Tog raka vägen till guld

Susanne Palander och Magnus Olsson och har lyckats med en ovanlig kvalitetsbedrift. På 23 raka år har de nått LRF Mjölks guldmedalj. Stor noggrannhet och lite tur ligger bakom de fina resultaten på ekogården utanför Borlänge.

Få når guldmedaljen så snabbt eftersom varje mjölkning, varje dag i 23 års tid måste vara av den allra högsta kvalitet. Kraven på ”guldmjölken” går alltså längre än vad som är lagstadgat. Men på gården i Tyllsnäs har det rullat på, konstaterar Magnus Olsson.

– Det är kul att ha lyckats! Även farsan fick guldmedaljen och att jobba för kvalitet har alltid varit självklart.

Roligare när alla mår bra

Magnus Olsson började yrkeslivet på olika entreprenadfirmor men efter tio år började han längta efter att bli bonde och ta över gården. Susanne Palander var en ”riktig stadstjej” som också såg fördelarna med livet på landet. I dag har de 80 kor som de sköter med hjälp av en anställd, Åke Landin. Även han är mycket noggrann, berättar Magnus Olsson.

– Det är viktigt att ha bra rutiner och att vi som jobbar med djuren har en känsla för det vi gör. Även om kraven på mjölken är höga har vi stor marginal när det gäller exempelvis celltal, som är ett av kvalitetsmåtten.

Svenska kor är bland de friskaste i världen och på gården i Tyllsnäs är djuromsorgen central. Korna har sedan 1994 gått i ett lösdriftsstall där de rör sig fritt. Skötsel som foder och avel spelar roll för deras hälsa, säger Magnus Olsson.

– Vi har alltid avlat på friska kor, snarare än de som mjölkar mest. Det lönar sig i längden och våra kor mjölkar ändå bra. När djuren mår bra blir det också roligare att jobba.

Rädd om varje komocka

För tolv år sedan lades produktionen om till ekologisk. Det var ett ganska enkelt beslut, säger han. Mjölken betalades bättre, de hade marker som räckte till och det var inte så mycket som behövde ändras i driften.

– Det var spännande att se hur det skulle bli med sådd och mjölk, men det märktes knappt bland korna. Skörden blev bara något mindre så det har funkat bra för oss.

I gårdens miljöarbete ingår också en satsning på solenergi. I höst läggs fler paneler på ladugårdstaken och då producerar gården två tredjedelar av sin egen energiförbrukning. Det gäller att jobba resursklokt, säger Magnus Olsson. Och han tycker att det är missvisande att mjölkproduktionen i dag klassas som miljöfarlig verksamhet.

– Det handlar bland annat om att vi hanterar stora mängder dynga. Men vi tar ju vara på varje komocka, de är värdefulla för oss. Gödsel är pengar och något man måste vara rädd om.

Viktig för mat, jobb och landskap

Samtidigt upplever han att fler har fått upp ögonen för hur viktigt det är med livsmedelsproduktion. Tidigare talades det om att bebygga mark ända ut till gården, men nu vill kommunen värna jordbruksmarken.

– Vår mjölk går till Grådö mejeri och mycket mer närproducerat går det knappt att få. Det är inte rimligt att frakta all mat runt halva jordklotet. De betande djuren håller dessutom landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald, påpekar han.

Gårdarna bidrar också med jobb hos många arbetsgivare. Det gäller allt från mejerier till växtodlingsföretag, åkerier och hantverkare.

– Varje bonde ger närmare sju personer jobb. Man brukar kalla mjölkgårdarna motorn på landsbygden och det stämmer bra, avslutar Magnus Olsson.