Stämmotal av LRFs VD och koncernchef Anna Karin Hatt

Världen spelar roll för svenskt lantbruk. Och svenskt lantbruk spelar roll för världen.

Stämmodeltagare,

Ni som följer oss via webben,

Förtroendevalda,

Medarbetare,

Nils Holgersson lärde känna Sverige från luften, från ryggen på gåsen Akka, på sin underbara resa genom Sverige.

Genom Nils resa påminner Selma Lagerlöf oss om att vi ibland behöver se saker från ett helt annat perspektiv. För att förstå. På djupet.

Att vi ibland behöver lyfta oss från vår vanliga position, för att se sammanhangen.

Skogen, och inte bara alla träden.

Hela åkrarna, och inte bara de närmaste, vajande veteaxen.

Idag vill jag ta er med på en sån resa. Titta på oss själva, vårt land, världen lite som ur Nils Holgerssons och Akkas perspektiv.

Titta närmare på några skeenden som påverkar oss extra mycket. Som vi behöver se - som medborgare, som företagare i det gröna näringslivet, som delar av samhället, som LRF.

Sånt som formar vår vardag. Och framtiden.

Vi börjar här: i det nya säkerhetspolitiska läget.

Att dag efter dag öppna tidningen eller slå på nyheterna och se oskyldiga människors liv trasas sönder – i Israel, Gaza, Ukraina – det tar, på oss alla.

Vidden av alla mänskliga tragedier är nästan omöjlig att ta in. Det går nästan inte att fatta.

Varje enskilt öde är en enorm tragedi i sig själv. Och samtidigt del i något ännu större. För allt som nu sker är också en effekt av, och något som skapar, ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge, som hotar den stabilitet och världsfred vi så länge kunnat ta för given. Samtidigt som vi, för att inte trubbas av, måste fortsätta orka ta in rapporterna om förlusterna, förstörelsen och det fasansfulla lidandet så måste vi också se och ta vår egen uppgift. Förstå och förbereda oss själva för att hantera konsekvenserna för oss, av det nya läget.

Hur kommer kriget mellan Israel och Hamas utvecklas?

Vilken väg kommer den uppblossande konflikten mellan Israel och Iran ta?

Hur kommer läget i Mellanöstern påverka storpolitiken, bränslepriserna, handelslederna, stormakternas förflyttningar av sina spelpjäser?

Hur kommer Kinas och USAs relation utvecklas?

Vad kommer Kinas agerande på den afrikanska kontinenten innebära?

Vad kommer allt detta betyda - för oss, för vår näring?

Vi lever i en tid där stormaktstänkandet på allvar är tillbaka, efter att nästan ha fallit i glömska, efter Kalla krigets slut.

Frågorna är många. Svaren färre.

Ett annat perspektiv:

Många av oss har – en solig, molnfri dag – njutit av utsikten över vår fantastiska europeiska kontinent, från flygplansstolen.

De böljande odlingarna hos våra europeiska bondekollegor. De stora framrusande floderna.

De höga bergen.

Jättestäderna.

Från ovan ser det så lugnt och fridfullt ut.

Nästan som en saga.

Men de närmaste åren kommer Europeiska Unionen ställas inför en rad stora strategiska beslut, kopplat till de geopolitiska förändringarna och oron i omvärlden:

Ska EU stödja USA i den geopolitiska konkurrensen med Kina?

Ska EU straffa Kina för Kinas – aktiva och passiva – stöd till Ryssland, under kriget mot Ukraina?

Ska EU, efter att kriget tagit slut, bygga upp sina egna förbindelser med Ryssland igen, eller ska strategin att isolera fortsätta även efter att kriget är slut?

Hur EU kommer landa vet vi inte idag, men hur EU landar kommer påverka oss för lång tid framåt.

Och hur EU utvecklas, påverkar vår bransch och våra medlemsföretag. Mycket.

För många – inte minst en sådan som mig, som samlat på sig många år i näringslivet, men också många från politiken – är allmänna val något alldeles extra!

Demokratins högtidsstund.

Folkets främsta tillfälle att i förtroende välja de som man vill ledas av framåt.

Det är inte för inte som många går till valurnorna i sina allra finaste kläder.

Gammal som ung.

Väletablerad som nyinvandrad.

I rika som fattiga länder.

Tänk att få se myllret av människor på väg till vallokalerna från luften!

Vilken mäktig syn det skulle bli. Särskilt i år.

För i år kommer mer än hälften av jordens befolkning få göra sin röst hörd i allmänna val. Många helt fria. Andra mindre. Men ändå, i val.

2024 är ett supervalår:

I EU, Indien, Ryssland och Mexico går man till val.

Liksom i Sydafrika, Taiwan, Iran och Ghana.

Vi kommer självklart både delta i och följa Europaparlamentsvalet extra. Men resultaten i många av de andra valen kommer påverka också oss, lång tid framöver. 

När vi i EU – om bara några veckor – går till val ligger många viktiga frågor på bordet:

Ska EU fortsätta samla sig, eller kommer unionen börja dela upp sig? I en inre och yttre kärna?

I de som vill mycket och de som vill mindre? Eller kommer vi komma ännu närmare varandra?

Jobba ännu mer tillsammans, med det som är genuint gränsöverskridande? Vart vinden blåser vet vi när medborgarna i alla EU:s medlemsländer röstat, den 9:e juni.

I november går USA till val, för att välja sin nästa president.

Presidentvalet i världens största ekonomi och, enligt vissa sätt att räkna, världens äldsta demokrati brukar vara det mest hårdbevakade valet på planeten. 2024 blir inget undantag.

Den valrörelsen kommer av allt att döma bli en av de underligaste vi någonsin sett, redan färgad av häpnadsväckande turer i USA:s domstolar och flera åtal mot den tidigare presidenten och presidentkandidaten Donald Trump.

Det känns också som en saga, fast en helt annan sort.

För USA och världen står mycket på spel, i ett presidentval där båda utmålar den andre som ett direkt hot mot demokratin.

En sak vet vi: om Donald Trump lyckas ta sig tillbaka till Vita huset igen, då kommer många stora frågor upp på bordet:

USAs medlemskap i Nato.

USAs viktiga stöd till Ukrainas försvar mot angriparen Ryssland.

USAs anslutning till Parisavtalet, som Trump redan lämnat en gång men som hans efterträdare Biden återförde USA till.

Hur presidentvalet i USA slutar kommer påverka hela världen.

Från gåsryggen där högt upp i luften ser man lätt klimatfrågans betydelse, och komplexitet.

Elbilarna som rullar på vägarna. Och oljeplattformarna.

De skövlade regnskogarna. Och de myllrande skogarna hos oss här i barrskogsbältet.

Kolkraftverkens höga skorstenar. Och vindkraftsverkens hoppfulla snurrande.

Spåren av klimatförändringar. Och följderna av extremväder.

Väldigt snabbt gör klimatförändringarna det allt svårare att producera mat, i stora delar av världen.

I länderna runt ekvatorn, som idag producerar mycket av det världen äter, syns det redan, med blotta ögat. I norra Afrika och södra Europa blir det snabbt svårare att odla, på grund av ett torrare, mer nyckfullt klimat. 

För oss i svenskt lantbruk innebär klimatförändringarna både utmaningar och möjligheter.

Utmaningar för hur vi kan och ska odla, och hur vi kan skydda också oss mot effekterna av klimatförändringarna.

Men också möjligheter. Att odla mer, för fler. För Sveriges och för andras behov.

För det kommer bli tuffare att odla också för oss. Det ser vi redan idag. Men relativt sett kommer vi här uppe i norr ha bättre förutsättningar än många andra att producera den hållbara mat, energi, och skogsråvara världen behöver.

Rätt hanterat kan klimatförändringarna bidra till att svenskt lantbruk kan bli en ännu tydligare framtidsbransch.

Ett helt annat perspektiv:

Elon Musk, han som grundade Tesla ni vet, han drömmer om rymden.

Hans företag SpaceX och deras raketprogram är på många sätt en symbol för teknikens framsteg. Och för teknologins och teknikföretagens enorma påverkan på samhället.

För nu går den tekniska utvecklingen väldigt snabbt. I allt högre grad påverkar tekniken våra liv. Förbättringar av befintliga teknologier och helt nya innovationer kommer i vad man ibland kan uppleva som en aldrig sinande ström. Många av dem kommer påverka oss väldigt mycket – hur vi tänker, arbetar och samverkar.

Snabbt spelar AI en allt större roll, i samhället och företagen. Stora välkända företag – Microsoft, Google, Amazon, Tesla – satsar enorma pengar på just AI. I vartenda hem ser vi spåren av de senaste årens starka digitalisering. Snart kommer även AI vara där.

I det ligger också många möjligheter, och endel utmaningar.

För det finns alltid två sidor av myntet.

När allt mer data flyttar till molnet, blir cybersäkerhet viktigare. I många år har Ryssland bedrivit olika former av hybridkrig mot europeiska stater, med sabotage mot undervattenskablar och lögnaktig propaganda i digitala kanaler. Det är nog bara början, och kommer bara öka med AI. Bara för att nämna något av myntets baksida.

Inför det måste också vi rusta oss.

För digitaliseringen och AI påverkar också oss, redan idag.

Våra medlemmars möjlighet att driva sina företag och sina lantbruk, skogsbruk och livsmedelsproduktion kommer framåt kunna se lite annorlunda ut. De biologiska processerna är de samma. Men sätten att producera, resurssmart och effektivt, kommer utvecklas.

Samtidigt kommer vi också ställas inför nya etiska och moraliska dilemman. Hur kan vi, vill vi och får vi påverka och bruka naturen och djuren? Vilka tekniker kan

vi, vill vi och får vi använda, och inte? Hur tar vi bäst vårt ansvar för framtiden?

LRFs uppgift är att formulera en tydlig väg framåt – som tar spjärn mot och svarar upp mot allt detta, som hjälper våra medlemmar så att de kan ta vara på de möjligheter som kommer, och vara med på de tåg de vill vara med på.

Det vi ser från vår gåsrygg är det vi behöver ha i åtanke när vi formar våra vägar mot framtiden.

Allt detta, allt jag pratat om, har betydelse för världsekonomin.

Tillgång, eller utbudsstörningar.

Försörjningskedjor.

Arbetskraft.

Inflation. Räntor.

Samma världsekonomi är vi i LRF en del i, och påverkas av. Och låt oss prata lite om året som gått, och hur det har gått, för oss i LRF.

När jag nu ska presentera årets ekonomiska resultat vill jag prata om skälet till att jag – och många andra företrädare för LRF – kan stå här på stämman, och i andra forum, och prata om LRFs robusta ekonomi. År efter år.

För: vad är det som gör oss så stadiga och stabila, även när det svänger så mycket i omvärlden? Som ger oss möjlighet att ha is i magen, när andra snabbt behöver växla ned?

Svaret är: LRFs unika finansieringsmodell.

För den är oerhört viktig. Till och med helt central.

Inte bara för LRFs ekonomiavdelning. För mig som VD. Eller för styrelsen. Utan faktiskt, för oss alla. För er. Alla våra medlemmar.

Utan den skulle vi i LRF inte kunna vara allt det som vi är idag. Utan den skulle vi vare sig ha råd, eller kapacitet, att möta alla de förväntningar och behov som våra medlemmar har.

Hur ser den då ut? LRFs finansieringsmodell?

Den som man – i alla fall om man minns sin Mikael B Tretow – skulle kunna kalla LRFs ”makalösa manick”?

Basen i vår makalösa manick är att vårt stora finansiella kapital på nästan 7 miljarder kronor, som vi förvaltar klokt för att skapa långsiktigt god finansiell avkastning.

Delar av den avkastningen använder vi för säkra kapitalets värde för framtiden. Delar för att finansiera LRFs vår verksamhet.

Vill man kan man likna oss vid Nobelstiftelsen, som delar ut Nobelpris till värdiga Nobelpristagare inom olika vetenskapsområden, finansierat av avkastningen på det arv Alfred Nobel lämnade efter sig för drygt 120 år sedan (1896).

LRFs kapital är inte testamenterat av någon avliden storbonde. Det är byggt av generationer LRF:are före oss.

Över hälften av vår verksamhet - i vår operativa organisation och förtroendemannaorganisationen - finansieras faktiskt med hjälp av den avkastningen.

Hur god avkastningen blir beror (förstås) på hur skickliga vi är i vår finansförvaltning, och på den samhällsekonomiska utvecklingen. På hur tillväxten utvecklas. Räntans storlek. Inflationen. De börsnoterade företagens lönsamhet.

Vårt perspektiv på avkastning – som har beslutats av riksförbundsstyrelsen – är långsiktigt. Vi jagar inte kortsiktig avkastning, ett enskilt kvartal eller ens ett enskilt år. Vi tittar på 10 års sikt.

Och sett i 10-årsperspektiv är vår finansiella avkastning idag i genomsnitt 8,9% per år, dvs långt över vår målnivå på 5,5%. Förra året lyckades vi skapa 5,9% avkastning, motsvarande 388 Mkr i reda pengar.

Ingen av oss vet kan ge några garantier för hur det kommer se ut framåt, men jag lovar att vi kommer fortsätta förvalta vårt kapital ansvarsfullt så att vi, precis som Nobelstiftelsen, kan fortsätta skapa långsiktigt god finansiell avkastning, som bidrar till att finansiera vår viktiga verksamhet.

Om kapitalet är bottenplattan i vår finansieringsmodell, så är medlemsavgifterna ramverket på den.

Varje år betalar våra medlemmar en årlig medlemsavgift och en serviceavgift till LRF. 2023 hade vi 209 Mkr i medlemsintäkter, i nivå med året före, 2022.

Det är bra, men framåt är det viktigt att vi tillsammans kan få till en ännu mer positiv medlemsutveckling och ännu mer positiv utveckling av våra medlemsintäkter.

För LRFs medlemsintäkter behöver växa, åtminstone i takt med kostnadsutvecklingen i samhället i stort, så att vi kan finansiera den verksamhet vi har, och behöver ha.

Vi som är här idag har alla ett viktigt ansvar att rekrytera nya medlemmar, välkomna de nya medlemmar som kommer till oss, och ta hand om alla de viktiga medlemmar vi redan har.

LRF är en stark medlemsorganisation. Det ska vi vara, också framåt.

Några ord om vår affärsverksamhet.

Syftena med affärsverksamheten är två: att bidra till LRFs strategiska mål, och att ge oss en marknadsmässig finansiell avkastning. Som i sin tur också ska bidra till finansieringen av LRFs verksamhet. Ja, ni hör, allt hänger ihop!

De senaste 10 åren har LRFs affärsverksamhet sammantaget bidragit med 275 Mkr i finansiering till LRFs övriga löpande verksamhet. Det är väldigt mycket pengar. Och då har jag ändå inte räknat med förtjänsten när vi sålde LRF Konsult.

Affärsverksamheten består av fyra helägda dotterbolag, en fin portfölj startup-bolag som bidrar till ökad innovationstakt i vår sektor, och flera viktiga strategiska innehav - som Tillväxtbolaget, Svenskmärkning och Agronod. Dessutom har vi kvar ett delägande i Ludvig & co, på drygt 20%.

Förra året blev avkastningen från affärsverksamheten som helhet begränsad. Dels på grund av den ekonomiska verklighet hela den svenska ekonomin befann sig i då. Dels på grund av medvetna investeringar i flera dotterbolag. Även om ett av bolagen, LRF Samköp, faktiskt gjorde rekordresultat just 2023. I alla dotterbolag investerar vi nu för att utveckla affärsmodeller. Lämna olönsamsamma affärer. Bygga för framtiden.

I Sigill investerar vi i digitalisering, för att ännu bättre hjälpa lantbrukarna hantera alla krav och regler de måste leva upp till. Till slutet av 2026 vill Sigill halvera bondens upplevda regelbörda. Ett modigt och inspirerande mål!

I LRF Media har vi lagt om strategin och fokuserar på att bygga runt kärnan och det LRF Media kan bäst - att skapa och sprida värdefull kunskap som bidrar till ökad konkurrenskraft i det gröna näringslivet, och till att hela landet växer.

Här på Sånga fortsätter vi utveckla en modern mötesplats och en plats som människor vill komma till och vara på - med jorden, skogen, vattnet och djuren som plattform.

I Samköp går det som tåget, och snabbt framåt. Där fortsätter vi utveckla affären och bygga bestånd, och använder den styrkan för att sänka inköpskostnaderna för företagarna i det gröna näringslivet.

I alla dotterbolag positionerar vi oss nu tydligt för framtiden.

Sist; några ord om LRFs pensionsskuld, och att vi i LRF förvaltar våra medarbetares framtida pensioner i det som kallas ”egen regi”.

För den delen av LRFs ekonomi och balansräkning kan nog vara lite svår att förstå, för den som inte stött på fenomenet pension i egen regi förr.

Så därför, helt kort: varför har vi pension i egen regi, och vad får vår pensionsskuld för konsekvenser för vår ekonomi? De senaste åren har den nämligen påverkat vårt resultat väldigt mycket, varför jag gärna vill säga några extra ord om just den.

Pension i egen regi – vad är det?

Jo, sedan många år har vi i LRF valt att ta ansvar för förvaltningen av våra medarbetares framtida pensioner själva, genom att bygga upp en skuld till våra framtida pensionärer i vår egen balansräkning, istället för att löpande betala in premier till ett pensionsbolag, som t.ex. Alecta.

För varje år en medarbetare arbetar hos oss avsätter vi medel till den personens framtida pension, och pensionsskulden växer. När medarbetaren går i pension betalas det intjänade kapitalet ut, som pension till den tidigare medarbetaren.

När ni läst årsredovisningen inför stämman har ni sett att LRFs pensionsskuld idag är hela 1,6 miljarder kronor. En siffra som inte är tagen ur luften, utan väldigt noga framräknad. Hur mycket vi ska avsätta och reservera till medarbetarnas framtida pensioner är strikt reglerat, av bolaget PRI Pensionsgaranti. Varje år betalar vi 3,1% i årlig ränta på hela pensionsskulden, så att den växer i takt med samhällsekonomin.

Under tiden vi förvaltar pensionsskulden ser vi också till att placera tillgångarna, för att skapa god finansiell avkastning på dem. Med tanke på att jag alldeles nyss berättade att vi de senaste 10 åren lyckats skapa hela 8,9% i genomsnittlig avkastning per år på vårt finansiella kapital, så har vi verkligen bevisat att vi har förmågan att förvalta våra medarbetares framtida pensionspengar så att vi kan skapa en avkastning som motsvarar den årliga räntan på 3,1%, och långt, långt mer än så.

Så ser det ut, ett normalt år.

Men då och då behöver vi räkna upp pensionsskulden extra. Ibland för att PRI förändrat sina antaganden om medellivslängden i Sverige. Då behöver vi justera upp vår pensionsskuld så att pensionen räcker alla de år en person väntas leva efter pensionering.

De senaste två åren har vi haft en ovanligt hög inflation. Även då behöver vi skriva upp pensionsskulden.

2023 blev den extraordinära uppräkningen av LRFs pensionsskuld hela 163 Mkr, vilket tydligt påverkat resultatet för både LRF Media och servicebolaget LEAB.

Det val vi gjort, att hantera medarbetarnas pensioner i egen regi, innebär ett långsiktigt åtagande. De senaste åren har vi behövt göra flera stora engångsuppräkningar av pensionsskulden, vilket tydligt påverkat vårt resultat på sista raden. Men över tid har den modell vi valt varit väldigt ekonomiskt fördelaktig, både för medarbetarna och LRF. Och därför kommer vi fortsätta med den modellen också framåt.

För att summera vårt ekonomiska resultat 2023:

2023 blev resultatmässigt mycket bättre än 2022, både vad gäller vårt operativa resultat och resultatet på sista raden. De åtgärder vi gjort de senaste åren har givit tydlig effekt.

Men vill man bedöma den fulla styrkan i LRFs ekonomi behöver man lyfta blicken och ta ett ännu längre perspektiv, ungefär som våra medlemmar gör i sina lantbruk.

Gör vi det och tittar på hur LRFs balansräkning och vårt egna kapital – grunden i den där makalösa manicken - utvecklats under ett antal år, kan vi konstatera att vi gott och väl mött de finansiella mål riksförbundsstyrelsen satt upp. Och att vi lyckats värdesäkra LRFs kapital så att de som en dag ska komma efter oss och driva morgondagens LRF ska ha lika goda ekonomiska förutsättningar som vi har idag.

Det är att ta ansvar för framtiden.

Stämmovänner,

Under sin underbara resa genom Sverige kommer Nils Holgersson efter ett tag till det fantastiska landskapet Östergötland, till en bonde och en kvinna som kallas ”Ulvåsa-frun”.

Jag vill avsluta med att läsa ett par stycken från det mötet, skrivet för snart 120 år sedan: ”Jo, jag menar det så, kära fru, sade bonden, att allt vad kungar och klosterfolk och herremän och köpstadsbor bygger och upprättar, det har bara bestånd för några år.

Men när ni säger att i Östergötland alltid ska finnas bönder, som är ärekära och uthålliga, så vet jag också att det ska få behålla sin gamla heder.

För det är bara de som går böjda under det eviga arbetet med jorden, som kan hålla det här landet oppe i välstånd och anseende från tid, till tid. ” Så rätt hon hade, Selma.

Mycket förändras. Annat består.

Omvärlden är osäker, ibland rentav svårtydd.

Men vi möter den tillsammans. Och vår uppgift, och svenskt lantbruks uppgift, är lika viktig nu som då.

Tack för ett starkt 2023. Och för uppmärksamheten!

Här kan du se talet och följa stämman