Så gick det för motionerna i Jämtland
2025-03-27
Sammanlagt behandlades sju motioner på stämman, varav de två sista var av liknande karaktär och behandlades därför tillsammans. Stämman beslutade att skicka fyra motioner i dess anda till Riksförbundsstämman.
Utformning av gång- och cykelvägar
Första motionen som behandlades kom från Åre kommunavdelning och handlade om gång- och cykelvägars utformning. Idag styrs dess utformning av Trafikverket, vars styrande dokument säger att ju mer trafik och ju högre hastighet desto längre avstånd skall finnas mellan körbana och gång- och cykelbana. Där gång- och cykelbana dras över produktiv åkermark innebär denna lösning att mark inte bara tas i anspråk för själva gång- och cykelvägen utan även för en mellanliggande skyddszon. Förutom skyddszon är skyddsräcke mellan vägbana och gång- och cykelväg också en godtagbar lösning. Denna innebär att mindre mark tas i anspråk.
Idag föredrar Trafikverket att använda skyddszon i stället för skyddsräcke av ekonomiska och byggtekniska skäl, men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ett nationellt slöseri. LRF Åre föreslår därför att LRF kraftfullt skall verka för ett principbeslut på nationell nivå om att skyddsräcke skall användas i stället för skyddszon i de fall gång-och cykelväg dras över åkermark. Stämman beslutade att regionstyrelsen får i uppdrag att utforma en motion till riksförbundsstämman i enlighet med intentionerna i motionen.
Beredskap för energi vid kris
Den andra motionen handlade om beredskap för energi vid eventuell kris och kom från LRF Hammerdal. Dagens lantbruk är ofta rationella enheter som har många krav. Bland annat så ska tillgång till reservkraft finnas på gården, men det är inte okomplicerat. Idag är det tillåtet att lagra stora mängder diesel på gården. Om man ska ha fler tankar för att klara av längre störningar krävs ekonomiska medel som sällan finns på grund av låg lönsamhet. Motionären anser att det behövs snabba beslut om riktlinjer för lagring och kostnadsersättningar när det gäller energi för att ha en tryggare beredskap vid eventuell kris.
LRF Hammerdal uppmanade därför regionstämman att uppdra till regionstyrelsen verka för att skyndsamt skapa förståelse hos riksdag och regering för behov av lagring av diesel utspritt över hela landet för att klara en krissituation utan att lägga kostnaden på enskilda gårdar.
LRF Jämtlands styrelse och tjänstemän är representerade i flera sammanhang där beredskapsförmågan är i fokus och där det är tydligt hur viktig frågan om diesellagring är. I dessa sammanhang lyfts det ofta att det inte är rimligt att våra företagare själva skall stå för den kostnaden.
Stämman beslutade att inte skicka vidare motionen till riskförbundsstämman då frågan redan är etablerad. Det arbetas och fokuseras redan på den både regionalt och nationellt. LRF ska däremot uppmuntra kommunavdelningarna att detta är något att ta med sig i möten med våra kommuner.
Brytning av mineral i alunskiffer
Brytning i alunskiffer oroar lantbrukare vars verksamhet ligger inom områden som prospekteras. Idag är det lätt att få undersökningstillstånd och varken boende, näringsidkare eller marknyttjare behöver beaktas för att få ett sådant. Problemen med alunskiffer är kända sedan tidigare, bland annat saknas goda reningsprocesser vid brytning. Räcker dagens miljölagstiftning för att hindra en etablering av högriskgruvor i aktiva jordbruksbygder? Bevakar LRF att miljölagstiftningen med tillhörande föreskrifter inte ändras i syfte att sopa banan för gruvetableringar? LRF bör verka för att sätta ljus på frågan i det politiska rummet. Så löd delar ur Myssjö-Oviken LRF-avdelnings motion.
LRFs Riksförbundsstyrelse har tillsatt resurser och debatterat frågan, men trots detta tycks inga konkreta vinster framkommit. De få politiska uttalanden som görs från regeringen pekar på ökad gruvdrift utan undantag för alunskifferområden. LRF behöver därför bli ännu tydligare. Politiker behöver ta ställning till ökad livsmedelsproduktion, kontra miljöexperiment med risk för extrema miljökatastrofer. Det finns flera nationella forum där LRF kan lyfta frågan. Stämman beslutade att uppdra till regionstyrelsen att formulera en motion till riksförbundsstämman i linje med motionens intentioner.
Möjlighet att söka stöd på avlägset belägen jordbruksmark
LRF Strömsunds kommunavdelning hade skickat en motion som berörde stöd på avlägset belägen jordbruksmark. Motionären uttryckte en oro över att de under ett antal år har sett kapitalstarka personer köpa upp skogsfastigheter. Ibland medföljer också en del jordbruksmark. Denna mark har många gånger arrenderats och brukats av en lokal lantbrukare. Ett nytt fenomen är att lantbrukare från andra delar av landet söker stöd för marken samtidigt som den lokala lantbrukaren får fortsatt bruka den. Detta får till följd att välbehövliga pengar inte hamnar lokalt utan någonstans längre bort. Tyvärr kan den lokala lantbrukaren se sig nödd att bruka marken, utan stöd, för att få tillgång till foder i närområdet. Länsstyrelsen har genom åren vidmakthållit att det är den som brukar marken som ska ha stödet.
Strömsunds LRF kommunavdelning föreslog stämman att uppdra till regionstyrelsen att det inte ska gå att söka stöd längre bort från brukningsenheten än 20 mil.
Då frågan berör både ett ägande- och brukandeperspektiv så är den inte enkel. Utifrån ett äganderättsligt perspektiv måste detta vara upp till den enskilde att själv välja vad man vill göra med sin mark utifrån givna förutsättningar. Det i sig innebär inte att man ska kunna tillgodogöra sig stöd som kompensationsstödet, om man inte bärgar en skörd.
Stämman beslutade att regionstyrelsen får i uppdrag att skriva en motion till riksförbundsstämman i motionens anda, samt att LRF Jämtland anser att områdesbaserade stöd som exempelvis kompensationsstödet kräver en bärgning av skörd eller betande djur för att vara berättigat till stöd.
Juridisk hjälp
LRF Ungdomen Jämtland hade även inkommit med en motion som berör juridisk hjälp. Som LRF-medlem har man rätt till juridisk hjälp. Motionären anser dock att den nuvarande rådgivningen har stora brister. I Jämtland har en gård blivit anmäld och tvingas göra flera provtagningar på vatten eftersom en granne till gården tror att deras brunn påverkar hens vatten. Gården har redan gjort en provtagning som de fått bekosta själva. Grannen är fortfarande inte nöjd och vill att de ska ske fler provtagningar.
Gårdens ägare har hört av sig till LRF för stöd men upplever sig inte ha fått det stöd som den förväntade sig. I kommunikationen med rådgivare har lantbrukaren upplevt att kompetensen varit låg. Det har tydliggjort att LRF behöver hålla med egen kompetens för att säkerställa att den finns tillgänglig för medlemmarna. Därför yrkar LRF Ungdomen i Jämtland att LRF ska verka för att säkerställa att lämplig juridisk vägledning och kompetens finns att tillgå. Att detta ska ingå som en medlemsförmån för företagsmedlemmar och att skicka en motion till Riksförbunds stämman med denna som bakgrund.
Trots att LRF erbjuder juridisk vägledning idag finns en avsaknad av funktionen som motionären efterlyser. Om LRF skulle utöka tjänsten till att innehålla mer än vägledning innebär det också att LRF tar steget mot en egen advokatbyrå vilket inte är vägen fram. Styrelsen ansåg att behovet som LRF Ungdomen efterfrågar ändå behövs och vill därför undersöka möjligheterna att regionalt skapa en medlemsförmån med juridiska tjänster såsom det efterfrågas i motionen men med en extern part. Stämman beslutade att styrelsen får i uppdrag att se över regionala förutsättningar för en medlemsförmån med juridiska tjänster samt att avslå yrkandet om att skicka en motion till Riksförbunds stämman med denna som bakgrund och att i övrigt anse motionen besvarad.
Det är dags att nyansera klimatdebatten/ Felaktiga beräkningsgrunder lägger ned vår bransch
Två likvärdiga motioner från LRF Krokom och LRF Åre hade inkommit till stämman och behandlade därför tillsammans. De handlade om klimatdebatten och felaktiga beräkningsgrunder. Den globala uppvärmningen är ett allvarligt hot. Emellertid är debatten starkt kritisk till lantbruk och djurhållning vilket är onyanserat och missvisande. Flera sätt att beräkna klimatpåverkan är missvisande, eftersom kolinlagringen inte tas med i beräkningen för lantbruk. Detta har satt ljus på kors klimatpåverkan, som har fastnat i att handla om metanet i kors rapar, där man missar att det kol som finns i metanet inte är uppumpat från jordskorpan utan kol från växter som kon har ätit. Beräkningsmodeller är anpassade för industrin, och inte för naturens kretslopp.
Såväl livscykelanalyser (LCA) och GWP-metoden saknar den finess som krävs för att ge en rättvis bild av lantbrukets klimatpåverkan. Metanets påverkan på den globala uppvärmningen blir överestimerad, och omräkningen till koldioxidekvivalenter blir problematiska.
LRF Krokom och LRF Åre vill med motionerna att LRF tydliggör skillnad på brutto- och nettoutsläpp i samhällsdebatten. Att LRF synliggör de forskare och den kunskap som finns inom etablerad klimatvetenskap som stärker medlemmarnas perspektiv om olika klimatgasers värmevärde. Därutöver yrkar LRF Krokom att LRF nyanserar klimatdebatten gällande nötkreaturens klimatpåverkan. Skillnaden mellan biogent metan och metan från fossila källor. Att LRF samlar och tydliggör kompetens inom klimatvetenskap som visar på effekterna av inlagring i det gröna kretsloppet. Därutöver yrkar LRF Åre att LRF initierar och driver samhällsdebatt som beskriver olika klimatgasers värmevärde/utsläppsvärde och därmed klimatpåverkan på kort och lång sikt. Att LRF säkerställer intern kompetens i att beräkna och kommunicera klimatfrågorna på ett sätt som tydliggör komplexiteten i klimatpåverkan från olika klimatgaser. Eftersom de båda motionerna är mycket likartade beslutade stämman att ge regionstyrelsen i uppgift att utforma en motion till riksförbundsstämman innehållande Åres motion i sin helhet och tillägg från Krokoms första och fjärde att-sats.
