I de värsta fallen uppmanar man till att vägra skjuta enligt den tilldelning man har, eller att vägra jaga helt och hållet. Tonen mot markägare är stundtals mycket hård.
Jag anser att man med detta faktiskt saboterar den plan som jakträttsinnehavarna har satt upp lokalt, och det är ju bara ruskigt korkat. I områden som har bra älgstam och seriös långsiktig förvaltning, riskeras förutom älgstammens kvalitet och större skador, även arrendatorernas jakträtter med sånt förfarande. För inte har man lust att arrendera till någon inte följer riktlinjerna?
Visst är det roligt att vara på älgjakt när man får se mycket älg, och det händer mycket i skogen men älgjakten har ju ett större syfte än så. Till syvedne och sist är det vad marken kan utfodra på sitt område som är avgörande för vad man faktiskt kan ha för älgstam. Det är inte en rättighet att ha mycket älg utan en förvaltningsskyldighet. Att älgar svälter, snedvriden ålders-eller könsfördelning som försämrar reproduktionen är inte en bra förvaltning.
Betänk den osämja som skulle bryta ut i jaktlagen, det är verkligen inte något att sträva mot. Älgen är en tillgång och given i vår fauna som vi både jägare och markägare värnar och gemensamt förvaltar. Vi har redan varg, björn och antijakt-aktivister som komplicerar tillräckligt, vi ska föra vettig dialog lokalt, inte generalisera på sociala medier.
Vi borde alltså lokalt sitta still i båten, fortsätta utföra vår förvaltning på ett klokt sätt, utifrån våra lokala förutsättningar, och lita på att svängningar inte innebär fritt fall. Att däremot inte jaga, skulle snabbt få förödande konsekvenser på många områden, eftersom en älgstam som snabbt ökar riskerar medföra stora problem.
Vi har ju en generellt minskad älgstam i landet, men det är genom medvetet långsiktigt och överenskommet arbete i viltförvaltningarna. Och trots att vi har så stor minskning över tid så har vi ändå -fortfarande- världens tätaste älgstam.
Jenny Karlsson, regionordförande LRF Norrbotten, markägare och jägare.
