Tre miljoner tallrikar mat om dagen

Ann-Kristin Sundin
Ann-Kristin Sundin, nutritionsexpert på LRF Mjölk

Under 2024 och 2025 har Livsmedelsverket arbetat fram nya svenska kostråd som ligger till grund för vad som serveras i skola, vård och omsorg, och som i förlängningen påverkar vår inhemska matproduktion. Nu lanseras kostråden och Ann-Kristin Sundin, nutritionsexpert på LRF Mjölk, summerar framsteg och orosmoment.

Vilken betydelse har de svenska kostråden för LRF:s medlemmar?

De svenska kostråden ligger till grund för riktlinjer för offentlig måltid som i sin tur är mycket viktiga för barn, sjuka och äldre som behöver serveras näringsrik och god mat. Men de har också en bredare påverkan som handlar om Sveriges matproduktion och beredskap. Det är tre miljoner tallrikar mat om dagen som serveras i offentlig verksamhet och då spelar det stor roll vad som köps in i kommuner och regioner till den offentliga tallriken, säger Ann-Kristin. Det behöver helt enkelt vara så mycket svenska råvaror som möjligt och det vi klarar av att producera med de förutsättningar som finns i Sverige. Då kan också våra medlemmar fortsätta bedriva sin samhällsviktiga verksamhet och göra viktiga investeringar för att kunna producera mer mat, bygga upp vår beredskap och möta en rad andra mål inom till exempel hållbarhet.

Viktigaste skillnaderna vi kan se jämfört med de tidigare kostråden?

- Vi ser det som en stor vinst att Livsmedelsverket betonar vikten av svenska livsmedel. Man framhåller också att svenskt kött är fördelaktigt ur ett miljöperspektiv jämfört med importerat, och tar också hand om handelspolitik- och beredskapsperspektivet i själva underlaget.

Regeringen gav i december ett förändrat uppdrag till Livsmedelsverket, vad handlade det om?

- Regeringen ville att Livsmedelsverket skulle fördjupa sin analys gällande rådet för konsumtion av rött kött och charkprodukter i de svenska kostråden där rekommendationen går från 500 gram till 350 gram rött kött i veckan. Uppdraget var att undersöka effekterna av det förändrade rådet på folkhälsan, livsmedelsproduktionen, klimatet, den biologiska mångfalden och livsmedelsberedskapen.

- Resultatet av det landade i att rådet om att helst inte äta mer än 350 gram rött kött per vecka kvarstår. Man menar från Livsmedelsverket att kostrådens påverkan på befolkningens matvanor är ganska liten, och att den eventuella påverkan som råden kan ge på till exempel livsmedelsproduktion och beredskap är mindre än de positiva effekterna på folkhälsan i form av minskade dödsfall i cancer, hjärtsjukdom och diabetes. Man vill helt enkelt tona ned kopplingen mellan kostråden och förutsättningarna att producera livsmedel i Sverige, vilket vi menar är olyckligt eftersom det på sikt kan få till följd att vi får sämre förutsättningar att inte minst hålla en hög livsmedelsberedskap.

Finns det några orosmoment som kan följa med i nästa steg till riktlinjerna för offentlig måltid?

Ett orosmoment är att hur man kommer att göra med köttet i offentlig måltid. Barn, sjuka och äldre är helt beroende av maten som serveras inom den offentliga verksamheten är rik på näring, som är lätt att ta upp. Den kanske mest kända skillnaden mellan kött och baljväxter är järnet, där järnet i bönor är så hårt bundet att man i praktiken nästan inte kan räkna bönor som en järnkälla. Trots det lyfts baljväxter i allmänhet, inklusive bönor, upp som goda källor till denna mineral. Många känner inte till denna utmaning med just bönor - som ju annars är en mycket hälsosam baljväxt, inte minst tack vare högt innehåll av fibrer – och byter man ut kött mot bönor, så finns en överhängande risk för att maten i till exempel våra skolor inte längre blir så näringsrik som den behöver vara.

När man tar fram riktlinjerna för offentlig måltid är det helt enkelt viktigt att ta hänsyn till hur väl vi kan tillgodogöra oss näringen i maten för att säkra att sårbara grupper som barn, sjuka och äldre serveras mat som främjar deras hälsa. Det inkluderar animalier i allmänhet och kött i synnerhet.

Vad händer nu?

LRF fortsätter bedriva vårt arbete för att bidra till att den offentliga måltiden blir balanserad, näringsrik och hälsosam. 12 maj kommer Livsmedelsverket hålla ett webbinarium med förslag till nya Nationella riktlinjer för måltider i skolan. Webbinariet är öppet för alla men riktar sig i första hand till yrkesgrupper inom måltidsverksamhet och skola, aktörer i livsmedelsbranschen, intresseorganisationer och berörda myndigheter. LRF deltar på webbinariet och kommer också svara på den remiss som går ut.