Så påverkar de nya kostråden svensk livsmedelsproduktion

Vad anser du om förslaget till uppdaterade svenska kostråden?

– Det finns mycket positivt i förslagen, särskilt det genomgående fokuset på svenska livsmedel.

Vad innebär det nya förslaget?

– Det nya förslaget till svenska kostråd lyfter fram mer växtbaserad kost, rekommenderar en minskning av rött kött till högst 350 gram per vecka, och introducerar daglig konsumtion av baljväxter. Samtidigt betonas vikten av att välja svenska livsmedel för att stödja hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald.

Vad anser du om att mängden rött kött minskar i rekommendationerna?

– Jag efterlyser en analys av svenska kostråd, dels för att säkerställa att näringsinnehållet når upp till näringsrekommendationerna i NNR 2023, dels för att biotillgängligheten är tillfredsställande. Det kan bli svårt att få i sig tillräckligt med inte minst järn om man ska byta ut kött mot till exempel baljväxter, där järnet är hårt bundet och därför tas upp i mycket liten utsträckning. Det syns inte i näringstabellerna, och både vanliga konsumenter och till och med personal som arbetar med att laga maten i de offentliga köken kan därför missa detta.

Är det något annat som sticker ut?

– Ja, det är viktigt att förstå att produktionen av vegetabilier och animalier hänger ihop. Minskar vi efterfrågan på svenskt kött och svenska köttprodukter, så kommer det att påverka tillgängligheten på svenska vegetabilier. Det kan i sin tur leda till ökat importbehov, något som går stick i stäv med livsmedelsstrategin, kost vid höjd beredskap och svenska miljömål. Vi kan inte bortse från detta när vi sätter upp kostråd.

Hur ser LRF på det nya förslaget till uppdaterade svenska kostråd?

– LRF välkomnar att Livsmedelsverket lyfter fram svenska livsmedels mervärden och vikten av lokal produktion för biologisk mångfald och beredskap. Vi ser dock behov av att belysa att produktionen av vegetabilier och animalier hänger samman och att minskad köttkonsumtion kan påverka hela jordbruket negativt, särskilt i delar av landet där djurhållning är viktig. Därför menar vi att vi behöver göra en genomlysning av de riktlinjer, lagar, regler och förordningar som berör svenska primärproducenter, till exempel Livsmedelsstrategin, svenska miljömål, naturrestaureringslagen och kost vid höjd beredskap, för att se hur dessa rimmar med förslaget på uppdatering av svenska kostråd och identifiera målkonflikter. Dessa behöver alla berörda aktörer samlas kring för att hitta en gemensam väg framåt .

Vad händer nu?

– Remissrundan pågår fram till den 22 oktober 2024. Under den tiden kommer LRF att samla synpunkter, hålla informationsmöten och föra dialog med våra nyckelintressenter. Vi planerar även att lyfta våra perspektiv i olika fora för att säkerställa att svenska primärproducenters roll för livsmedelsproduktionen beaktas i de slutliga kostråden.