Så ser LRF på de ökande matpriserna

Ökande priser på mat är en fråga som engagerar många och får stor påverkan på enskildas ekonomi. Den politiska och mediala debatten kring frågan är intensiv. Men varför är matpriserna så höga, LRF:s näringspolitiska expert Lars-Erik Lundkvist?

Vi kan ju se att matpriserna har ökat snabbt på grund av omvärldseffekter som effekter efterpandemin, kriget i Ukraina, höga energikostnader och väder/skördevariationer. Men det är viktigt att komma ihåg att maten tar en mindre del av hushållens ekonomi jämfört med tidigare. Det har skett en halvering av den matkostnaderna mellan 1970-talet och dagens andel som ligger på 13 procent.

Varför sjunker inte matpriserna när inflationen håller på att gå ner?
- Sänkt inflation betyder att priserna stiger i lägre takt än tidigare. Just nu stiger priserna mest på produkter som kaffe, kakao och vissa grönsaker på grund av dåliga skördar som skapar brist på vissa produkter. Exempelvis orsakade bristen på kakaobönor hos leverantörerna att det saknades O’boy i matbutikerna. 

Är det de svenska bönderna som orsakar höjda priser?
- Priserna på de flesta jordbruksråvaror sätts också på världsmarknaden och är därför inte direkt kopplade till utvecklingen i Sverige och den svenska inflationen. Prisstegringar i jordbrukssektorerna beror mest på stigande priser på insatsvaror som energi, handelsgödsel och djurfoder där naturligtvis kriget i Ukraina spelat en stor roll. Samtidigt har svaga skördar gett prisökningar för olika produkter och när det gäller mjölk har efterfrågan varit större än utbudet på flera marknader, exempelvis minskade den svenska mjölkproduktionen under 2024.

Kommer matpriserna att sjunka framöver?
- Vill vi ha en ökad svensk matproduktion behöver priserna, i alla fall till bonden, ligga på en rimlig nivå. Investeringar i ökad produktion och bättre livsmedelsberedskap kräver bättre lönsamhet och ska dessutom klimat- och miljöomställningar kunna göras i ökad utsträckning är det uppenbart att lönsamheten för bönderna måste förbättras.

Hur mycket av matpriserna går till bönderna?
- Det är ju viktigt att förstå att jordbrukarna själva inte sätter några priser. Om man tänker sig hela konsumentens kostnad för mat, en imaginär ”matkrona”, går ungefär 10 procent till bonden. Sedan tar staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. Handeln och grossisterna får 33 procent medan 22 procent, som går till import med mera. Den svenska livsmedelsindustrin får 24 procent av den totala matkronan. Ser man bara till det som produceras i Sverige är bondens andel omkring 20%. 

Vad ser LRF att politiken kan göra för att sänka matpriserna?
- Vi förstår att många konsumenter är hårt pressade idag, och att det finns frågor om prisutvecklingen. Riktade ersättningar till utsatta grupper kan vara en väg liksom översyn av matmomsen. Konkurrensvårdande myndigheter kan fortsätta att utvärdera den svenska matsektorn och föreslå åtgärder.

LRF har tillsammans med flera övriga aktörer inom livsmedelsbranschen kallats till ett möte med regeringen angående matpriserna. Hur ser du på detta möte?
- Förhoppningsvis så leder samtalen till en klarare bild över prisutvecklingen och dess orsaker. Det är alltid bättre att föra en dialog direkt med varandra. Vi vet ännu inte exakt vad det är regeringen vill lyfta med oss i form av politiska initiativ, det får vi reagera på när vi fått mer information. 

Läs TT:s artikel inför regeringens möte