Toppkandidaterna i EU-valet: Så vill vi jobba för svenska mjölkbönder i EU

Emma Wiesner, Centerpartiet 

1. Hur kommer du att jobba för svenska mjölkbönder i EU? 

– Jag vill fortsätta som ledamot i jordbruksutskottet och där arbeta för att minska regelbördan kraftigt, försvara mjölkproduktionen från klåfingrighet, möjliggöra för fler inkomstströmmar till jordbruket samt kämpa för högre djurskyddskrav i hela EU, så att resten av EU:s lantbrukare kommer upp till de svenska djurskyddskraven, 

2. Just nu pågår en översyn av skolmjölksstödet i EU. Vad tycker du om skolmjölksstödet? 

– Skolmjölks- och skolfruktprogrammens effektivitet är låg, och stödet till skolmjölk har en begränsad effekt. Oftast skulle mjölken i de flesta fall ha köpts in även utan EU:s stöd, så det blir ett dödviktsstöd. Skolmjölksstödet har dessutom höga administrativa kostnader som EU i liten utsträckning subventionerar. Jag och Centerpartiet tycker det är viktigare att fokusera på att stärka konkurrenskraften för lantbrukarna framför att höja skatterna i syfte att öka stöden för skolmjölk och frukt. 

LRF Mjölks kommentar: 

Vi delar inte Emmas och Centerpartiets bild av skolmjölksstödets ineffektivitet. LRF Mjölks undersökning bland Sveriges kostchefer från 2023 visar att skolmjölksstödet behövs i skolorna. Kostchefer i 1 av 3 kommuner svarar att mjölkserveringen skulle minska eller upphöra om skolmjölksstödet skulle försvinna helt.  

Vi håller däremot med om att skolmjölksstödet behöver förenklas. 65 % av kostcheferna tycker att stödet är mycket svårt eller svårt att ansöka om. Det är viktigt att göra administrationen enklare så att skolor även fortsättningsvis vill ta del av stödet. Så länge stödet överskrider kostnaden för administration så bör det vara självklart att kamma hem pengarna till Sverige. 

3. Ett normalt svenskt mjölkföretag har ungefär mellan 650 och 800 regler att följa. Hur kommer du att jobba med regelförenkling i EU? 

– Jag kommer arbeta för att minska antalet regler och kontroller, för att den nya jordbrukspolitiken inte ska innehålla lika mycket administration samt för att politiken ska präglas av långsiktighet, då lantbruk inte är en sektor som kan anpassa sig till nya regler varje år. 

4. Vilken är din favorit-produkt gjord på mjölk? 

– Smör! Allt blir godare med mycket smör. 

Heléne Fritzon, Socialdemokraterna 

1. Hur kommer du att jobba för svenska mjölkbönder i EU?  

Genom att reformera EU:s jordbrukspolitik så att mindre gårdar gynnas bättre och svenska bönders miljö- och djurskyddsarbete premieras. Vi vill också underlätta för generationsskiften. Vi vill också förbättra gödselhanteringen och återfå skattefriheten för den svenska biogasen, som är en viktig inkomstkälla för många lantbrukare. 

Skolmjölken är viktig för att skapa likvärdiga förutsättningar för barn att må bra i skolan. Det är också viktigt för våra svenska mjölkbönder att kommuner och skolor får del av EU:s skolmjölksstöd. 

LRF Mjölks kommentar: 

Det är positivt att Heléne delar vår syn på att skolmjölken är viktig för att skapa likvärdiga förutsättningar för barn i skolan. Skolor som erbjuder skolmjölk till lunchen erbjuder samtidigt bättre möjligheter för barnen att tillgodose sig viktiga näringsämnen under skoldagen. Ett glas mjölk till maten gör det enklare att få i sig tillräckligt med näring. Det visar nya beräkningar som dietisten Paula Frösell har gjort på 20 skolluncher som serverades under en månad i en svensk kommun. Med 2 dl lättmjölk till lunchen når skolbarnen upp till 16 av 17 näringsämnen som de behöver från skollunchen under en dag. Med vatten till lunchen når skolbarnen bara upp till 10 av 17 näringsämnen som de behöver från skollunchen under en dag. Läs mer här. 

– Förenkling och förbättring var två av våra ledord under förhandlingarna om den nuvarande jordbrukspolitiken. Jag kommer att fortsätta det arbetet när vi ska utforma EU:s nya jordbruksprogram 2027. 

4. Vilken är din favoritprodukt gjord på mjölk?  

 – Omelett på ägg och mjölk, och gärna lite grädde! 

1. Hur kommer du att jobba för svenska mjölkbönder i EU? 

– Det måste finnas en grundläggande insikt att EU:s stöd till jordbrukssektorn ska ske med ambitionen att öka lönsamheten för näringen. Vi vill lyfta kossornas betydelse och värde av följande skäl: 

• Kor kan äta gräs som inte vi kan äta. Av korna får vi både kött och mejeriprodukter som är värdefulla livsmedel. Vi behöver mat för att överleva! 
• Kor stärker vår försörjningsförmåga. De är levande och vandrade beredskapslager och gör oss mindre beroende av import i en osäker värld. Sverige bör öka sin självförsörjning. 
• Betande mular är bra för den biologiska mångfalden. De håller landskapet öppet och ger fjärilar, insekter, blommor och fåglar möjligheter som annars går förlorade.
• Kor ger naturgödsel och detta är något som är en omistlig del vid odling. 

Klimatargumentet mot kor håller inte. En ko äter gräs som innehåller kol och orsakar sedan utsläpp av växthusgaser. Men om gräset inte hade betats av kossan skulle det i sinom tid ha vissnat och förmultnat och kolet hade frigjorts. Detta är en del av kolets naturliga kretslopp – fotosyntes och förbränning. Det är ett systemfel att inte ta detta i beaktande när kossornas klimatpåverkan diskuteras. 

LULUCF som ger stora konsekvenser för hur vi kan använda våra marker riskerar att påverka i första hand vår skogsnäring. Men dessa regler inom markanvändningssektorn skuggar in även på åkermark och betesmark. Vi kräver att LULUCF omprövas. Dels att bördefördelningen ses över, dels att kossans positiva effekter för miljö och livsmedelsförsörjning vägs in när konsekvenserna ska beräknas. 

Den negativa syn på kött som livsmedel som våra nationella myndigheter ibland ger uttryck för får inte spridas till Bryssels folkhälsoarbete. Vi vill se ett politiskt ledarskap som färgar in en grundsyn i Bryssel att nötkött har en välkommen plats i en sund och balanserad kost. 

– Det bör vara kvar. Vi vet att det finns familjer där lunchen i skolan är det viktigaste målet mat för barnen. Mjölk innehåller protein, mineraler och vitaminer - det är ett fantastiskt livsmedel. Men vi har en läxa att göra när det gäller att förenkla möjligheterna att söka stöd. Det är en erfarenhet som inte bara mjölkbönder har fått uppleva. 

LRF Mjölks kommentar: 

Det är kul att Alice och Kristdemokraterna också tycker att mjölk är ett fantastiskt livsmedel! LRF Mjölk håller med om att det behövs förenkling av skolmjölksstödet. Just nu håller EU-kommissionen på med en översyn av skolmjölksstödet som ska vara färdig i december 2024. Vi hoppas att det kommer landa i förslag om förenklingar för de stödsökande i ansökningsprocessen, så att ännu fler kommuner vill fortsätta ta del av stödet. 

Alice betonar också vikten av skollunch för eleverna vilket är mycket riktigt, och vi kan bara tillägga att ett glas mjölk till lunchen, gör lunchen mer komplett näringsmässigt! 

– Det är som kvicksand och vi måste komma bort ifrån detta. Jag följer med stort intresse den utredning som Magnus Oscarsson leder om förenklad kontroll i livsmedelskedjan och vill gärna ta inspiration med mig in i EU-arbetet utifrån detta anslag. Kristdemokraterna vill se ett stående uppdrag hos Kommissionen att avskaffa regelverk som har liten effekt, är svåra att genomföra i praktiken och som skapar stor administrativ börda för företagen. Ledord: En regel in – två regler ut. 

– Öländska jordgubbar med nyvispad grädde. 

Pär Holmgren, Miljöpartiet 

– EU:s stödsystem måste ta höjd för att vi behöver ett levande jordbruk i alla delar av EU. Politiken och stödsystemen måste stärka och värna de små och mellanstora jordbruken. Detta gäller inte minst mjölkgårdarna som har haft det extra tufft. Därför behöver vi skifta bort från systemet med direktstöd som gynnar de största markägarna, och satsa mycket mer på små och medelstora lantbrukare, både för att öka klimat- och miljönyttan och djurvälfärden, men också för att det är enormt sårbart om för mycket av produktionen koncentreras till ett fåtal producenter. Här ser vi också en fortsatt viktig roll för Sveriges beteskrav, som vi vill se även på EU-nivå, då vi ser att det skulle gynna både djuren, miljön, folkhälsan och svenska bönders konkurrenskraft. EU-politiken behöver skapa bättre villkor och ekonomiska incitament som säkerställer att bönder får ordentligt betalt för ekosystemtjänster och djurvälfärd.  

– Historiskt har vi inte stött skolmjölksstödet eftersom vi ansett att det framförallt är en nationell fråga men det har kommit att spela en viktig roll för möjligheten att fortsätta servera mjölk i de svenska skolorna. Detta, tillsammans med förslagen om regelförenklingar och att göra det lättare att välja mer hållbara och lokala produkter, gör att vi kan vi tänka oss en fortsättning på detta stöd. Samtidigt vill vi även fortsatt titta på utformning och storlek på stödet såväl på villkor och hur stödet implementeras. Vi vill till exempel se att kravet på affischer tas bort. Det har varit onödigt krångligt för skolor att kunna ta del av stödet och har inte nyttjats fullt ut.  

LRF Mjölks kommentar: 

– Det är mycket glädjande att Pär Holmgren och Miljöpartiet ser värdet av ett skolmjölksstöd. LRF Mjölks undersökning bland Sveriges kostchefer från 2023 visar att skolmjölksstödet behövs i skolorna. Kostchefer i 1 av 3 kommuner tror att mjölkserveringen skulle minska eller upphöra om skolmjölksstödet skulle försvinna helt.  

9 av 10 kommuner erhåller skolmjölksstöd idag, vilket visar på att det finns ett stort behov. Stödet behöver däremot förenklas. 65 % av kostcheferna tycker att stödet är mycket svårt eller svårt att ansöka om, vilket är alldeles för många. Det är viktigt att göra administrationen för stödsökande enklare så att skolor även fortsättningsvis vill ta del av stödet. 

Självklart ska vi inte ha regler bara för reglernas skull, men regelförenklingsarbete får inte användas som förevändning för att kompromissa med miljö eller mänskliga rättigheter. EU och även Sverige måste vara snabbfotade och hänga med i utvecklingen, så att vi inte har regler som blivit onödiga med tidens gång och se till att det blir enkelt för slutanvändarna, i detta fall lantbrukare och företag inom livsmedelsbranschen, att följa reglerna. Till exempel genom att dessa får stöd men också genom att se till att all information finns på en lättillgänglig plats. Här finns det mycket kvar att göra i Sverige och även inom EU! 

Jessica Polfjärd, Moderaterna 

– Om jag får förnyat förtroende så kommer jag och Moderaterna att fortsätta vårt arbete för att främja Sveriges ca 3 000 mjölkgårdar för att vända trenden med enbart färre och större mjölkföretag. Vi behöver både småskaliga och storskaliga mjölkgårdar och vi vill också höja Sveriges självförsörjningsgrad vad mjölkprodukter som i dagsläget är ungefär 70%. Då måste vi göra det mer lönsamt att bedriva en mjölkgård.  

 2. Just nu pågår en översyn av skolmjölksstödet i EU. Vad tycker du om skolmjölksstödet? 

 – I grunden kan jag tycka att det kanske inte är EU:s primära mål att syssla med att dela ut medel för mjölk, frukt och grönt utan det är något som medlemsländerna bäst kan sköta om själva. Men eftersom vi nu har det system vi har och Sverige har valt att använda det så tycker jag vi ska använda det på bästa ändamålsenliga sätt till förmån för branschen och elever.   

LRF Mjölks kommentar: 

LRF Mjölk är glada för att Jessica och Moderaterna också tycker att Sverige bör nyttja skolmjölksstödet. Det är positivt att det finns ett EU-stöd eftersom ekonomin är en begränsande faktor för flera av de svenska skolorna vad gäller skolmaten. 7 av 10 kostchefer anger att ekonomin är det som framför allt bromsar eller hindrar kommunen från att bibehålla eller öka kvaliteten på skolmaten, enligt LRF Mjölks undersökning bland Sveriges kostchefer från 2023. Detta kan bland annat innebära att vissa skolor avstår från att servera skolmjölk eftersom det blir en kostnadsfråga. Det är mycket välkommet med ett ekonomiskt tillskott till dessa skolor så att de har bättre förutsättningar att fortsätta servera mjölk. 

– Ett mjölkföretags vardag kan vara komplext och krångligt med flera olika regelverk från flera olika myndigheter samtidigt att följa. Ju mer tid företagen måste fokusera på detta desto mindre kan de fokusera på sin kärnverksamhet. Mjölkföretag ingår dessutom i en djungel av regelverk med allt från djurhållning, växtodling och hantering av livsmedel. Det säger sig självt att det behövs tydligare och enklare regler så de kan arbeta utifrån tydliga spelregler.  

 4. Vilken är din favorit-produkt gjord på mjölk? 

 – Standardmjölk.