Riskfylld beredskapsstrategi att förlita sig på naturbrukselever

En ny utredning om personalförsörjningen inom det civila försvaret lyfter lantbrukets viktiga roll i Sveriges beredskap. Förslagen innebär att den personal som idag arbetar inom primärproduktionen ska kunna fortsätta arbeta även vid höjd beredskap, istället för att placeras i andra totalförsvarsviktiga verksamheter.

Utredningen En modern personalförsörjning av det civila försvaret lyfter lantbrukets viktiga roll för Sveriges beredskap. Förslagen i utredningen innebär att den personal som idag arbetar inom primärproduktionen ska kunna fortsätta sitt arbete även vid höjd beredskap, istället för att placeras i andra totalförsvarsviktiga verksamheter. Utredningen pekar på att arbetskraftsförsörjningen redan idag är en utmaning för lantbruket, särskilt inom djurhållning och säsongsberoende verksamheter som grönsaksodling.

- Det är mycket bra att utredningen föreslår att den viktiga personal som idag jobbar i lantbruket ska få fortsätta göra det, även i tider av kris eller krig. Det är en grundbult för att livsmedelsproduktionen ska kunna fortsätta fungera, Anna Karin Hatt, vd och koncernchef för LRF.

Men för att säkra arbetskraftsförsörjningen vid höjd beredskap föreslår utredningen att naturbrukselever, frivilligorganisationer och arbetslösa efter en kortare utbildning ska kunna stötta lantbruksföretagen vid behov, något som LRF är ställer sig kritiska till. 

- Idag finns det inga som helst marginaler i kompetensförsörjningen i det gröna näringslivet. Allt färre lantbrukare försörjer allt fler svenskar med livsmedel. Redan idag är naturbrukselever en viktig del av kompetensförsörjningen, och att i så hög utsträckning som utredningen föreslår förlita sig på naturbrukselever även i tider av kris eller krig vore en mycket riskfylld strategi, säger Anna Karin Hatt.

LRF välkomnar utredningens förslag men efterlyser fler konkreta åtgärder för att långsiktigt säkra arbetskraften i lantbruket och därmed Sveriges livsmedelsförsörjning.