Ströbrist till hösten? Då kan utedriftsprogrammet vara något för dig

Utedriftsprogrammet, ägs av Sveriges Nötköttsproducenter och är ett kontrollprogram som syftar till att hålla nötkreatur ute året om och kan vara en möjlighet vid eventuellt ströbrist i höst.

I torkans spår kan det vara brist på strömedel till hösten och vintern, ett sätt att hantera problematiken kan vara att gå med i Utedriftsprogrammet, ett kontrollprogram som syftar till att hålla nötkreatur ute året om.

- Man behöver inte ha med hela besättningen i kontrollprogrammet utan det går bra att delar av besättningen ingår. Vi har till exempel en lantbrukare som endast har dräktiga kvigor ute och tar hem dem inför kalvning och resten av djuren står på stall, tjurar fungerar också bra inom programmet, säger Erika Geijer på Gård & Djurhälsan, som är en av de ansvariga veterinärerna för kontrollprogrammet.

78 gårdar anslutna 

I Sverige är 78 gårdar anslutna till kontrollprogrammet som ägs av Sveriges Nötköttsproducenter, och i Västra Götaland, Halland och Värmland är 26 gårdar anslutna. Tillsammans är det cirka 10 000 nötkreatur som ingår i programmet. För att gå med i kontrollprogrammet krävs att lantbrukaren anmäler sig till Gård & Djurhälsan och ansluts av Jordbruksverket innan betestillväxten upphör. 

- Det är bra att vara ute i god tid men man kan anmäla sig året om. Vi behöver få in en ansökan, en djurägarförsäkran, en avlusningsplan, ett intyg från länsstyrelsen att man inte har några djurskyddsärenden samt kartor över de skiften som ska ingå. Efter ansökan och ett anslutningsbesök är det Jordbruksverket som tar beslutet om man får ingå eller ej, säger Erika Geijer.

Vindskydd och arealkrav

Ett första anslutningsbesök görs där en veterinär från Gård & Djurhälsan gör en bedömning på plats och besiktar in skiftena som ska ingå. Inget tak behövs som skydd för djuren, däremot behövs det vindskydd. Vindskyddet kan bestå av skog, kuperad terräng, ensilagebalar, en ladugårdsvägg och kreativiteten kan här vara stor, men hela djurgruppen måste få plats. 

- Alla nötkreatur får ingå i utedriftsprogrammet men ingen kalvning får ske mellan 1 november och sista februari. Jag brukar alltid diskutera med djurägarna att det är en större utmaning att ha unga kalvar i utedriften, då man kan tappa tillväxt på kalvarna och korna kan ha svårt att hålla hullet. Det finns vissa arealkrav som ska vara uppfyllda och det är viktigt att det inte blir nertrampat runt ätplatserna. En del rullar ut fodret, andra fodrar i häck och en del ställer ut balar på marken, säger Erika Geijer.

God djurhälsa, rena och välmusklade djur

Under januari och februari får de anslutna gårdarna besök från Gård & Djurhälsans veterinärer som då tittar på hur lantbrukaren uppfyller kraven.

- Min generella uppfattning är att djuren i utedriftsprogrammet har väldigt god djurhälsa, de är rena och välmusklade, de har också ofta bra hull, kalvningarna brukar också gå bra. Allmänheten kan ibland ha problem med att djuren går ute, men vi har skyltar som man som djurägare kan sätta upp som visar att det är en kontrollerad verksamhet man har. Ibland får vi eller länsstyrelsen samtal från orolig allmänhet men det brukar lösa sig efter att vi pratat med dem säger Erika Geijer.

Veterinärerna som bedömer gårdarna är alla specialiserade på nötkreatur. De kalibreras också en gång per år så att de gör så lika bedömningar som möjligt.

- Utedriftsprogrammet är väldigt bra för djurvälfärden, det är också flexibelt för lantbrukaren som kan anpassa efter sin gårds förutsättningar. Lantbrukare får gärna kontakta mig om de vill veta mer, det finns också mycket information på Gård & Djurhälsans hemsida, där hittar man all information om hur man ansöker och vad som är bra att tänka på, avslutar Erika Geijer. 

Kontaktuppgifter: Gård & Djurhälsan växel: 0771- 216 50 00 www.gardochdjurhalsan.se


Clara Hyltbäck
regional kommunikatör LRF Väst
clara.hyltback@lrf.se 
076-836 81 00