Så gick det för Västernorrlands motioner på årets stämma
2025-03-28
Sammanlagt behandlades fyra motioner på stämman, ingen motion skickades vidare till Riksförbundstämman. Men två motioner, kommer att bilda underlag till skrivelser som ska skickas till riksförbundstyrelsen.
Vad är en rimlig elnätsavgift?
LRF Ånge hade inkommit med en motion som behandlade elnätsavgiften. Att vi har lägre elkostnader i norr är en sanning med modifikation då överföringskostnaderna är väldigt höga. I Västra Medelpad, Härjedalen, och Bergs kommun har många Härjeåns som eldistributör. Härjeåns har de dyraste elnätskostnaderna i hela Sverige, dubbelt så höga som exempelvis Mölndal.
Bolag likt Härjeåns menar att de inte har råd, på grund av gleshet mellan kunderna, med utbyggnad av elnätet som krävs om de inte får hålla höga elnätsavgifter. Eftersom kunderna bor nära produktionen av ström känns motiveringen motsägelsefull även om avstånden generellt på glesbygd kan vara långa och i synnerhet i Norrlands inland. Eftersom kunderna ofta inte har någon annan möjlighet att göra ett annat val eller alternativ till att välja Härjeåns som eldistributör, måste detta ses över. Regionstyrelsen delar motionärens oro kring de kraftigt ökade elnätskostnaderna. LRF jobbar idag med frågan och skrev ett remissvar till utredningen "Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät" som genomfördes 2022–2024 och som går i enighet med motionärens åsikter. Nya lagändringar skulle ha träff i kraft i januari 2025 men än har ingen ny lagtext gällande framtidens el och gasnät presenterats.
Stämman beslutade uppdra till regionstyrelsen att bevaka lagändringarna kopplat till utredningen: “Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät”. Om inte lagändringarna är i linje med motionen och riksförbundsstyrelsens inspel så ska regionstyrelsen författa en skrivelse till riksförbundsstyrelsen i motionens anda.
Hovslagarutbildningar i Norrland
LRF Kramfors motion handlade om ett ökat behov av hovslagarutbildningar i norr. I Sverige uppskattas det finnas 355 500 hästar, en siffra som ökar årligen. Alla hästar har behov av tillgång till hälsovård och att ha välskötta hovar.
Du får arbeta som hovslagare både med och utan utbildning. Man kan utbilda sig till hovslagare på många sätt, grundutbildningen är idag ett-årig men den kan också läsas i form av tilläggsutbildning beroende på tidigare erfarenhet. Från 2026 kommer det krävas en tre-årig utbildning för att bli godkänd hovslagare, oavsett tidigare erfarenhet. Med de nya kraven finns en risk att fler välja att arbeta utan utbildning, särskilt om det innebär att man måste flytta långt för att tillgodogöra sig utbildningen. För att säkerställa god djurvård är det viktigt att utbildningen finns på flera orter i Norrland.
Regionstyrelsen håller med motionärens beskrivning. De fyra norrlandslänen omfattar över 50% av Sveriges yta och det är orimligt med endast två utbildningsorter, i jämförelser med fem i den andra halvan av landet. Då det i första hand är Jordbruksverket som ska meddela till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) vilket utbildningsbehov som finns i delar av landet så är de lämplig mottagare av en skrivelse i frågan, tillsammans med Riksförbundsstyrelsen som har möjlighet att skicka frågan vidare till LRF Häst.
Regionstämman beslutade att ställa sig bakom motionens intentioner och sända en skrivelse till Riksförbundsstyrelsen samt till Jordbruksverket om behovet av tillgång till hovslagarutbildning i hela landet. Samt att regionstyrelsen för LRF i Västernorrland ställer sig bakom kommande ansökan till MYH genom att vara en utpekad organisation som intygar det fortsatta behovet av hovslagarutbildning i länet.
Nationella stödet
Den tredje motionen var också skriven av LRF Kramfors och handlade om det nationella stödet. Det stödet är något som du kan söka om du har ett jordbruk i norra Sverige med minst 3 hektar åkermark eller betesmark. Storleken på ersättningen beror på vilken produktion du har, hur stor produktionen är och i vilket stödområde den ligger. De olika stödområdena delas in efter SMHI:s medeltemperatursberäkningar, och beaktar inte övriga faktorer som på olika sätt påverkar möjligheterna att bedriva ett rationellt lantbruk på nordliga breddgrader.
Exempelvis ligger Styrnäs i stödområde 4 samtidigt som Prästmon ligger i stödområde 3. Skillnaderna i kostnad för att bedriva ett lantbruk i Styrnäs eller Prästmon skiljer sig inte i verkligheten, men modellen menar att mjölkproducenten i Styrnäs ska ersättas med 0,73 kr/kg mjölk vilket är 35 öre mindre än mjölkproducenten i Prästmon.
LRF Kramfors kommunavdelning anser inte att detta varken följer någon rimlighet eller verklighet och med allt fler lantbruk som läggs ned så är denna fråga allt viktigare om vi ska kunna öka vår självförsörjning på livsmedel.
Regionstyrelsen delar kritiken mot kartans gränsdragningar och ser också problemet med att det uppstår ”öar” i kartan, alltså områden som omsluts av ett annat stödområde. Det finns flera faktorer som påverkar förutsättningar för lantbruk, inte bara temperatur, och det är naturligtvis en svaghet att bara en parameter används.
LRF Västernorrland arbetar med dessa frågor genom LRFs Norrlandsgrupp. En generell revidering av kartan känns väldigt långt borta, däremot tror vi på att justera detaljer både när det gäller kartan och stödbelopp. Stödbeloppen behöver indexjusteras, och genom ett införande av en ettårig miljöersättning för liten åker skulle man delvis kunna kompensera för dålig arrondering, samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas.
LRF Västernorrland och LRFs Norrlandsgrupp jobbar ständigt för uppräkning av ekonomiska medel för fortsatt livsmedelsproduktion i Norrland på olika sätt. Just nu ser vi att det finns ett ökat intresse, både hos stora LRF och hos regeringen, för detta.
Regionstämman beslutade att regionstyrelsen ska verka för att ekonomiska medel ska tillsättas för att kompensera kostnadshöjningar och finansiering av omarbetning av stödområdesgränser samt att tillsammans med Norrlandsgruppen arbeta för en revidering av delar av stödkartan.
Utöka den juridiska rådgivningen
Edsele- Resele -Ådalslidens avdelning vill att LRF ser över och utökar den juridiska rådgivningen. I och med stora förändringar inom äganderätt, arvsfrågor, infrastruktursatsningar, jakt och fiske med mera, ökar behovet av juridisk hjälp. Tidigare har LRF haft Ludvig & Co som deras juridiska avdelning men nu riktar sig bolaget mer och mer mot större företag. Detta gör att många LRF-medlemmar betraktas som oattraktiva kunder.
Som medlem får man idag en timme gratis juridisk rådgivning via LRF. Denna tjänst köper LRF in. Om LRF:s juridiska avdelning kunde ta den första timmen själv, och ibland också driva ärendet vidare, skulle medlemsnyttan öka. Likaså skulle det underlätta om avdelning snabbt kunde identifiera problemets kärna, och därefter hjälpa medlemmen till rätt hjälp. Överlämnandet till annan firma bör också ha ett tydligare förfarande, så att medlemmen snabbt får rätt hjälp.
Regionstyrelsen delar synen om att behovet av juridisk vägledning är stort och kommer att öka i framtiden. En utökning av juridisk vägledning är också positivt utifrån medlemsnyttan och skulle kunna vara en ytterligare anledning till ökat medlemsantal.
Regionstyrelsen anser att erbjudandet för våra medlemmar är bra men att ytterligare förstärkning av tjänsten behövs. Regionstyrelsen anser att LRF behöver utreda hur tjänsten fungerar idag och hur man kan utveckla den. Regionstämman beslutade bifalla intentionen i motionen genom att uppdra till regionstyrelsen att skicka en skrivelse till riksförbundsstyrelsen med uppmaningen att utvärdera hur tjänsten fungerar idag och på vilka sätt den kan utvecklas.
