Uppmärksammat fall drivs vidare som principmål av LRF

Äganderätten har varit omdebatterad i höst, i samband med rättsfall kring artskyddet och det pågående arbetet i grundlagskommittén. Debatten intensifierades när Kristofer Stigen i Bollebygd nekats ersättning för ett avverkningsförbud kopplat till en tjäderspelplats. LRF driver nu fallet som ett principmål för att stärka skogsägares rättigheter.

Äganderätten har under sommaren och hösten varit en högaktuell fråga. Mycket på grund av att regeringen under juni 2023 tillsatte en grundlagskommitté, med riksdagsledamöter från samtliga partier, som fick i uppdrag att utreda samt föreslå ändringar och eventuella tillägg till delar av grundlagen. Bland annat med syftet att tydliggöra vissa grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen för att komma till rätta med t.ex. artskydd och situationer där markägare drabbats av intrång och fråntagits rätten att bruka sina marker, utan att få ersättning.

Markintrång utan ersättning

En av de som drabbats av just detta är Kristofer Stigen i Bollebygd som är en av Sveriges 300 000 familjeskogsbrukare. Han blev, av Skogsstyrelsen, förbjuden att avverka delar av sin skog på grund av en tjäderspelplats. Eftersom tjädern är skyddad enligt artskyddsförordningen fick han endast tillåtelse ta ned vissa träd i avverkningsområdet genom så kallad plockhuggning och behöver även lämna delar av området helt orört. Något som skulle innebära en mycket stor ekonomisk förlust för Kristofer då han inte heller erbjuds ersättning för det han går miste om.

I Högsta domstolen togs förra året ett snarlikt fall upp. Då fick uppländska Hargs Bruk, i samband med att de förbjöds avverka skog på grund av tjäder, rätt till ersättning. Med stöd i denna dom drev Kristofer sitt ärende vidare och stämde staten för att få ersättning. Men mark- och miljödomstolen i Vänersborg valde att tolka HD-domen på ett annat sätt än Kristofer. Domstolen menar att den begränsning som satts av Skogsstyrelsen, i form av att han får plockhugga vissa träd, inte kan anses avsevärd och att Kristofer därmed inte har rätt till ersättning.

Utöver att Kristofer varken får avverka skogen eller erbjuds ersättning, behöver han dessutom betala statens rättegångskostnader. Så trots att det är Kristofer och hans familj som genom sin skogsskötsel skapat förutsättningarna för tjädrarna berövas han nu, under förevändningen att skydda djur och natur, på miljonbelopp.

LRF stöttar den fortsatta processen

Med anledning av domens utfall och hur den kan komma att användas som rättesnöre i snarlika rättsprocesser med andra skogsägare väljer nu LRF att, gemensamt med Södra Skogsägarna, stötta Kristofer när han driver fallet vidare till Mark- och miljö-överdomstolen som ett så kallat principmål.

Åsa Hill, jurist på LRF, är en av de som varit delaktiga i beslutsprocessen att stötta Kristofers ärende som principmål.

- LRF stöttar varje år ett antal principiellt intressanta juridiska processer med syftet att klarlägga bilden av rättsläget på olika områden och få viktiga frågor prövade, för att i förlängningen öka rättssäkerheten för medlemmarna och arbeta för förändringar av lagstiftningen. Att staten som i Kristofers fall gör anspråk på marken utan att erbjuda ersättning är minst sagt rättsosäkert och hör inte hemma i en rättsstat. Och eftersom vi har en stor mängd enskilda skogsägare i Sverige, varav många är LRF-medlemmar, anser vi att det är viktigt att fallet drivs vidare och prövas i högre instans. Ambitionen är givetvis att Kristofer ska få rätt och att vi kan förekomma fler liknande fall framöver, säger Åsa.

Läs mer om LRFs arbete med grundlagskommittén och om principmål.