Så blev 2025 året då blommande remsor fick sin revansch

När regelverket anpassas efter verkligheten kan lantbruket blomstra – bokstavligt talat. 2025 markerar en tydlig vändpunkt där positiv miljönytta och lantbrukets villkor äntligen gick hand i hand, skriver Therese Tarler, ledamot i LRF Skåne, i sin krönika.

Ännu en SAM-säsong har passerat, och med den sena påsken fanns tid för eftertanke kring årets regelförändringar. 2025 innebar en efterlängtad lättnad: kravet på miljöyta togs bort och ersattes av en frivillig ersättning för blommande åkerkanter och fält.

Aldrig tidigare har jag ritat in så många blommande remsor, vändtegar, hörnor och spetsar i SAM Internet. Tidigare mötte dessa ytor motstånd – det kändes fel att tvingas lägga produktiv mark i träda, oavsett blomning, bara för att kvalificera sig för gårdsstöd. Tvång skapar sällan engagemang.

Men nu när tvånget ersatts med en möjlighet till ersättning ser vi en ny attityd bland lantbrukarna. Plötsligt blev det lönsamt att skapa miljönytta – något som annars kräver både tid och resurser. Resultatet? De blommande ytorna hamnar där de faktiskt gör störst nytta: i kanter och hörn där produktionen ändå är låg, men där insekter och vilt får ett lyft. En sann win-win.

Redan 2023 genomfördes en annan viktig förändring: de tidigare femåriga åtagandena för fånggröda och vårbearbetning blev ettåriga. Det visade sig vara ett klokt beslut. Att binda upp sig långsiktigt i ett väderstyrt yrke som lantbruk är en risk många inte vågar ta. Flexibilitet är avgörande. Regelverk som är enkla att förstå och möjliga att anpassa sig till ökar viljan att delta.

Det är denna typ av regelförändringar vi behöver mer av: morot framför piska. Förenklingar som ger utrymme för både miljöhänsyn och ett robust lantbruk. 2025 blev året då det faktiskt gick att kombinera.

Therese Tarler, ledamot LRF Skåne