Spannmålsbonden Håkan Johansson i Sala inför skörden: ”får vi ett normalår måste vi vara jättenöjda”

En normal skörd, det hoppas Håkan Johansson i Sala på i år. Och blir det så innebär det en bra skörd säger han, med tanke på hur förra året såg ut. Som många andra drabbades han då hårt av både torka och översvämningar.

I Sverige landade spannmålsskörden 2023 på 4,2 miljoner ton, en minskning med 29 procent jämfört med året innan och en minskning med 24 procent jämfört med en normal skörd. Det är alltså tydligt att 2023 satte sina djupa spår i många lantbrukares verksamhet.

Håkan Johansson driver spannmålsodling i Sala och sitter i LRF Mälardalens styrelse. Nu står han inför årets skördetid som kan börja när som helst.

Det som hände förra året, ser du effekter av det fortfarande?

– Den mark som helst stod under vatten förra året, är det faktiskt gröda där nu. Sviten av 23 märks och det var ju en utmaning i vårbruket i och med att vi hade 60 hektar otröskat och mer än 100 hektar som inte var höstbearbetat. Det gav ju en viss utmaning till vårbruket 2024 men lite jävlar i namn, lite trollar med knäna och ta hjälp av grannar med andra typer av maskiner och sånt än vad vi själva har så har vi lyckats etablera ett gröda. Det ser förvånansvärt bra ut för att ha haft de förutsättningarna som var från 2023 till 2024.

– Men visst finns det ju sviter. Det ska jag inte sticka under stolen med. Men betydligt bättre än vad man vågade hoppas på. 

Hur blev skörden förra året?

– Ja, som jag sa så var det ju jättemycket som stod under vatten. Just de där 60 hektaren som inte varit tröskat, det stod ju under vatten. Vi gav upp helt enkelt, vi struntade  att försöka ens tröska det. Det är klart att 60 hektar det är märkbart, det är ungefär 20 procent av stråsädsarealen.

Hur ser det ut inför årets skörd?

– Brorsan och jag satt och pratade om det så sent som igår att man är chockad över att det har ser ut att kunna bli så nära en normalskörd som man bara kan. Det är varken topp eller botten men det är betydligt bättre än vad man vågar hoppas på med tanke på förutsättningarna som vi gick in i 2024 med.

Hur vet du när det är dags att skörda?

– Vi odlar ju en del timotejfrö och det har vi redan lagt i sträng. Och just den grödan tittar vi på när det är som mest blom. Så vet man att ungefär efter 28 dygn så ska man stränglägga det. Så det är ju bara en matematisk formel som man följer på det. Och sen så när det börjar närma sig de där magiska dygnerna så då är man där och känner och tittar på väderleksrapporten och känner och tittar på väderleksrapporten och undrar hur det ska bli. Och sen så ska jag köra eller ska jag inte köra? Jo, bestämmer vi och så kör man. Och sen hoppas man på att det blir bra. Ungefär så enkelt är det ju då.

– Sen har vi ju vanliga stråsäden. Sen har vi ju nu lite råg så att när vi nu inom ett par dygn har tröskat våra timotejfrö så då går vi på att tröska råg. Och den tycker jag själv är svår att veta när det är optimalt. Titta på väderleksrapporten, följa väderappar och så. Och sen tar man beslutet när man har kört in tröskan och provat ordentligt i fält med tröskan och så man får ett prov och säger att nu kör vi eller också det här lär vi vänta med. Det är den säkraste metoden, det är att åka dit med tröskan och prova. Och så tar man beslutet där och då. Lite så känns det med det. Sen havre och korn och vete. Höstvetet kommer ju rätt så snart in på rågen och sen rullar det på liksom. Så det går på gammal rutin. Mycket känsla då.

– Och sen väderlek och så. Och sen försöka ta till turordning då med om man ska ha kvalitetskrav på sig så Det är att försöka få fram bra kvalitet på det vi odlar och det är väl det som är lite tjusningen eller sporten eller vad ska man säga då för att lyckas med det här.

Hur ser era förberedelser ut inför skörden?

– Ja, givetvis så har man försökt i största möjliga mån att gå igenom alla maskiner och checklistan och tagit hand om kända fel och brister och kolla så att det inte är några problem som man känner till som finns kvar. Byta några remmar eller några lager och serva och allting sånt där. Det är ju det som är förebyggande åtgärder. Det är väl det man kan göra. Sen vad som händer under själva säsongen det vet man ju inte förrän efteråt vad som har gått sönder eller om det inte har gått sönder. Det är ju mest vanligt att man säger att det gick också sönder.

– Och det är ju även en sån sak som att gå igenom torkanläggningen och kolla så att det inte är några brister och sånt som är på väg som kan gå sönder utan man har fixat allting. Vi värmer upp torkpannan med flis och vi har fått hjälp att flisa upp flisförrådet så att flisen finns.

Om vi ses igenom efter skörden, vad skulle göra att du då kan säga att du är nöjd?

– Om vi tittar framåt en månad ungefär, eller två. Det där är en fråga som är ungefär i paritet med hur långt ett snöre är. Men jag kan säga så här då att jag hoppas då att allting har fortlöpt igen enligt plan och då menar jag att inga stora haverier, att det inte har blivit en repris på september 2023 så att vi har en meter vatten på gärdena. Det är ju sånt där som underlättar att slippa det detta år. Och sen att vi har fått in halm. Jag vet ju runt om i Mälardalen så djurgårdar har kanske i år problem att få tag i halm för att det finns på många ställen kortväxt och då blir det genast mycket mindre halm.

– Och att man får väder så att den halm som finns kommer in för att det inte ska bli problem för de som har djur. Sådana grejer går man och tänker på nu. Vi är ju rena spannmålsodlare så att säga men vi tar in en hel del halm och jag vill skicka med en passning att de som har möjlighet kan ju hjälpa de som inte har.

– Så förutom spannmålsskörden, hoppas jag, inte bara för min egen del utan för oss i näringen överhuvudtaget, att det har löst sig så att det inte är brister med halm när hösten är över utan att vi har gått i mål med allting. Det skulle kännas jättebra.