Så blev växtodlingsåret 2023

Växtodlingsåret 2023 har påverkats av extremt väder och höga kostnader, vilket har skapat betydande påfrestningar för lönsamheten hos svenska lantbruk. Enligt LRF uppskattas skördeförlusten för spannmål inom branschen till cirka 7 miljjarder kronor.

Enligt Jordbruksverket landade årets spannmålsskörd på 4,2 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning med 29% (1,7 miljoner ton) jämfört med 2022 och 24% jämfört med en normal skörd på 5,5 miljoner ton.

Extrem torka följt av omfattande nederbörd under 2023 resulterade i både minskad skörd och sämre kvalitet på grödorna. Många grödor som normalt används för livsmedel har istället fått användas som djurfoder eller biobränslen.

- Det finns en stor oro. Bland dem som drabbades hårt av torkan 2018 finns det nog de som nätt och jämt återhämtat sig – och så kommer det här, säger Fredrik Andersson, ledamot i växtodlingsdelegationen LRF.

Vanligtvis har Sverige ett överskott på spannmål, vilket gynnar konsumenterna. Under ett år som detta kan Sverige behöva importera råvaror för att täcka bristen. Förlusten av kvalitet påverkar företagen hårt; till exempel säljs kvarnvete till ett lägre pris som djurfoder istället för att användas för livsmedel.

Enligt LRFs beräkningar resulterar detta i en skördeförlust på över 700 000 kronor för en typ gård genomsnittlig gård med en areal på 100 hektar. I de hårdast drabbade områdena har vissa lantbrukare förlorat upp till hälften av sina intäkter.

Förutom skördeförlusterna och de lägre inkomsterna har de höga kostnaderna för insatsvaror som gödning, växtskydd och energi, tillsammans med stigande räntor, ytterligare pressat lönsamheten.

Höstsådden för året är också lägre än det femåriga genomsnittet, huvudsakligen på grund av blöta marker och intensivt regn under hösten som har försvårat etableringen av nya grödor. En betydande andel höstsådd är emellertid positivt, inte minst för att minska växtnäringsförlusterna från åkermarken.

Det är viktigt att banker och andra finansiärer är flexibla och uppmärksammar lantbrukares behov av likviditetsförstärkningar till följd av den svaga skörden under 2023. 

Fredrik Andersson framhåller vikten av att förstå lantbrukets natur där väderförhållandena varierar från år till år. Årets skörd är ett tydligt exempel på behovet av att börja ta klimatförändringarna på allvar.

- Detta är en samhällsförändring som är viktig att ta på allvar, eftersom det inte bara påverkar oss inom jord- och skogsbruket. Vattenöversvämningar som drabbar oss är samma vatten som kan orsaka översvämningar i någons källare, understryker han.

Svenskt lantbruk är en framtidsbransch som både vill och kan säkra svensk matproduktion, bara vi får rätt förutsättningar. Det är i huvudsak tre åtgärder:   

• Det behöver bli enklare för Sveriges lantbrukare att hantera för mycket och för lite vatten på sina marker. Nuvarande lagstiftning behöver förändras för att klara situationer med extremväder.  Att både kunna tillföra och leda bort vatten är A och O vid extremväder som torka och översvämningar. 
  
• Sveriges lantbrukare måste få tillgång till modern växtodlingsteknik för att i snabbare takt kunna ta fram grödor som står pall mot ett förändrat klimat. Det här är en EU fråga som är avgörande om politiker vill klimatsäkra den svenska matproduktionen.  
  
• Inrätta en fond för klimatanpassning och hantering av skördeskador inom EU som ligger utanför jordbruksbudgeten med möjlighet till krisstöd vid extremväder och möjligheter till investeringar för att klimatsäkra verksamheten.