Svenskt lantbruk är en framtidsbransch

När Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för LRF gästade förtroendemannaträffen på Berga Gård spände hon bågen och tog sikte på framtiden.  Här ser hon en ökad inhemsk livsmedelsproduktion, ökad lönsamhet på gårdsnivå och svensk mat på export.

– Jo, det är jättetufft just nu. Vi lever i utmanande tider men också i spännande tider. Vi har en omvärld som lider av klimatomställningen. I flera länder kommer det bli svårt att odla och producera livsmedel. Men här finns förutsättningarna, konstaterade Anna Karin Hatt.

Runt ekvatorn och i södra Europa blir det allt svårare att producera. Samtidigt kommer befolkningsutveckling kräva ökad produktion av hållbara livsmedel. Det är också uppenbart att vi behöver ersätta det fossila bränslen med förnybar energi. Hållbara byggmaterial som trä i alla dess former kommer att ersätta stål och betong. 

– Vi sitter på lösningarna. Vårt jord- och skogsbruk ligger i framkant och kan leverera. Vi märker att många lyssnar på oss och förstår att vi är en samhällsviktig verksamhet. De ser att Sveriges självförsörjningsgrad är för låg. Ur ett beredskapsperspektiv måste den höjas, säger Anna Karin.

Nu pågår en översyn av livsmedelsstrategin. Här stället LRF krav på staten och myndigheterna att de ska skapa förutsättningar för en ökad livsmedelsproduktion. Sverige hindras inte av EU att sätta högre mål. Det har redan Finland. Sverige sätter sina egna mål, mått och siffror.

Vi har det som behövs för hållbar livsmedelsproduktion. God jordhälsa, ett svalt klimat som gör att vi kan använda lite växtskyddsmedel. Vi har oftast regn i lagom omfattning och vatten i landskapet. När andra länder använder 70 procent för matproduktion förbrukar vi tre procent. Vår djurhållning ligger i framkant med låga användning av antibiotika.

– Stora delar av det som det övriga samhället behöver har vi. Skogarna växer så att det knakar, trots stora uttag. Det kloka förvaltandet i familjeskogsbruken är en framgångsmodell. Vi kan leverera till byggandet och energisektorn, fånga och lagra koldioxiden som samhället släpper ut och vara den förutsättning som behövs när samhället gör sin hållbarhetsresa, betonade Anna Karin.

Hon lyfte även fram djurhållningen som en del av lösningen. Förutom att producerar viktiga proteiner ger de oss, genom beten en artrikedom med biologisk mångfald och gödsel som utveckla mullhalten, producerar biomassa och bilder in kol. Djurhållningen är dessutom en motor för landsbygden med arbetstillfällen.

Så lyfte hon fram konsumenternas förtroendesiffror för den gröna näringen. Tre av fyra har stort förtroende för den svenska bonden och lantbruket. Två av tre ger sitt förtroende för de svenska familjeskogsbruken. 

Bland siffrorna fångade hon även det Gröna näringslivsindexet (GNI) som landar på 92 procent, ganska nära nivån där allt är ok. Mätningarna baseras på intervjuer med tusentals lantbrukare i våra olika branscher. Skogsägarna är riktiga optimister liksom entreprenadföretagen. Trädgårdsnäringen håller på att återhämta sig medan animaliesidan och spannmålsbönder har det kämpigt.

– Det är den dyraste sådden någonsin. Höga insatsvaror, skenande priser och höga räntor. Lägg till extremvärdet. Även om vi inte kan rå på vädret har vi en del att göra. Vi kan förbättra våra förutsättningar genom att dika, bygga bevattningsdammar och säkra upp våra system så vi kan kontrollera vårt vatten. Sverige måste öka sin produktion och vi måste fokusera ännu mer på lönsamheten, sa Anna Karin som vill stärka efterfrågan och höja betalningsvilja för svenskproducerat.

Detta ska ske genom ökat tryck på staten i form av livsmedelsstrategin med ökade inköp från offentlig sektor och HORECA (hotell, restaurang och catering). Men också en aktivare handel som bättre lyfter fram och erbjuder hushållen ett inhemskt utbud.

Tidigare under dagen gjorde Anna Karin Hatt en rundresa i Örebro län och besökte flera gårdar. Detta för att skapa sig en bild av situationen bland medlemmar och livsmedelsproducenter. På Hidinge Gård ordnades även en pressträff.