Svensk Mjölks årsstämma: Vind i seglen för mjölkbranschen

Dan Ericsson, statssekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren på Svensk Mjölks årsstämma.
Dan Ericsson, statssekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren på Svensk Mjölks årsstämma.

”Att utveckla en stolt, hållbar svensk mjölknäring med växtkraft” är Svensk Mjölks uppdrag. På årsstämman, som hölls den 12-13 juni i Stockholm, kunde man nöjt konstatera att det är precis det som händer just nu. Intresset för, och växtkraften i, svensk mjölkproduktion är större än någonsin.

Statssekreterare Dan Ericsson och Donald Moore, Executive Director för amerikanska Global Dairy Platform, var inbjudna som gästtalare. Här kan du läsa ett sammandrag av Donald Moores föredrag. Anders Rolfsson (Skånemejerier), ledamot i både Svensk Mjölk och LRF Mjölkdelegation, tog rollen som mötesordförande. Han gladdes åt att många yngre vågar starta från noll på just mjölkproduktion. 

– Vi ska fortsätta visa alla goda exempel och prata positivt om livsmedlet mjölk, sa han. 

LRF Mjölk spår ännu mer vind i seglen  

Svensk Mjölks opinionsarbete går huvudsakligen via LRF Mjölk och Peter Kofoed, chef för LRF Mjölk och Elvira Forsström, Näringspolitisk expert på LRF Mjölk, fick tillfälle att berätta om arbetet med fokusområdena. 

Peter Kofoed visade hur antalet gårdar kommer minska med 36% och antalet kor med 5% fram till 2033 om inget görs. Däremot kommer mjölkinvägningen att öka med 9%, vilket beror på att avkastningen ökar. 

– Vi i mjölkbranschen har en hel önskelista med åtgärder, bland annat ett investeringsstöd som inte kräver att man utökar antalet kor vid nybyggnation. Och om vi får igenom vår önskelista ser jag inget hinder för att mjölkinvägningen kan öka betydligt mer till år 2033, sa han. 

Elvira Forsström tog vid och räknade upp åtgärder som LRF Mjölk just nu lyfter och bevakar; lantbrukarnas regelbörda med behovet av en gårdsapp (en väg till gården), beteslagstiftningen, avskogningsförordningen, vattentillstånd för uttag av vatten på gårdarna, skolmjölksstödet och skolmatsfrågan (som ingår i den komplexa dairy matrix-diskussionen). 

I en punkt lite senare i programmet berättade Ann-Kristin Sundin, Nutritionsexpert på LRF Mjölk, om 2023 års satsning på en oberoende Skolmatskommission. Införande av en nationell skolmatspeng, ett kunskapslyft för näring, måltider, hållbarhet samt jämnare energiintag under dagen är några av förslagen i Skolmatskommissionens slutrapport.  

Växa Sveriges arbete med djurhälsa och djurvälfärd 

Växa Sverige har Svensk mjölks uppdrag att utveckla tjänster, produkter och rådgivning som främjar ökad mjölk- och köttproduktion. Helena Torkelsson, chef för Växas veterinärer i fält, berättade generellt om djurhälsoarbetet och om ViLA – Villkorad läkemedelsanvändning. Hon lyfte att de blivit beviljade ett pilotprojekt, där de får chans att utvärdera behandling av kalvningsförlamning genom intravenös kalkbehandling. 

Fredrik von Unge, utvecklingschef på Växa Sverige, har varit ansvarig för djurhälsostudien Djurvälfärd 365. Rapporten kommer under hösten och innan det är det för tidigt att säga något om hur djurhälsan har påverkats.  

”Svaret på alla frågor är mjölkproduktion” 

”Gräs blir mjölk och det är gott och näringsrikt livsmedel. Det finns plats för många fler kor i vårt avlånga land”, inledde Dan Ericsson, statssekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren, sin dragning. 

Dan Ericsson och hans regering är tydligt positiva till ökad mjölkproduktion och fler kor. Han betonade vikten av kapitalförsörjning för att speciellt unga ska kunna satsa.  

– Mjölk är den mest kapitalintensiva primärproduktionen och där har Tillväxtbolaget har en viktig roll, sa han och räknade upp några andra redan införda åtgärder: 

  • Ökat antalet utbildningsplatser på veterinärutbildningarna 

  • Sänkt skatt på jord-, skog- och vattenbruk 

  • Infört gödselstöd 

  • Infört fasta slakteriavgifter 

  • Beslut om gårdsförsäljning 

  • Krav på att kunna uppge ursprung för kött på restauranger, vilket kan främja svensk köttproduktion.  

Vidare förklarade Dan Ericsson att det geopolitiska läget har gjort beredskap till den absolut viktigaste frågan. 

– Rysslands aggression har orsakat ett ofantligt mänskligt lidande, det har också förstört livsmedelskedjor och vår viktigaste uppgift är nu att upprätthålla vår egen försörjningsförmåga. Nu är det dags att gå in och titta på lagerhållning, beredskapslager och beredskap på gårdsnivå. Vi måste ha hela infrastrukturen på plats. Har vi inte mat på bordet, då spelar inget annat roll, sa han. 

I sammanhanget nämnde han lönsamma lantbruksföretag som en beredskapsfråga – utan lönsamhet finns inga som kan producera i kris och krig. Den 30 april nästa år ska utredningen kring Livsmedelsstrategin 2.0 vara klar. Där ser man bland annat över:  

  • Beteslagstiftningen, så att den svenska konkurrenskraften stärks med ett bibehållet djurskydd. 

  • Att Sverige har samma krav som resten av EU gällande miljötillstånd.  

  • Finansiering och kontroller av livsmedelsföretag. 

  • Hur forskning bidrar till konkurrenskraft och beredskap ur animaliesynpunkt – RICE och SLU. 

  • Stärkt beredskap på gårdsnivå – Jordbruksverket. 

  • Jordförvärvslagen, för att den inte ska hämma de gröna näringarna. 

  • Att de näringsfysiologiska fördelarna med animalier beaktas i kostråden – Livsmedelsverket. 

  • Att effektivare jaktmetoder, bland annat med drönare, får användas för att få ner vildsvinsstammen – Naturvårdsverket.