Tankar och resonemang kring betesfrågan

Anders Nilsson – Ordförande LRF Laholm och mjölkbonde i Skråmered, Laholm.

Hur ser din besättning av mjölkkor ut och hur håller du dem?

Vi har 330 mjölkkor på lösdrift. Delvis på betesdrift men de får huvuddelen av maten inomhus. Nu under sommaren har de har tillgång till bete dygnet runt men när det är varmt väljer de flesta djuren att vara ute på natten.

Hur skiljer sig er verksamhet idag gentemot hur det såg ut på 80-talet när förordningen om beteskravet kom till?

Vi har kört på lösdrift sedan 1967, så våra djur var inte uppbundna när lagstiftningen kom till. Sedan har det ju ändå hänt en hel del sett till djurvälfärden med moderna stall. Vi har byggt med danska mått med extra breda gångar och väl tilltagna ytor så varje djur har dubbelt så mycket utrymme idag jämför med förr i tiden. Sedan har det även tillkommit isolerade tak, kylsystem och andra förbättringar som höjt standarden avsevärt. 

Hur ställer du dig till den utredningen om bland annat beteskravet som pågår och vad skulle konsekvenserna bli för dig om beteskravet slopades?

Jag har väntat länge på detta och välkomnar utredningen då jag anser att Sveriges mjölkbönder är kapabla att sköta sina djur själva. Min uppfattning är att våra djur mår väldigt bra inomhus. Visst blir de glada när de släpps ut på bete men jag upplever också att det är lite nyhetens behag och att de gärna är inomhus. Framför allt när det är varmt eller regnar. För vår del skulle ett slopat krav inte förändra betesdriften särskilt mycket. Vi kommer ha djur på bete oavsett men det skulle både underlätta verksamheten och förbättra djurvälfärden att kunna anpassa efter omständigheterna och i större mån låta djuren välja själva snarare än att tvingas ut. Sedan skulle det såklart vara väldigt skönt att slippa journalföringen som idag tar mycket onödig tid och energi. 

På vilket sätt skulle en ny förordning utformas bäst för dig och din verksamhet?

Jag ser att den bästa vägen är att släppa kravet helt till en början. Sedan kanske man behöver utvärdera och se om det krävs någon modifikation efterhand. Olika gårdar har ju olika förutsättningar och det finns många olika parametrar att ta hänsyn till. I slutändan tror jag som sagt att vi bönder kan sköta våra djur bra själva och många kommer, trots ett slopat krav, fortsätta ha korna på bete när det passar. Ingen konsument skulle förmodligen märka någon skillnad på antalet djur som är ute på bete. 

Debatten om beteskravet har engagerat stort, varför tror du det är en så känslig fråga? 

Backar man bandet 40 år, till när beteskravet infördes, hade väldigt många någon slags anknytning till lantbruket. Även om de inte hade lantbruk själva hade väldigt många släktingar eller bekanta inom lantbruket. Det har vi inte idag. Rationalisering med större gårdar är ju en naturlig utveckling men samtidigt har det lett till dagens konsumenter saknar kunskap och har en felaktig bild om hur lantbruk bedrivs och vad djuren mår bra av.

Andreas Hansson – mjölkbonde i Getinge, Halmstad

Hur ser din besättning av mjölkkor ut och hur håller du dem?

Jag har 40 mjölkkor på lösdrift. På dagarna är korna ute på betesdrift, men vi har en ganska stor väg intill gården, där de flesta betesfållor är på andra sidan om vägen, så under nätterna när jag inte har lika bra översyn håller jag mjölkkorna inne i ladugården där dem har bra tillgång på mat.

Hur skiljer sig er verksamhet idag gentemot hur det såg ut på 80-talet när förordningen om beteskravet kom till?

Vi var relativt tidiga med lösdrift och körde på det redan under 80-talet. Samtidigt har vi jobbat kontinuerligt med standard och komfort i stallet med bättre luft, inredning, liggmadrasser och så vidare. Så även om vi egentligen inte har haft våra besättningar uppbundna så är det ändå en stor skillnad i djurvälfärd jämfört med hur de var för 40 år sedan. 

Hur ställer du dig till den utredningen om bland annat beteskravet som pågår och vad skulle konsekvenserna bli för dig om beteskravet slopades?

Jag ser positivt på utredningen och tycker att det är bra att den görs. För min egen del kommer jag ha mina kor ute på bete oavsett, så ett slopat beteskrav skulle inte påverka just mig och min verksamhet jättemycket. Men det är klart att det skulle vara tacksamt att ha valmöjligheten att kunnat kunna anpassa efter väder och vind. Sedan skulle det även vara välkommet med möjligheten att eventuellt kunna få mer betalt för att ha korna ute på bete. 

På vilket sätt skulle en ny förordning utformas bäst för dig och din verksamhet?

Jag ser gärna att man öppnar upp för att vi bönder ska ha möjlighet att anpassa mer själva. Jag kommer som sagt ha mina kor på bete oavsett men samtidigt är vi en mindre gård och har bra marker i anslutning till gården vilket ger oss logistiska förutsättningar som inte alla har. Man har ju helt olika förutsättningar från gård till gård. 

Debatten om beteskravet har engagerat stort, varför tror du det är en så känslig fråga? 

En anledning tror jag kan vara att det finns ett stort kunskapsglapp mellan konsument och lantbrukare. De flesta konsumenter vill ju djurens väl men saknar man kunskapen är det nog lätt hänt att man tar till sig av populism och ryktesspridning i stället för fakta. Det är nog vanligt att tro att ett slopat beteskrav skulle innebära att korna kommer låsas in i trånga utrymmen på heltid vilket såklart inte skulle hända. Många skulle fortsätta ha sina djur på bete trots ett slopat krav. Sedan har det ju hänt mycket när det kommer till moderna lösdriftstallar, så djuren har det ju i regel lika bra inomhus också.

Joakim Dannegren – Styrelseledamot LRF Halland och mjölkbonde i Fegen, Falkenberg. 

Hur ser din besättning av mjölkkor ut och hur håller du dem?

Vi har 90 mjölkkor på lösdrift. Ungdjuren får gå på naturbete och mjölkkorna får gå på åkerbete närmare ladugården. Sedan får korna en del mat inomhus också.

Hur skiljer sig er verksamhet idag gentemot hur det såg ut på 80-talet när lagstiftningen om beteskravet kom till?

När förordningen utformades såg verkligheten helt annorlunda ut. I det här området fanns det 15 mjölkgårdar. Idag är det i princip jag som sköter de mjölkgårdarna själv så logistiken är ju en annan. På den tiden var ju de flesta besättningar också uppbundna medan de går på lösdrift med tillgång till liggsängar, större ytor, bättre luftkvalitet och så vidare idag. Standarden är otroligt mycket bättre idag. 

Hur ställer du dig till den utredningen om bland annat beteskravet som pågår och vad skulle konsekvenserna bli för dig om beteskravet slopades?

Jag tycker det är bra att det utreds. Som jag nyss nämnde ser ju gårdarna helt annorlunda ut idag även om landskapet i stort sett är detsamma. Detta påverkar såklart, inte minst i skogsbygder som dessa. Vi har mycket marginell mark, i form av små beten och små åkrar, som riskerar att tas ut ur bruk och beskogas på grund av att logistiken inte går att hantera i dagsläget. Ett slopat beteskrav skulle kunna bidra till att gårdar i skogs och mellanbygd kan utvecklas med fler djur och därigenom sköta mer marker och öka den biologiska mångfalden. Sedan är det klart att det skulle vara bra att ha större frihet att anpassa själv. Det skulle bli väldigt mycket mer praktiskt utan att korna på något sätt skulle behöva få det sämre. 

På vilket sätt skulle en ny förordning utformas bäst för dig och din verksamhet?

Jag ser gärna sett att man tar bort kravet på bete för mjölkande kor. Flexibiliteten hade inneburit större möjligheter för mig att anpassa och utveckla mitt företagande samtidigt som korna skulle ha det lika bra som idag. Jag hade förmodligen fortsatt ha korna på bete även om kravet togs bort men just friheten att anpassa hade underlättat mycket och skulle dessutom kunna innebära merbetalning för det arbete jag redan gör. 

Debatten om beteskravet har engagerat stort, varför tror du det är en så känslig fråga? 

Kosläpp och grönbete är ju nästan något av en sommartradition och har marknadsförts hårt av bland annat Arla med Bregottfabriken. Jag tror att det finns en del okunskap och att många tror att betande djur nu kommer försvinna helt. Sedan tror jag också att många tänker att ett slopat beteskrav kommer innebära att djuren kommer få det sämre när det i själva verket snarare kommer leda till att de delvis får det bättre. Man skulle enklare kunna undanröja klövproblem som kan uppstå på hösten bara för att nämna ett exempel. 

Heléne Gunnarson - Regionordförande LRF Halland och mjölkbonde i Tvååker, Varberg

Hur ser din besättning av mjölkkor ut och hur håller du dem?

Vi har 240 mjölkkor på lösdrift. Nu under sommarmånaderna får de, utöver betesdriften, välja om de vill vara inne eller ute. Även om de har tillgång gräs ute äter de mest från foderbordet. 

Hur skiljer sig er verksamhet idag gentemot hur det såg ut på 80-talet när förordningen om beteskravet kom till?

På 1980-talet var det 38 uppbundna kor jämfört med 240 kor och 4 mjölkrobotar idag, så det ser ut på ett helt annat sätt. Samma sak med djurvälfärden. Det har hänt otroligt mycket med komforten och standard. Tjockare madrasser, bättre ventilation, mer generösa utrymme och så vidare. Man har ju generellt ett helt annat fokus på djurvälfärd idag.

Hur ställer du dig till den utredningen om bland annat beteskravet som pågår och vad skulle konsekvenserna bli för dig om beteskravet slopades?

Jag är väldigt positiv till att utredningen görs. Det är bra att vi undersöker och forskar på om det finns någon skillnad på inne- och utevistelse samt hur det påverkar djuren. Vår verksamhet skulle i mångt och mycket vara densamma även med ett slopat beteskrav men det vore givetvis bra att ha större frihet och mer flexibilitet. Dels sett till vad vi tror är bäst för djuren och deras välmående, men även sett till att vardagen blir mer praktisk i form av exempelvis mindre journalföring. 

På vilket sätt skulle en ny förordning utformas bäst för dig och din verksamhet?

Att slopa kravet helt och sedan följa upp status efter hand tror jag hade varit bästa sättet att gå till väga. Men även om man i slutändan inte skulle få till ett helt slopat krav skulle det ju fortfarande vara önskvärt att få mer flexibilitet och större möjlighet att anpassa efter vilka förhållande som råder. Redan idag finns en viss flexibilitet inom landet då vi har olika perioder för hur länge djuren ska vara ute. 2, 3 och som i Halland, 4 månader. För min egen del skulle jag gärna ha friheten att anpassa efter väderlek. Regnar det mycket i några dagar blir det lätt söndertrampat där korna går ut och in. Sedan skulle vi gärna ha möjligheten att vänja kalvarna mer långsamt innan man skickar ut dem på bete. Att i lagom omfattning hålla dem i en hage med bra bete och sakta men säkert få in en stängselvana. Som det är nu ser vi ofta att de tappar mycket i tillväxt. Men sedan är det klart att de finns många fler aspekter och att olika gårdar ser olika fördelar. Jag tror till exempel att många också skulle önska större flexibilitet vid seminering av kvigor.

Debatten om beteskravet har engagerat stort, varför tror du det är en så känslig fråga? 

Glada kor på betessläpp är ju för många en idyllisk sommarsymbol men att kor skuttar och blir glada när de byter boxar också är nog inte särskilt många konsumenter medvetna om. Kombinationen av okunskap och den känslomässiga anknytningen många har till kor på bete gör ju att utgångsläget i debatten blir lite fel. I tillägg verkar många gärna vilja få det till en ”stor och liten”-fråga medan jag snarare anser att det handlar om fall till fall. Man har ofta olika förutsättningar oavsett storlek och behöver få friheten att anpassa därefter. I slutändan vill de allra flesta ha friska, krya djur och många skulle fortsätta ha djuren på bete.

Gustav Kämpe - Styrelseledamot i Svensk Mjölk, förtroendevald Mjölkdelegationen och mjölkbonde i Karlsborg. 

Hur har ni i Svensk Mjölk och Mjölkdelegationen resonerat i frågan om beteskravet och hur har tankarna gått när ni fört upp den på agendan? 

Frågan om beteskravet har drivits i 10 år inom Svensk Mjölk och Växa. Tidigare har det varit ett svårt att föra upp den på agendan rent politiskt men nu, i samband med Tidö-utredningen om ökad konkurrenskraft, såg vi att vi har en möjlighet. Då svenska bönder konkurrerar på en internationell marknad anser vi att beteskravet blivit en konkurrenshämmande faktor. Vi har goda förutsättningar att öka produktionen i Sverige och ett slopat beteskrav skulle bidra till detta utan att medföra en sämre djurvälfärd. Utöver konkurrenskraft tycker jag också det är värt att lyfta att den svenska mjölkproduktionen ofta har lägre klimatpåverkan än i de flesta andra länder. Sedan skulle en ökad mjölkproduktion också innebära mer ungnöt som kan hålla landskapet öppet och restaurera betesmarker och därmed öka den biologiska mångfalden. Så det finns flera positiva aspekter av ett slopat beteskrav.  

Var ni beredda på den debatt som uppstått? 

Ja, det är ju en känslig fråga som många nästan reagerar reflexmässigt på. Vi var såklart förberedda på att utredningen och betesfrågan skulle bli omdiskuterad, samtidigt anser vi att det är hög tid att försöka öka allmänhetens kunskap i frågan och lyfta hur modern djurvälfärd fungerar i praktiken. Än så länge är de mest NGOs som uttalat sig kritiskt om utredningen och jag kan tycka det är synd man inte kan avvakta tills utredningen är klar. Samtidigt är det väl en del av deras påverkanskampanj och strategi.  

Just djurvälfärden är kanske inte helt oväntat brännpunkten i debatten, hur resonerar ni kring den? 

Förordningen om beteskravet kom till i en helt annan tid där de flesta besättningar var uppbundna med en standard som är långt ifrån hur stallar byggs idag. 2024 finns inte något behov av ett beteskrav längre. Svenska mjölkgårdar ser helt annorlunda ut och djurvälfärden är på en helt annan nivå. Många bönder upplever att djuren mår väldigt bra inomhus, i många fall till och med bättre. Vilket ska bli intressant att se om studien ”Djurvälfärd 365” kommer att bekräfta. Samtidigt kvarstår utmaningen i att förmedla detta till allmänheten och överbrygga avståndet mellan konsument och bonde.  

Vad skulle konsekvenserna bli för dig personligen om beteskravet slopades? 

För min egen del är ju den stora fördelen att jag skulle få större handlingsfrihet och kunna anpassa mer, framför allt efter väder. Sedan har vi mycket naturbete på våra marker där kvigor och sinkor betar, där ser jag inga ändringar. Jag kommer också att behöva förhålla mig till mejeriernas marknadskrav.

Pontus Widell
regional kommunikatör LRF Väst
pontus.widell@lrf.se  
010-184 26 28