Sänkt ersättning och ökad byråkrati i nya CAP – krävs en statlig miljard för att nå målen i livsmedelsstrategin

Idag har övergångsregeringen fattat beslut om den nationella strategiska planen för jordbrukspolitiken 2023–2027. Planen beskriver hur EUs jordbrukspolitik (CAP) ska genomföras i Sverige. "Det är mycket positivt att ytterligare ett steg kan tas mot ett slutligt besked om hur CAP ska genomföras i Sverige, det är hög tid för våra medlemmar att få tydliga besked om vilka regler som ska gälla för CAP nästa år", säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

I planen beskrivs villkoren och ersättningsnivåer för de olika delarna av CAP. Jämfört med kommissionens ursprungsförslag som hade varit problematiskt för Sverige så har regeringen lyckats väl i förhandlingarna med EU-kommissionen. Men nästa CAP innebär ändå stora förändringar för lantbrukarna eftersom det blir lägre ersättningar och ökad administration.

- För oss i LRF har det varit viktigt att planen innehåller ersättningsformer som ligger nära jordbruket och i linje med den nationella livsmedelsstrategin om ökad hållbar livsmedelsproduktion, fortsätter Palle Borgström. Vi ser till exempel positivt på att regeringen inför en miljöersättning för precisionsbrukande och att det sker en kraftig budgetförstärkning av investeringsstödet liksom höjningar av ersättningen för unga lantbrukare jämfört med dagens regler, säger Palle Borgström.

Regelverket på EU-nivå har ändrats jämfört med dagens vilket till exempel innebär ändrade ersättningsnivåer för gårdsstödet och att förgröningsstödet tas bort. Sammantaget gör förändringarna att det nya gårdsstödet minskas med i storleksordningen 25 procent från och med 2023 jämfört med nuvarande gårdsstöd och förgröningsstöd tillsammans. Samtidigt bedömer LRF att regelbördan kommer öka kraftigt med nya CAP.

- Kraftigt ökad regelbörda och sänkt gårdsstöd rimmar illa med rådande kostnadssituation och inflation och förändringen kommer väldigt olyckligt i tiden, säger Palle Borgström.

Våren 2022 föreslog LRF ett gräspaket för CAP med vallstöd, höjt kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar för betande djur. För detta krävs ytterligare nationell medfinansiering till CAP om cirka en miljard kronor per år.

- LRF förväntar oss att den nya regeringen skjuter till en miljard kronor till utökad medfinansiering som delvis bör innehålla ett gräspaket. Vi ser fram emot att diskutera dessa och andra frågor med kommande regering, avslutar Palle Borgström.

Fakta om EUs gemensamma jordbrukspolitik, CAP

Totalt omfattar CAP i Sverige cirka 12 miljarder kronor per år varav drygt 9 miljarder från EU-budgeten och knappt 3 miljarder är nationell medfinansiering från den svenska statsbudgeten.

Ersättningsformerna består bland annat av:

- arealbaserat gårdsstöd

- stöd för nötkreatur

- arealbaserat kompensationsstöd för jordbruk i områden där de naturliga förutsättningarna för jordbruk är sämre och ett flertal ersättningsformer kopplade till ökad miljöhänsyn, biologisk mångfald och ökad djurvälfärd.

- investeringsstöd för ökad konkurrenskraft och miljön, kompetensutvecklingsinsatser, innovation och riktade ersättningar till unga nystartade lantbrukare.