Stärkt framtidstro i det svenska lantbruket inför 2025

Anna Karin Hatt hösten 2024
Anna Karin Hatt, vd och koncernchef för LRF

Efter ett år med stabilt väder, lägre kostnader och stark efterfrågan på svenskproducerat har framtidstron inom svenskt lantbruk stärkts under 2024, enligt Grönt Näringslivsindex kvartalsrapport.

- Det är väldigt glädjande att företagens positivare syn på konjunkturen framåt ligger kvar på en hög nivå, och inte ser ut att vara en tillfällig fluga. De förbättrade förutsättningar vi sett under året behöver ligga kvar framåt så att investeringsviljan och investeringsbehovet i företagen kan omvandlas till verklig investeringsförmåga, säger Anna Karin Hatt, vd och koncernchef för LRF.

Stabilare ekonomi ger nytt hopp

Det gröna näringslivet ser en stabilare framtid enligt årets fjärde mätning av Grönt Näringslivsindex, där totalindexet når rekordhöga 109, en ökning med 19 punkter jämfört med förra året. Alla delbranscher utom växtodling rapporterar positiv konjunktursyn, och skogsbruket står för en ny toppnotering med ett index på 121.

Trots ökad optimism kvarstår stora investeringsbehov, då många företag fortfarande återhämtar sig efter flera tuffa år med höga kostnader och dåliga skördar. Inom animalieproduktionen märks dock en växande vilja att expandera, även om konkreta resultat dröjer på grund av långsamma byggprocesser.

Svensk nötköttsproduktion har ökat med tre procent under 2024, och spannmålsskörden är 18 procent bättre än föregående år. Lönsamheten i branschen bedöms vara god både nu och framåt. Förutsättningar för ytterligare tillväxt under 2025 finns, särskilt om räntorna fortsätter sjunka och hushållens köpkraft stärks.

Resultat för de olika delbranscherna fjärde kvartalet 2024, jämfört med tredje kvartalet (i parentes):

  • Växtodlingsindex 98,9 (105,1): Index sjunker med sex punkter jämfört med föregående kvartal. Nedgången beror att skördeutfallet inte nådde upp till förväntningarna. Trots detta visar växtodlingssektorn ett relativt positivt utfall som är 38 punkter högre jämfört med samma period 2023. Det svara intresset för nyinvesteringar i maskiner understryker behovet av långsiktig ekonomisk stabilitet inom sektorn. 

  • Animalieindex 107,8 (107,4): Index ligger stabilt från föregående kvartal och sedan de låga nivåerna under 2023 har index stärkts med hela 25 enheter. Lägre räntenivåer, uppåtgående avräkningspriser och stabila priser på insatsvaror leder tillsammans till god framtidstro i branschen. Mest positiva är producenter inom mjölk, gris och nöt med stigande avräkningspriser och ökad vilja att investera samt expandera. 

  • Trädgårdsindex 102,1 (102,8): Index går svagt nedåt men ligger fortfarande på den positiva sidan. Synen på prisutvecklingen har gått ned något under det senaste kvartalet. Jämfört med föregående år har också synen på insatsvaror och lönsamheten sjunkit något. Efterfrågan bedöms som god men har backat sett över hela året. Frilandsodlingen och växthusodlingen har gått bra. Prydnadsväxter har sålt det som odlats men dragit ned på produktionen. Plantskolorna är mer negativa.

  • Förädling och tjänster 107,9 (108,4) Index har stabiliserats och ligger kvar på en hög nivå. Konjunkturen upplevs som stark bland livsmedelsförädlare och entreprenörsföretagen där lönsamheten liksom efterfrågan utvecklas uppåtgående riktning. Hästföretagen bedömer konjunkturläget som fortsatt dystert och ny statistik från Svensk Travsport och Hästavelsförbundet visar på stora nedgångar i antalet betäckningar som resultat av en minskad efterfrågan.

  • Skogsbruksindex 121,2 (117,0): Index når en ny rekordnivå och ökar med fyra punkter och har nu stigit samtliga kvartal i år. Prisbilden ligger fortsatt på en historiskt hög nivå men uppfattningen om framtida prisutveckling har dämpats något. Mycket talar för att bristsituationen på virkesmarknaden består en tid framåt men avgörs till sist av lönsamhetsläget inom industrin som är beroende av hur den globala ekonomin utvecklas.