Matpriser

Mat har blivit dyrare och det finns flera orsaker till det. El och bränsle kostar mer, kriget i Ukraina har påverkat priserna, och kronan är svag. Samtidigt har hela livsmedelskedjan fått ökade kostnader. En stor del av det vi betalar hamnar hos mellanhänder, medan bonden som faktiskt odlar eller föder upp maten bara får en liten del.  Att maten blivit dyrare gäller inte bara i Sverige utan i hela Europa.

För lantbrukarna har utgifterna skjutit i höjden. Diesel, el, foder, gödsel, reparationer. Allt har blivit dyrare. I vissa fall har de fått lite mer betalt för sina varor, men det räcker sällan för att täcka de ökade kostnaderna. Det som ser ut som högre intäkter äts snabbt upp.

Många jordbruksråvaror styrs dessutom av priser på världsmarknaden, inte av svensk inflation. När energi, gödsel och foder blir dyrare, påverkar det hela kedjan. Lägg till dåliga skördar och ett lägre utbud av till exempel mjölk – då går priserna upp ännu mer. Under 2024 minskade den svenska mjölkproduktionen, samtidigt som efterfrågan var hög.

Och även om maten känns dyr nu, har vi i Sverige historiskt sett lagt en betydligt större del av inkomsten på mat. På 1970-talet låg den andelen runt 25–30 procent. Idag är den nere på ungefär 13 procent.

Svenska råvaror har länge haft ett något högre pris än importerade. Det handlar inte om girighet, utan om kvalitet, djurvälfärd och miljöhänsyn. Sverige har några av världens strängaste regler för hur djur får hållas, hur grödor odlas och hur lite antibiotika som används.

Att ge djur mer utrymme, skydda pollinatörer eller odla utan onödiga bekämpningsmedel kräver mer tid, kunskap och pengar. Men det är också det som gör svensk mat speciell – och värd att betala för, även när plånboken påverkas av stigande matpriser.

Bakom en limpa bröd finns månader, ibland år, av arbete. Marken ska plöjas, sås, gödslas, skötas, skördas och lagras. Det handlar om investeringar i maskiner, bränsle, el och utsäde.

En fläskkotlett kräver ännu mer: grisarna ska ha svenskt foder, stallen ska värmas vintertid, och djuren ska skötas varje dag. Till det kommer krav från myndigheter, veterinärkostnader och löner till personal. Det är mycket jobb och höga kostnader.

Visst kan det vara frestande att välja det billigaste när matkostnaderna ökar. Och ibland är det nödvändigt eftersom alla har olika ekonomiska förutsättningar. Men varje gång någon ändå väljer svenskt, gör det skillnad.

Efterfrågan påverkar produktionen. Om fler väljer svenska råvaror, får bönderna bättre möjligheter att fortsätta. Om de inte kan gå runt, försvinner både kunskap, arbetstillfällen och vår egen livsmedelssäkerhet.

Det vi producerar i fredstid är också det vi har att tillgå i kris. Ett starkt svenskt lantbruk är en trygghet för framtiden.

Att välja svenskt handlar inte bara om smaken eller miljön. Det är också ett sätt att stötta landsbygden, skapa jobb och bidra till ett hållbart samhälle.

Svensk matproduktion ligger ofta långt fram när det kommer till hållbarhet. Användningen av antibiotika är låg, likaså användningen av  växtskyddsmedel. Produktionen håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald. När svenska bönder får rätt förutsättningar, stärks hela samhället. Inte bara på landet, utan i hela Sverige.

Valen vi gör i mataffären kanske känns små, men de spelar större roll än man tror. När du väljer svenska råvaror stöttar du inte bara bonden. Du bidrar också till ett starkare jordbruk, bättre miljö och tryggare mat i framtiden. Det handlar inte om att alltid köpa det dyraste, utan om att tänka ett extra varv och göra medvetna val när det går.

Svensk mat är något att lita på. Och varje gång du väljer den, så stärker du hela den svenska livsmedelsförsörjningen.

Om vi vill ha ett livskraftigt svenskt jordbruk och producera mer mat i Sverige, investera i framtiden och ställa om till ett klimatsmart jordbruk behöver lönsamheten bli bättre för LRF:s medlemmar.