Skyddsjakt efter dovhjort tillåtet i hela Södermanland från 1 maj

Länsstyrelsen i Södermanland har beslutat att meddela skyddsjakt efter dovhjort inom Södermanlands län mellan den 1 maj 2022 och den 31 augusti 2023. Ett mycket bra beslut anser LRF Södermanland som länge drivit frågan om möjligheter att tillämpa paragraf sju i jaktlagen, som innebär att myndigheter kan besluta om jakt för att stoppa allvarliga skador av vilt. Flera skrivelser har gjorts om detta och många samtal har förts.

Länsstyrelsen skriver att bakgrunden till beslutet är att de under de senaste åren sett en markant ökning av ärenden med önskan om att jaga dovhjort för att förhindra allvarliga skador på jordbruksgrödor samt att det finns underlag som pekar på att dovhjortsstammen har vuxit och att skadorna orsakade av dovhjort på jordbruksgrödor i Södermanland också ökat. Antalet inkomna ärenden har ökat från 23 år 2016 till 101 år 2021. Svenska jägareförbundets avskjutningsstatistik visar på en ökad viltpopulation och undersökningar som Statistiska Centralbyrån, SCB, gjort avseende skador på jordbruksgrödor orsakade av dovhjort har också visat en ökning 2014 jämfört med 2020. Länsstyrelsen skriver även i sitt beslut att besiktningar gjorts i de fall där uppgifter om skadeläget i området för ansökan saknats och att de besiktningarna nästan alltid visat att det finns allvarlig risk för skada.  

Det ansträngda läget för livsmedelsproducenterna med höga kostnader för energi, drivmedel och insatsvaror och att viltskador på grund av detta blivit ännu mer kostsamt har också legat till grund för beslutet.  

Beslutet innefattar 1500 hjortar

Länsstyrelsen bedömer att det inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt i kombination med andra skadeförebyggande åtgärder. Antalet dovhjortar som beslutet innefattar är 1500.  

- Det är bra att Länsstyrelsen lyssnat och gör verklighet av dessa instrument för att ge möjlighet att skydda växande grödor på fälten. Hoppas nu att genomförandet för skyddsjakt blir verkningsfullt och att det tas ansvar även för marker där lantbrukare saknar jakträtt, säger Anna Åman Sigbjörnsson, verksamhetsutvecklare skog och vilt på LRF.

Under 2021 tog Länsstyrelsen emot ansökningar om skyddsjakt från sex av länets åtta kommuner, men att begränsa skyddsjakten till enbart dessa kommuner bedömer man skulle skapa onödiga gränser och osäkerhet om vad som gäller inom olika områden. Därför gäller beslutet i hela länet.  

"Jättebra och nödvändigt beslut"

LRF har arbetat på flera nivåer med att driva på beslut om skyddsjakt efter dovhjort. Vingåker är en av kommunerna som ansökt om skyddsjakt och som för ett par veckor sedan fick det beviljat att fram till 31 augusti 2022 bedriva skyddsjakt efter 100 dovhjortar för att förebygga allvarlig skada på jordbruksgrödor – ett positivt besked som i och med det här beslutet nu också innebär en längre tid för skyddsjakt. 

Jakob Gustafsson är ordförande i Vingåkers kommungrupp.    

- Det här är ett jättebra och absolut nödvändigt beslut. Det är väldigt positivt att länsstyrelsen delar vår syn på saken – att de förstår vilket problem det här är och har varit för oss och vill vara en del av lösningen. Friare jakttider underlättar också. Nu är det upp till de som håller i bössan och avtryckaren att se till att det blir färre hjortar, säger han.

Hindrar odling av spannmål

I Vingåkers kommun är viltskadorna orsakade av dovhjort främst ett skogs- och mellanbygdsproblem, även om hjortarna kan röra sig på öppnare marker också. De kan röra sig i stora grupper om hundratal ute på gärdena vid gårdar som inte är så stora. En natt i november kan man med lätthet hitta 100 stycken på en åkerlapp som är fem hektar, säger Jakob.  

- På sina håll, och för de värst drabbade, har det här varit ett tilltagande problem under åtminstone tio år. På sina håll är det tydligt att grödor som skulle kunna odlas inte odlas för att det är för mycket vilt. Framför allt odlas det inte spannmål för att det är för mycket vilt. Jag upplever att viltskadorna är huvudorsaken till att marker läggs i träda. Att övertala någon som lagt sin mark i träda på grund av viltskador att börja igen när avskjutningen ökar är inte heller helt lätt, säger Jakob. 

Från 20 hjortar till 180  

Jakob bor i mellanbygd och har en liten mjölkbesättning. Han säger att i takt med att mark läggs i träda flyttar sig hjortarna till den odlingsmark som finns, och den marken blir då blir mer utsatt.  

- För tio år sedan kunde jag se grupper om 20 hjortar. Nu kan det vara 180 på samma gärde. Det behöver skjutas mera. Avskjutningen skulle behöva öka till dess att populationen kommer ner på rimliga nivåer och inte ökar igen. Ett år skulle det kanske behöva skjutas dubbelt så mycket. Men det är också enkelt att säga. Vem ska avsätta tid och resurser till att hinna jaga så mycket? säger han.