Kontakta Länsstyrelsen och banken
2023-06-22
Med beredskapsgrupp nationellt och samordnare regionalt har LRF organiserat sig tidigt under denna torka. Det märks även att myndigheter och företag inom den gröna näringen är bättre förberedda än 2018. Men läget är utsatt och det krävs en hel det kreativitet för att få fram foder.
Läget är knivskarpt. Det kunde ingen undgå när beredskapsmötet till följd av torkan hölls på Vreta Kluster. Första vallskörden gav mellan 10 och 70 procent mot normalt. Det råder stor säkerhet om andra och tredjeskörden. Knappast någon tillväxt på beten eller i vallen den närmaste tiden. Samtidigt har slaktkön tredubblats.
”Det är stora variationer i länet. Några har bara fått 2 millimeter regn på åtta veckor. Andra 25 millimeter, meddelade Karin Oscarsson, samordnare för LRFs regionala krisarbete som arrangerade träffen där aktörer från hela gröna näringen mött upp. Informationsmötet filmades också av Vreta Kluster. Länken finns här nedan.
Det råder brist på grovfoder i stora delar av länet och risken för halmbrist är överhängande.
Den tidigt sådda vårsäden verkar ha kunnat etablera sig medan de som sådde sent har drabbats av stora torkskador. Även höstsäden har svårt, den är kort, brådmogen och har svårt att ta upp växtnäring i torkan. En del har gått till helsädesensilage.
Bilden förstärktes av Länsförsäkringar som konstaterar att vi fått vänja oss vid ett nytt väder: Fler och längre värmeböljor med längre perioder av torka men även längre växtsäsong. Samtidigt har vintrarna blivit mildare och blötare med ändrade flöden i vattendrag. Ökande temperaturer i luft och vattenleder till skyfall med åska, storm och hagel vilket direkt påverkar livsmedelsproduktionen och sjukdomsspridning.
Men vad gör vi då?
LRF har tillsatt en beredskapsgrupp på nationell nivå och även regionala kontaktpersoner; Karin Oscarsson för torka och Anna Åman för skogsbrand. Lägesbilden i Östergötland redovisas i veckovisa avstämningar med Länsstyrelsen. Denna sprids snarast till LRFs medlemmar och förtroendevalda politiker, kommuner och media.
Sedan 2018 har LRF haft en beredskapsgrupp som arbetar med att förbereda inför en eventuell torka. Denna aktiverades fullt ut redan i maj, när första tecknen på torka dök upp, LRF har täta lägesuppdateringar med departementet, Jordbruksverket och andra myndigheter
Som medlem kan man också aktivera sig. En Checklista om torka har tagits fram och SV har en Beredskapskurs med temas som Beredskap på gårdsnivå, Lokal samverkan samt Gården och samhället. Karin Oscarsson betonar att det är viktigt Att förstå riskerna i respektive fastighet för att sen titta på helheten av området
På mötet redogjorde Länsstyrelsen över de inriktningsbeslut som tagits för att ge djurhållande bönder möjligheten att få tag i foder: Skörd av bevuxen träda i kompensationsområde före 1 augusti, Slåtter av betesmarker, Skörd av slåtterängar genom bete eller slåtter (även före 1 juli) samt Tillskottsutfodring i betesmarker och slåtterängar.
Läs mer om möjligheterna och kontakta Länsstyrelsen
Ulrik Lovang berättade att de har en hög efterfrågan på foder, men nästan inget att förmedla. Han gav däremot en lång rad tips på hur lantbrukare kan få fram foder till sina djur. Leta aktivt och nära, för att få ner transportkostnaden. Så i mellangröda som havre och skörda under senhösten ta halmen från tröskgrödor som havre, ärter, och raps med mera.
Linnea Hjortbrant från J-O Brink delade med sig av kreativa foderblandningar, där kon kalkylerade näringsinnehåll och tillgång så att det räcker längre. ”Idisslare är fantastiska djur som kan äta lite vad som helst bara de har rätt beståndsdelar att jobba med.”
Blanda in halm och kraftfoder till alla djur. Välj spannmålslag med mindre stärkelse så som korn och havre. Lutat vete blir basiskt och har en längre passagehastighet. Välj klenare proteinmixar, koncentrat och färdigfoder som tar mer plats i foderstaten och hacka inte halmen - den behövs och har ett fodervärde, det var några av hennes tips.
Även Länsförsäkringar bank var på tårna som vill att bonden ska ha en tät dialog med rådgivare och sin bank. För framtiden ser de gärna strategiska investeringar i bevattningsanläggningar och dammar Skjuta på andra investeringar och hitta alternativa intäkter, till exempel avverkning av skog, som kan stärka balansräkningen och skapa en buffert.
Se sändningen från mötet via YouTube
