Tydligare spelregler och villkor ökar energin

Det gotländska lantbruket ligger i framkant med stort fokus på energifrågorna. Drivkraften är att stärka den egna självförsörjningen utifrån beredskapssynpunkt men också för att möta klimatomställningen.

På Almedalen presenterar LRF Gotland resultaten från den undersökning som gjordes hos 100 företagare under våren. Frågorna gällde i första hand energiområdet eftersom detta är en av de största kostnaderna men även den utgiftspost som lantbrukaren på egen hand kan påverka.

Sex av tio lantbrukare vill börja producera och/eller utöka sin befintliga energiproduktion av energi. Hela 63 procent anger sänkta energikostnader som det främsta skälet medan 36 procent lyfter positiva miljöeffekter. Samtidigt finns det betydande hinder som bromsar lantbrukets investeringar. 

Var tredje företagare har svårt att få loss medel för finansiering. Fyra av tio uppger att kalkylen inte går ihop, det lönar sig inte. För att påbörja eller öka energiproduktion i företaget önskar fyra av tio ett riktat stöd till energiinvesteringar, nästan lika många önskar ett högre pris vid försäljning av energi medan en fjärdedel av de tillfrågade önskar tydliga och långsiktiga politiska förutsättningar inom energiområdet.

Budskapet från lantbruksföretagarna på Gotland är att de känner behov av att stärka den egna självförsörjningen utifrån beredskapssynpunkt men också en nödvändighet att möta klimatomställningen. Varannan gård har redan sett till att de klarar att hålla i gång sin produktion under minst 24 timmar vid ett eventuellt strömavbrott. Fler vill gå samma väg.

– Detta visar att lantbruksföretagare på Gotland är realister och lever nära en säkerhets- och samhällspolitisk situation som påverkar och präglar dem. Men här behöver myndigheter och politiken ge långsiktiga och stabila förutsättningar inom energi och beredskapsområdet, säger Kristian Petersson, sakkunnig energi på LRF.

– Vi ser tydligt att lantbruket vill göra en grön omställning, satsa på energieffektivisering, ökad energiproduktion och lokal energilagring via batterier på gårdsnivå. Med tydliga villkor kan det på kort tid bli stor skillnad, menar Petersson. 

Om RME och HVO skulle ligga på samma prisnivå som diesel skulle öns lantbrukare välja dessa fossilfria bränslen framför diesel i sina maskiner och fordon. Det uppger sju av tio, vilket skulle sänka klimatavtrycket rejält.

Många har också medvetet jagat energitjuvar i sina verksamheter. De tre främsta åtgärderna har varit att se över och byta ut belysning och armaturer men även trimma uppvärmningen och mer effektiv körning på åkrar och gärden. Men hjälp av GPS kan den totala körsträckan minska och därmed bränsleåtgången.

Men hur skiljer sig bönder på Gotland från de på fastlandet?

– Medlemmarna på Gotland ligger i framkant. På fastlandet vill varannan satsa på energiproduktion. Här är det 6 av 10. Gotlänningarna har redan känt på klimatförändringarna men också insikten att de måste rusta för att stärka den egna beredskapen. Annars följs de åt rätt väl, summerar Petersson.