Utbilda ledarna – finns en kork däruppe kommer inget ner

Pär Lärkeryd, VD för skogsägarföreningen Norra skog, berättar hur hans syn på jämställdhet har format hans karriär och företaget han leder. Han har en stark övertygelse om kopplingen mellan jämställdhet och framgång och delar gärna med sig ur sin värdefulla tipsbank.

I början av 2000-talet var Pär Lärkeryd VD för ett verkstadsföretag. Genom att aktivt arbeta för könsblandade arbetsgrupper ökade inte bara arbetsglädjen utan även produktiviteten markant. Han berättar: 

— Vi jobbade hårt med jämställdhet och resultaten var imponerande. Sjukfrånvaron halverades, produktiviteten ökade med 30%, och leveranskvaliteten blev betydligt bättre.  

Kvinnorna efterfrågar kunskapstjänster 

Den insikten bar han med sig till sitt nästa uppdrag som VD för Norra skog, där han såg en stor potential till förbättring. 

— I verkstadsindustrin såg jag jämställdheten ur ett arbetsgivarperspektiv, på Norra skog blev även affärsperspektivet viktigt. Många kvinnor äger skog, men låter mannen sköta snacket med affärsrådgivaren, som ofta också är man. Våra rådgivare, som vi kallar skogsinspektor, började vända sig till kvinnorna, samtidigt som vi intervjuade dem om vad de saknade i vår tjänsteportfölj. Svaret blev lättillgängliga tjänster som t.ex kunskapstjänster och skogsekonomiska tjänster, och inte enbart skogsbrukstjänster. 

Kvinnorna vill känna sig trygga i rollen som aktiva skogsägare. De vill dessutom delta i kurser med andra kvinnor, för att slippa känna sig förminskade när män förklarar ”hur det ligger till”.  

— Nu har vi 8000 personer som varje år går våra kurser i skogsvård, skogsekologi, brandsläckning i skogen osv. Utbildningarna startar på webben och slutar i skogen. Intressant är att utbildningarna även lockar massor med män. De har minst lika stort behov av kunskap, men frågar inte om den, utan har en uppfattning om att de ska klara sig själva, säger Pär Lärkeryd. 

Kvinnorna stannade inte 

Han insåg tidigt att det krävs mer än att öka antalet kvinnliga anställda för att uppnå verklig förändring. 

— Fram till för några år sen fanns mycket av de begränsande strukturerna och normerna kvar i Norra skog. Vi gjorde försök att rekrytera fler kvinnor, men frånfället blev stort, de stannade inte någon längre tid. Vi fick backa. Det tog tid, men nu är det på plats och männen i organisationen förstår och rollspelet funkar. I vår fältorganisation har vi idag ca 120 skogsinspektorer och har gått från 11% kvinnor 2021 till 18% 2023. Just nu har vi 24% kvinnor bland våra senast rekryterade. I skogsbranschen är snittet 9%, berättar han. 

Jämställdhetsarbete i praktiken 

För att jämställdhetsarbetet inte skulle begränsas till styrelserummet, utan sippra ner i resten av organisationen, tog Pär Lärkeryd bort företagets jämställdhetskommitté. Istället utsågs en jämställdhetsambassadör bland medarbetarna på varje arbetsställe med fler än tio medarbetare.  

— Ambassadörerna får extra kunskap, för att i sin tur kunna ge stöd åt den lokala chefen – vara ett bollplank – men inte en jämställdhetspolis. Dessa båda bjuds regelbundet in till möten med mig och vår HR-chef. Vi jobbar efter en handlingsplan och ställer oss frågan vad de har lyckats med sedan sist, förklarar Pär Lärkeryd. 

När de ses nästa gång nu i vår ska vi jobba fram fram ett antal dilemma-case utifrån verkliga händelser, berättar han. Hur ska man exempelvis reagera när en skogsägare (äldre man) ber den kvinnliga rådgivaren gå före honom och den manliga rådgivaren ”så att de får något vackert att titta på”? Eller när en manlig skogsägare dyker upp på ett av företagets skogskontor och frågar ”varför är det ingen här?”, när han möts av en kvinnlig rådgivare. Ska man skälla ut kunden, låta chefen ta det eller tiger man för att inte äventyra affären? 

Pär Lärkeryd delar med sig av ännu ett intressant exempel på hur jämställdhetsarbete kan se ut i praktiken: 

— En bra grej är rollspel. Anlita improvisationsskådisar, låt dem observera er i det vardagliga arbetet. Låt sedan medarbetarna skriva ner något de kan råka säga eller göra, utan att mena illa. När improvisationsskådisarna spelar upp små scener utifrån det som står på lapparna blir allt väldigt tydligt. Medarbetarna får fundera över hur agerandet påverkar de kvinnliga kollegorna, berättar han. 

Ett gott råd Pär Lärkeryd gärna ger andra företag som står i början av sitt jämställdhetsarbete, är att integrera jämställdhetsfrågorna i sina ledarutbildningar. 

— Det är jätteviktigt att utbilda ledarna, finns det en kork däruppe kommer inget ner. Låt inte jämställdhet bli en ytlig översikt som man pratar pliktskyldigast om. Kom också ihåg att inte skuldbelägga, genuskunskap är inget vi föds med – man måste få kunskapspåfyllnad.