Så gick det för motionerna i Västerbotten
2025-03-26
I år hade inga motioner inkommit från de nybildade kommunavdelningarna. Däremot hade regionstyrelsen skrivit två egna motioner som de föreslog stämman att skicka vidare till riksförbundsstämman. Eftersom regionstyrelsen saknar motionsrätt behandlades dessa under punkten ”Ärenden regionstyrelsen hänskjuter till stämman”.
Ett-årig miljöersättning för liten åker
Det första ärendet handlar om ett-årig miljöersättning för liten åker. Ett av Sveriges miljökvalitetsmål handlar om ett rikt odlingslandskap, och Naturskyddsföreningen har identifierat igenvuxna landskap som ett av de största hoten mot rödlistade arter. Den biologiska mångfalden är ofta bred i övergången mellan åker och något annat, till exempel skog, äng eller dike, och en liten åker har förhållandevis större andel ”kantzon” än en stor åker. De är dessutom ofta insprängda i skogslandskapet och brukandet kompliceras av flikighet och åkerholmar, vilket innebär att de har ett stort värde ur biologisk synpunkt. I takt med allt större enheter finns en risk att dessa värden gås om intet.
Utifrån detta perspektiv bör miljöersättning för liten åker införas. Miljöstödet bör förslagsvis gå till block mindre än en hektar. En miljöersättning för liten åker skulle tjäna två syften, först vara en viktig del i att bevara den biologiska mångfalden, och sekundärt kompensera lantbrukaren för ogynnsamma produktionsförutsättningar. Regionstämman beslutade att uppdra till regionstyrelsen att skicka motionen vidare till riskförbundsstämman.
Höjning av kompensationsstödet
Det andra ärendet handlade om höjning av kompensationsstödet. Kompensationsstödet har till syfte att kompensera för produktionsunderlägsenheten inom vad som betecknas som ”ANC-områden”. Sverige har idag 12 ANC-områden. Den fem nordligaste (område 1 till och med 5) har också ett nationellt stöd.
I Jordbruksverkets beräkningsmodell har stödnivån satts till 70% av produktionsunderlägsenheten, då är både kompensationsstöd och nationellt stöd inberäknat. I praktiken innebär detta att en bonde i stödområde 1 som brukar 100 hektar får 227 000 kr sämre lönsamhet än en bonde med exakt samma produktion, men som är verksam i ett område utan produktionsunderlägsenhet. Ur detta perspektiv är det inte är konstigt att vi tappar produktion i stödområde 1 och 2.
I takt med ökat behov av krisberedskap har Norrlands oförmåga att försörja den egna befolkningen blivit tydlig. Livsmedelsproduktionen i norra Sverige måste öka och här skulle en höjning av kompensationsstödet ha stor betydelse, eftersom lantbrukaren inte överlever på procent utan på kronor och ören. En höjning av kompensationsstödet från nuvarande 70% till 90% hade därför varit lämplig. I beräkningen skall även det föreslagna vallstödet beaktas, som ska börja utgå till områden utan produktionsunderlägsenhet. Regionstämman beslutade att skicka motionen vidare till riskförbundsstämman.
