Tierpsbygdens LRF är med och startar skogsbrandvärn: ”Det är skitenkelt faktiskt”

Hur började det? Var kom idén ifrån? 

– Vi tänkte att vi skulle arrangera lunchmöten i avdelningen, aktiviteter för att samla ihop oss för att kunna prata om hur man känner om olika saker, vad som händer i bygden. En del av de frågorna som kom upp handlade om omsorg, vilket också togs upp på vårt årsmöte. Då bjöd vi in Håkan Johansson i regionstyrelsen, som jobbar med omsorgs- och beredskapsfrågor. Han berättade för oss om det och det gjorde han med engagemang och det gjorde att vi tog initiativ att fråga om det var möjligt att göra det här i Tierpsbygden, berättar Björn.

Stefan flikar in att det finns ett skogsbrandvärn i Östhammar sedan 2022. En lärdom från uppstarten av det brandvärnet var att snabbare komma i gång i Tierp för att fånga upp intresserade medlemmar och behålla dem.

– I Östhammar började vi med en teoretisk dag som blev lite för lång och tung. Här i Tierp hade vi ett kort informationsmöte och kort därefter en utbildningsdag för de som anmält sig.

Just nu är det 11 LRF-medlemmar som har utbildats, med tre till på gång in. Björn Järpemo fyller i att det är fem till som har visat intresse. Då skulle styrkan landa på 19 personer, vilket är lagom, tycker Stefan.

De som har utbildats har sin personliga skyddsutrustning hemma och Räddningstjänsten håller med materialet på plats vid utbildningar och insatser.

– De som är utbildade och tillgängliga för att göra insatser är anställda som brandvärnspersonal hos Räddningstjänsten. Här har vi redan kompetenta personer som är lantbrukare, problemlösare, man jobbar med lantbruk, man vet vad det handlar om. Vi utbildar dem, vi har dem inskrivna. Så jag kan idag sms:a ut till larmlistan, då kan jag få ut kanske fem personer klockan 14 idag om vi behöver.

Den lokala kopplingen är viktig

Stefan trycker på att den lokala kopplingen för brandvärnet är jätteviktig.

– Brandvärnet försöker hålla lokalt så att det blir mer pang för pengarna. Kort framkörning, mer arbetstid på plats där, så har vi tänkt. Sen har vi också tänkt framåt här att vi ska utbilda lite mera med mer sjukvård. Man blir liksom en sådan här civilinsatsperson hemma, man höjer blicken lite grann. Har jag bra brandskydd på gården? Kan jag ta hand om grannen får hjärtstopp till exempel? Och om du har vatten på din mark, var kan vi hämta vatten, hur tar vi oss dit, är det röjt så vi kommer åt osv.

Ny kunskap och erfarenheter

– Jag har lärt mig väldigt mycket, och då börjar man tänka på ett annat sätt, och pratar mycket mer om de här frågorna. På det sättet så blir det mer kunskap och kontakter. Jag tycker det är bra, säger Björn.

– Det ska vi påpeka också, att när man går med i brandvärnet skriver man inte upp sig för ett visst antal dagar, övningar eller insatser. När man är utbildad och har utrustningen så kan man få frågan om man kan och vill komma till en utbildning, övning eller skarp insats. Kan och vill man åker man.

Öka kontakterna på landsbygden

– Det är också en viktig aspekt av detta att öka kontakten mellan våra medlemmar, och med andra på landsbygden. Vi vet att det finns de som är ensamma, som kanske har det tufft, men inte har kontakt med så många andra. Att vara med i detta kan vara ett sätt att ha mer kontakt, och att andra kan känna av när någon kanske behöver hjälp, att man får ett socialt sammanhang, menar Björn.

Björn Järpemo berättar att responsen från medlemmar var bara positiv. 

– Det var ju kul att lära sig en nytt och ett trevligt gäng. Vi taggar varandra och tycker att det är kul och många tycker att det är viktigt. Och det är jätteviktiga saker det här, att förbereda sig inför om något händer. Om det skulle hänt för ett halvår sedan, vad skulle vi göra då? Nu har vi organiserad form. De ringer, vi behöver så här många man. Ja, men då kommer vi. Det är helt annorlunda, så det gäller att förebygga. Det är ju kanon att kunna hjälpa till våra medlemmar och grannar och alla människor egentligen.

Vad är nästa steg?

– Vi har som vi var inne på några till att utbilda och få in i systemet. Sen är det är att få en utbildningsplan framåt som vi lägger grundas. Vi började med det mest akuta, det var ju då värme och skogsbranden. Så nästa steg är det här, inventera på gårdarna. Vad kan man göra hemma för att höja säkerheten hemma och kunna hjälpa sina medmänniskor? Jag tänker på en HR-utbildning, sjukvårdsutbildning, lite riskinventering på sin gård samtidigt som vi ser vad man har för redskap.

Vad är rådet till andra i LRF som funderar på att skapa ett brandvärn?

– Gör det bara. Gå ihop några stycken och prata med er räddningstjänst. Vår erfarenhet är bara positiv och jag tror att räddningstjänstens också är det. Det krävs inte så mycket. Vi har gått på informationsmöte och en sen utbildning och vi är klara så kan vi hjälpa till. Det är skitenkelt faktiskt, berättar Björn.